Marion (47) hade ingen som helst erfarenhet av att banta. Medan många av hennes väninnor och hennes syster regelbundet prövade nya dietmetoder, behövde Marion aldrig vara uppmärksam på sin vikt. Dessutom förstod hon inte varför alla var så viktfixerade. “Jag brukade tänka: så länge man är medveten om vad man stoppar i sig kan man väl inte gå upp särskilt mycket. Numera tänker jag helt annorlunda.”
När Marion kom i klimakteriet verkade hennes kropp utveckla en helt egen vilja, i synnerhet vad gällde vikten. “Jag märkte att mina byxor började kännas trånga, och när jag till slut beslöt att väga mig visade det sig att jag hade gått upp 7 kg på bara några månader. Jag blev helt chockad av hur snabbt det hade gått, och förstod inte heller hur det varit möjligt; min livsstil var ju helt oförändrad jämfört med innan,” berättar hon. “Jag som till och med hade börjat motionera mer eftersom jag visste att klimakteriet närmade sig.”
Hon kände sig helt rådlös: hon hade ju både en aktiv livsstil och sunda kostvanor. Förändringarna i hennes kropp fick henne att må dåligt, och hon prövade alla möjliga metoder som hon hade hört sina väninnor prata om.
“Jag prövade mig på periodisk fasta och drog ner på mitt intag av kolhydrater, men det ledde inte till något tillfredsställande resultat,” berättar hon. “Till slut var jag hela 12 kg tyngre jämfört med innan jag kom i klimakteriet. Jag bestämde mig för att boka tid hos en dietist för att få vidare vägledning. Jag hade tydligen mycket att lära på det området.”
“Hos dietisten analyserades mina matvanor. Jag fick i uppdrag att föra dagbok över vad jag åt och dietisten informerade mig om hormonernas och min ålders inverkan på min ämnesomsättning – men någon tydlig orsak till min plötsliga viktökning kunde hon inte hitta.”
Marion använde visserligen några tips hon fått av dietisten, t.ex. att äta proteinrikare måltider. Detta gjorde hon, men inte heller det påverkade hennes kroppsvikt. “Jag ansträngde mig för att leva sunt, men min kropp verkade inte vilja medverka. Jag gick upp ännu mer i vikt – det kändes som om jag var fångad i en okontrollerbar kropp. När det senare visade sig att det var hormonell obalans som var orsaken, förstod jag varför tipsen jag fått inte fungerat.”
Situationen fick även psykiska följder för Marion. “Jag ska inte sticka under stol med att viktökningen gjorde mig osäker. Särskilt eftersom jag tidigare aldrig haft problem med vikten. Det kändes frustrerande att ha tappat kontrollen över min kropp, och dessutom var jag ständigt sur på min man och mitt barn.”
I samråd med sin man beslöt Marion att gå till husläkaren för att undersöka om det fanns en medicinsk orsak till viktökningen. Husläkaren tog blodprov för att undersöka Marions sköldkörtel-, blodsocker- och kolesterolvärden, men samtliga resultat visade sig vara normala.
“Husläkaren bekräftade att det inte är ovanligt att gå upp i vikt under klimakteriet, men efter det att vi talats vid bestämde hon sig för att låta mig pröva en annan metod. Hon föreslog att jag skulle använda mig av ett viktminskningsläkemedel. Jag blev först lite förvånad eftersom jag alltid sett viktminskningsläkemedel som en desperat sista utväg. Men det här läkemedlet visade sig vara särskilt ämnat för personer som jag själv, som gått upp i vikt på grund av förändringar i hormonbalansen eller ämnesomsättningen.”
Efter några veckors behandling märkte Marion att läkemedlet hade god effekt. “Jag kände mig lättare, vilket bekräftades när jag ställt mig på vågen. Några veckor senare passade mina gamla blusar igen utan att strama. Det var en enorm lättnad att äntligen ha hittat en lösning på mitt problem.”
Frustrationen försvann och hon kände sig motiverad på nytt. “Det gav mig en enorm styrka att jag återfått kontrollen över min kropp. Jag kände mig fylld av energi igen. Förr blev jag ständigt irriterad efter träningspass utan resultat, men nu ökade min lust att börja träna igen.”
“Medicineringen gav min ämnesomsättning en extra skjuts, vilket ledde till att jag kunde gå ner i vikt och långsamt men säkert få tillbaka min kropp igen,” berättar Marion. “Det var inget lätt beslut att ta, och först kändes det som fusk att använda läkemedel, men så här i efterhand är jag positiv till användning av läkemedel. Det viktigaste är att följa sin egen väg och hitta en lösning som möter ens kropps behov. Och i mitt fall var lösningen att använda mig av läkemedel.”
Kvinnor går i genomsnitt upp ett halvt till ett helt kilo årligen mellan 50 och 60 års ålder. Även om det extra fett som bildas på magen fyller en funktion, kan extrakilona påverka ditt självförtroende.