Belinda (49) är gift och har jobbat i tjugo år på en statlig myndighet. På jobbet är hon ofta en av få kvinnor. Att jobba hårt och bara köra på har alltid varit självklart för henne. Tills hennes kropp började förändras och de första symptomen dök upp.
Plötsligt tappade jag bort mig själv. Jag stod på tröskeln till jobbet och kände plötsligt: jag klarar inte det här längre.
Belinda har under många år jobbat i en miljö där det mest är män som arbetar. Under de första åren var hon en av få kvinnor i sitt yrke. Hårt arbete, bita ihop och inte klaga. Så såg hennes omgivning henne.
För henne började det väldigt subtilt. Sedan förra året sov hon plötsligt dåligt. Nattsvettningar, med ett bultande hjärta, höll henne vaken. På dagarna blev hon mer irriterad och kände sig avtrubbad. Ändå fortsatte hon. “För hur förklarar man för sina kollegor att man plötsligt sitter gråtande i bilen utan någon tydlig anledning? Eller att man har tappat kontrollen över sin egen kropp?” Koncentrationsproblem gjorde att hon hade svårt att komma ihåg viktig information.
Jag fick känna att jag höll på att förändras, både fysiskt och mentalt.
En dag stod hon på tröskeln till jobbet och det gick inte längre. Hon kunde inte gå in. Hon stod och skakade, kunde inte fokusera på något och hennes hjärta bultade. Hon sjukskrev sig, gick hem och försökte ta reda på vad som var fel. Först trodde hon att det var en utbrändhet. Allt stämde också: utmattning, känslomässig instabilitet, oförmåga att fungera. Men inget verkade hjälpa. Inte vila. Inte terapi. Inte coaching. Hon visste inte vad som var fel. Tills en bekant (en läkare) frågade om hon någonsin hade tänkt på klimakteriebesvär. Då föll poletten ner. “Jag trodde alltid att värmevallningar och utebliven menstruation var tecken på klimakteriet.” Vad hon inte visste: humörsvängningar, ångest, sömnlöshet och till och med utbrändhet kan orsakas av klimakteriet.
Hon visste att det inte kunde fortsätta så här. Därför gick hon till sin husläkare. Tillsammans gick de igenom alternativen. Med kost och livsstil fick hon mer kontroll över sitt liv. Hon började promenera, gjorde mindfulnessövningar och gick i terapi. Hormonbehandling gav lindring av hennes besvär. Hon fick tillbaka sitt liv och lärde känna sig själv på nytt.
Efter två månaders hormonbehandling har Belinda gjort försiktiga men tydliga framsteg. Hon är fortfarande sjukskriven, men känner sig starkare. Allt är inte som det var förut, men det är okej. Det finns mer mildhet. Hon tar det lugnare på jobbet och har nu hittat en bättre balans. Hon lärde sig att hon fick vara trött. Förvirrad. Ledsen. Hon fick känna att hon förändrades, både fysiskt och mentalt.
Kanske känner du igen några av symptomen i den här berättelsen. Undrar du om du också är i klimakteriet? Menopaus-testet kan ge dig de första svaren.
