Ibland måste man bara acceptera saker som de är, hur svårt det än kan vara.
"Så här i efterhand började det nog redan när jag var runt 45," berättar Michaela. "Men då förstod jag det inte. Min mens hade alltid varit oregelbunden, så det märkte jag inget på. När jag plötsligt började få värmevallningar vid de mest oväntade tillfällen, sov sämre och blev allt mer känslosam, började det långsamt gå upp för mig."
På jobbet märkte hon att hennes kropp förändrades. "Under möten satt jag och viftade med ett papper. Och så fort jag kom hem åkte lager efter lager av kläder av i jakten på svalka. Jag blev lättare irriterad och hade humörsvängningar. Ibland var min entusiasm bara helt borta."




