Insulinresistens under klimakteriet: vilka är signalerna och vad kan du göra åt det?

När du äter något stiger ditt blodsocker (glukos), och din bukspottkörtel börjar producera hormonet insulin. Insulin spelar en avgörande roll för att reglera blodsockernivån genom att transportera glukos från blodet till cellerna, där det används som energi.

Insulin ser alltså till att de kolhydrater du äter omvandlas till energi i cellerna.

Vid insulinresistens reagerar kroppens celler inte som de ska på insulin. Det krävs då mer insulin för att transportera samma mängd glukos till cellerna. Detta leder till högre insulinnivåer i blodet. När cellerna blir mindre känsliga för insulin påverkas blodsockernivån negativt. Insulinresistens kan orsaka olika hälsoproblem, som typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och fetma, men även värmevallningar.

Här är några signaler som kan indikera insulinresistens:

1. Känner du dig ofta trött, särskilt på eftermiddagen?
2. Har du ett starkt sug efter sötsaker?
3. Behöver du något sött efter maten?
4. Har du alltid något att äta med dig, som en müslibar, kex eller något annat med kolhydrater?
5. Har du svårt att gå ner i vikt?
6. Känner du dig nedstämd?
7. Har du hudflikar på halsen och/eller runt bh-bandet?
8. Är du ofta törstig och har en torr mun?
9. Har du högt kolesterol och/eller triglycerider?
10. Har du högt blodtryck?
11. Har du regelbundna hetsätningar?
12. Känner du dig yr eller illamående om du hoppar över en måltid?
13. Har du fettansamling runt magen?
14. Är ditt midja-höft-förhållande större än 0,8?

Könshormonet östrogen spelar en viktig roll i ämnesomsättningen. När hormonnivåerna under klimakteriet fluktuerar och sjunker kan det påverka kroppens förmåga att hantera insulin. Därför är risken för insulinresistens högre under klimakteriet.

Andra faktorer, både relaterade och orelaterade till klimakteriet, kan också bidra till en ökad risk för insulinresistens. Exempelvis:

• Förlust av muskelmassa (muskler är viktiga för att förbruka glukos)
• Viktökning och bukfetma
• Stress (stresshormonet kortisol kan störa glukosmetabolismen)
• Kroniska inflammationer i kroppen

→ Studier visar att kvinnor med insulinresistens löper större risk att utveckla leptinresistens, och vice versa. Detta kan bland annat göra att du inte känner dig mätt efter en måltid. Här är signalerna på leptinresistens.

Det finns många sätt att hantera insulinresistens, och enligt vissa experter kan det till och med vändas helt. Fokus ligger på kost och motion.

• Ät fiberrikt. Fibrer hjälper till att hålla blodsockret stabilt. Tänk på grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och baljväxter.
• Undvik socker och snabba kolhydrater. Dessa livsmedel orsakar blodsockertoppar. Tänk på vitt bröd, vit pasta, vitt ris, kakor och müslibars.
• Välj hälsosamma fetter och proteinrik mat. Om du äter färre kolhydrater blir dina celler känsligare för insulin igen. Välj hälsosamma fetter från exempelvis nötter, frön, avokado och olivolja samt proteiner från tofu, fisk och baljväxter.
• Begränsa dina måltider till högst tre per dag. Färre måltider leder till färre blodsockertoppar.
• Prova periodisk fasta. Forskning visar att periodisk fasta kan hjälpa till att reglera blodsockret och minska insulinresistens.
• Rör på dig dagligen och träna dina stora muskelgrupper två gånger i veckan. Testa till exempel 7-minuters träningen på fastande mage. Det förbättrar insulinkänsligheten.

Misstänker du att du har insulinresistens? Prata med en läkare. En läkare kan ställa diagnos och hjälpa dig vidare med rätt behandling.