Insulinresistens under klimakteriet: vilka är signalerna och vad kan du göra åt det?

Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln när du äter något och ditt blodsocker (glukos) ökar. Insulin spelar en avgörande roll för att reglera blodsockernivån genom att transportera glukos från blodet till cellerna, där det används som energi.

Insulin ser alltså till att de kolhydrater du äter omvandlas till energi i cellerna.

Insulinresistens innebär att kroppens celler inte svarar bra på insulin. Det krävs då mer insulin för att transportera samma mängd glukos till cellerna. Detta leder till högre insulinnivåer i blodet. När cellerna blir mindre känsliga för insulin påverkas blodsockernivån negativt. Insulinresistens kan orsaka olika hälsoproblem, som typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och fetma, men även värmevallningar.

Här är några signaler som kan indikera insulinresistens:

1. Saknar du energi, särskilt framåt eftermiddagen?

2. Är du ofta sugen på något sött?

3. Behöver du något sött efter maten?

4. Har du alltid något att äta med dig, som en müslibar, kex eller något annat med kolhydrater?

5. Har du svårt att gå ner i vikt?

6. Känner du dig nedstämd?

7. Har du hudflikar på halsen och/eller runt bh-bandet?

8. Är du ofta törstig och har en torr mun?

9. Har du högt kolesterol och/eller triglycerider?

10. Har du högt blodtryck?

11. Har du regelbundna hetsätningar?

12. Känner du dig yr eller illamående om du hoppar över en måltid?

13. Har du fettansamling runt magen?

14. Är ditt midja-höftförhållande högre än 0,8?

Under klimakteriet är du mer känslig för insulinresistens. Könshormonet östrogen spelar en viktig roll i ämnesomsättningen. När hormonnivåerna varierar och sjunker under klimakteriet kan det påverka hur kroppen hanterar insulin.

Andra faktorer, både relaterade och orelaterade till klimakteriet, kan också bidra till en ökad risk för insulinresistens. Exempelvis:

• Förlust av muskelmassa. Muskler är viktiga förbrukare av glukos.

• Viktökning och bukfetma

• Stress. Stresshormonet kortisol kan störa glukosmetabolismen.

• Kroniska inflammationer i kroppen

→ Studier visar att kvinnor med insulinresistens löper större risk att utveckla leptinresistens, och vice versa. Detta kan bland annat göra att du inte känner dig mätt efter en måltid. Här är signalerna på leptinresistens.

Det finns många sätt att hantera insulinresistens, och enligt vissa experter kan det till och med vändas helt. Fokus ligger på kost och motion.

• Ät fiberrikt. Fibrer hjälper till att hålla blodsockret stabilt. Tänk på grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och baljväxter.
• Undvik socker och snabba kolhydrater. Dessa livsmedel orsakar blodsockertoppar. Tänk på vitt bröd, vit pasta, vitt ris, kakor och müslibars.
• Välj hälsosamma fetter och proteinrik mat. Om du äter färre kolhydrater blir dina celler känsligare för insulin igen. Välj hälsosamma fetter från exempelvis nötter, frön, avokado och olivolja samt proteiner från tofu, fisk och baljväxter.
• Begränsa dina måltider till högst tre per dag. Färre måltider leder till färre blodsockertoppar.
• Prova periodisk fasta. Forskning visar att periodisk fasta kan hjälpa till att reglera blodsockret och minska insulinresistens.
• Rör på dig dagligen och träna dina stora muskelgrupper två gånger i veckan. Testa till exempel 7-minuters träningen på fastande mage. Det förbättrar insulinkänsligheten.

Misstänker du att du har insulinresistens? Prata med en läkare. En läkare kan ställa diagnos och hjälpa dig vidare med rätt behandling.