Hur stress påverkar din övergångsålder (och effekten är större än du tror)

Vi har krävande jobb eller driver egna företag, vi tar hand om familj och/eller föräldrar och försöker samtidigt underhålla ett hektiskt socialt liv. Och som om det inte vore nog, bombarderas vi ständigt av intryck via smartphones och surfplattor.

Vi känner att vi alltid måste vara tillgängliga och har glömt hur man kopplar av. Alla dessa intryck och all denna stress påverkar kroppen på samma sätt som en akut stressreaktion vid en livshotande situation.

Genetiskt sett är vi fortfarande väldigt lika våra förfäder från tiden som jägare och samlare. Då handlade stress om att överleva, som att fly från en sabeltandad tiger.

Hjärnan reagerar på sådana faror genom att sätta igång en kedjereaktion i kroppen. Det sympatiska nervsystemet aktiverar en kamp- eller flyktreaktion som förbereder kroppen på att agera. Stresshormonerna adrenalin och kortisol spelar en central roll i detta.

• Höjer blodtrycket och ökar hjärtfrekvensen.
• Spänner musklerna och omdirigerar blodflödet till musklerna.
• Vidgar pupillerna.
• Saktar ner matsmältningen (du behöver ju inte äta när du är i fara).

Samtidigt instruerar hypofysen, en liten körtel i hjärnan, binjurarna att producera kortisol. Kortisol ser till att blodsockret stiger och ämnesomsättningen ökar, vilket frigör energi för att hantera den stressiga situationen.

Det är en smart och logisk reaktion från kroppen – perfekt för att hantera akuta faror.

Om du ständigt är "på" och inte tar tillräckligt med vila, aktiveras denna stressreaktion hela tiden. Det leder till kronisk stress. Och här börjar problemen för många kvinnor.

Kroppen gör ingen skillnad mellan stress från en akut fara (som en bil som kör mot dig) och stressen av att alltid vara i aktionsläge. Även om reaktionen är mindre intensiv vid vardagsstress, är den konstant närvarande. Detta innebär att kroppen producerar kortisol under längre perioder, vilket påverkar din hälsa och hormonbalans.

Långvarig kortisolproduktion sker på bekostnad av andra viktiga kroppsfunktioner. Matsmältningen saktar ner, vilket gör att näringsämnen inte absorberas lika effektivt. Och dessa näringsämnen behövs för att producera hormoner. Många kvinnor upplever därför problem som halsbränna, uppblåsthet och tarmbesvär.

Dessutom börjar kroppen längta efter kolhydrater för att få snabb energi, eftersom den tror att du behöver fly eller kämpa. Om detta pågår för länge kan kroppen få svårt att stabilisera blodsockret, dämpa inflammationer och hålla immunförsvaret starkt. Resultatet? Du känner dig trött, stressad och ur balans.

Kortisol har långtgående effekter på ditt välbefinnande. Om du under en längre tid är i aktionsläge och inte vilar tillräckligt, stiger kortisolnivåerna så mycket att de stör ditt hormonsystem. Din kropp är helt enkelt inte byggd för att alltid vara i detta "brådska- och stressläge". Vad gör stresshormonet egentligen med dina könshormoner under övergångsåldern?

Binjurarna, som producerar kortisol, fungerar som ett backupsystem efter klimakteriet. De producerar den mängd östrogen och progesteron som behövs när äggstockarna har slutat göra det. Därför är det extra viktigt att ta hand om dina binjurar under denna period.

Men om du ständigt är stressad, tvingas binjurarna prioritera. Ska de producera kortisol eller könshormoner? Eftersom överlevnad alltid går först, väljer kroppen att producera kortisol framför östrogen och progesteron. Resultatet blir hormonell obalans.

Din kropp gör vad den måste, men det är inte alltid optimalt i dagens samhälle.

Ofta märker du inte själv att du alltid är i aktionsläge. Det har blivit din vardag. Men kanske känner du dig annorlunda under semestern? Då är du avslappnad, och kroppen kan fokusera på att producera könshormoner istället för kortisol. Det märks direkt.

Andra tecken på att ditt nervsystem är överaktivt (och att du behöver vila mer):

• Du är lättretlig och blir snabbt irriterad.
• Du behöver kaffe för att vakna på morgonen.
• Du skrattar mindre än tidigare.
• Du känner att du inte har kontroll.
• Du blir stressad av småsaker.
• Du har mindre lust till sex.
• Du är perfektionist och har svårt att acceptera när saker inte går som planerat.
• Du har svårt att somna eller vakna.
• Du känner att ditt glas vin är dagens enda avkoppling.

Känner du igen flera av dessa signaler? Genom att planera in fler vilopauser kan du hjälpa kroppen att återhämta sig och balansera dina hormoner bättre. Små förändringar kan göra stor skillnad.

Så här kan du lugna ditt nervsystem:

• Planera in en daglig vilopaus. Det behöver inte ta lång tid. Börja med fem till tio minuter där du gör något avslappnande, som djupandning, meditation, en kort dans eller en promenad i naturen.
• Duscha kallt efter en varm dusch. Kallt vatten skickar en akut stressignal till kroppen, vilket motverkar kronisk stress. Börja med fötterna och arbeta dig uppåt om det känns svårt.
• Skriv ner vad du är tacksam för varje dag. Tacksamhet är läkande och ger positiv energi. Skriv ner något varje kväll, oavsett om det är ett trevligt samtal eller en god måltid.