Wies: "Det bästa vi kan göra är att vara snälla mot varandra"

Svetten rann från hela hennes ansikte. Hon ville inte göra situationen värre och satt därför helt tyst tills vallningen var över och hon kunde gå och duscha. Jag såg det hända. Det var verkligen outhärdligt.

Samma vän hade, förutom dessa vallningar, också problem med vad hon kallade "hjärndimma". "Jag kan bara inte tänka längre," sa hon. "På jobbet måste jag ibland läsa texter tio gånger, och ändå fattar jag inte vad det står."

Själv känner jag inte igen dessa besvär, men jag har andra problem: dålig sömn, kort stubin och mindre lust till sex. Inte heller särskilt roligt. Om man skulle dela in klimakteriebesvär i lätt, medel och svår, så hamnar jag i kategorin medel och min vän absolut i svår.

Min syster däremot förstår inte alls varför alla gör en sådan "stor grej" av det. Hon skulle inte ens hamna i kategorin lätt. Hur kan det vara så stora skillnader?

Flera studier visar att 80 procent av kvinnorna upplever besvär och att 30 procent till och med påverkas så mycket att det stör deras vardag. Det finns fortfarande inget entydigt svar på varför vissa drabbas mer än andra.

Det finns dock några faktorer som spelar roll. Till exempel kan åldern då ens mamma gick in i klimakteriet påverka när man själv gör det. I vår familj med tre kvinnor stämmer det helt. Min syster och jag gick, precis som vår mamma, in i klimakteriet runt 53 års ålder. Men det betyder inte att man upplever klimakteriet på samma sätt.

Livsstilen kan definitivt påverka besvären. Rökning och övervikt ökar risken för ett tidigare och intensivare klimakterium. Motion och hälsosam kost kan däremot minska klimakteriebesvären.

Hormonbalansen i sig kan också spela roll. Minskningen av östrogen och progesteron under klimakteriet sker olika för varje kvinna. Vissa kvinnor upplever en abrupt minskning, vilket leder till fler besvär. Andra har en mer gradvis minskning med mindre intensiva symtom.

Stress kan också förstärka klimakteriebesvären, det vet jag av egen erfarenhet. Kvinnor som är känsliga för depressioner har dessutom en större risk att bli deprimerade under klimakteriet.

Förutom dessa faktorer verkar även okända faktorer spela en roll. Forskare undersöker fortfarande hur klimakteriet exakt fungerar och vad som orsakar de stora individuella skillnaderna.

Hur som helst: det är viktigt att komma ihåg att varje kvinna upplever klimakteriet på sitt eget sätt. Ingen är standard. Det gäller också hur länge det varar. För vissa är besvären över efter några år, medan andra kan ha problem ända upp i 80-årsåldern. Det bästa vi kan göra är att vara snälla mot varandra.

Wies Verbeek (58) är journalist, grundare av webbplatsen BLOW.nl och författare till boken "’n Beetje Leuk Ouder Worden, 101 verrassende en bewezen tips". Och hon är mitt uppe i klimakteriet.