7 vanliga missuppfattningar om klimakteriet som inte stämmer

De här två begreppen blandas ofta ihop, men det är inte riktigt korrekt. Menopausen är tidpunkten för din sista menstruation. Och det är en tidpunkt som bara kan fastställas i efterhand. Först när du inte har haft mens på ett år kan du säga att du har haft din menopaus. Det är alltså inte en period, utan ett ögonblick. I genomsnitt inträffar menopausen vid 51 års ålder. Åldern då din mamma gick in i menopaus kan ge en liten fingervisning.

Klimakteriet däremot är hela perioden då ditt menstruationsmönster förändras, inklusive de första åren utan mens då övergångsbesvär fortfarande kan förekomma. Klimakteriet kan pågå i sju till tio år. Det är väldigt individuellt.

Ja, alla kvinnor går igenom klimakteriet – det är en naturlig del av livet. Men det betyder inte att du bara måste acceptera besvären. Förutom svängande hormoner finns det flera andra faktorer som kan påverka varför du upplever dessa besvär.

Du har mer kontroll än du kanske tror. Med rätt kunskap och anpassningar kan du lindra många besvär och ibland till och med förebygga dem.

Det är dock viktigt att få en tydlig bild av vad som orsakar dina besvär. Med en personlig livsstilsplan kan du återställa balansen i dina hormoner.

Ju bättre balans din kropp är i när klimakteriet börjar, desto smidigare går ofta denna fas.

Nej, inte alla kvinnor går upp i vikt under klimakteriet. Det är väldigt individuellt. Vissa kvinnor upplever att de går upp mycket i vikt utan att ändra sina vanor, medan andra bara går upp några kilo, oftast runt magen.

Hormonsvängningar kan göra att risken för viktökning ökar, men det finns också andra orsaker. Dålig sömn kan till exempel göra att du känner dig hungrigare, även på natten. Och det är ju inte optimalt för vikten.

Dessutom minskar muskelmassan, vilket gör att du förbränner mindre fett. Stress kan också göra att kroppen kräver mer energi, vilket ofta leder till ett sug efter sötsaker.

Så varför är det en myt att alla kvinnor går upp i vikt? För att du själv kan påverka mycket. Är det enkelt? Ofta inte. Men med nya vanor är det absolut möjligt. En hälsosam livsstil är nyckeln!

Att bryta med ohälsosamma vanor är alltid en bra idé, och att sluta röka är en av de viktigaste. Förutom att det är skadligt för lungorna, gör rökning att du kommer in i klimakteriet tidigare.

Rökning minskar östrogenproduktionen. Ju mer du röker, desto snabbare går processen. Att komma in i klimakteriet tidigare ökar risken för sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, Alzheimers och osteoporos.

Dessutom orsakar rökning fler värmevallningar, vilket påverkar din sömn och energi negativt. Och det kan i sin tur påverka din vikt, eftersom kroppen då ofta kräver snabb energi – som socker.

Hormonbehandling kan absolut vara ett bra alternativ för att lindra klimakteriebesvär. Men det är inte den enda lösningen. Här är hur det ligger till.

Det är naturligt att könshormonerna, östrogen och progesteron, minskar. Efter den fertila fasen behöver kroppen mindre av dessa hormoner. Binjurarna tar över en del av produktionen efter klimakteriet.

För att stödja kroppen i denna process kan du göra många livsstils- och kostförändringar. Dessa förändringar utgör grunden för en god hälsa. Även om resultaten inte alltid är lika snabba som med hormonbehandling, är de ofta mer hållbara. Många kvinnor ser fantastiska resultat.

Om det ändå inte fungerar kan du i samråd med en läkare överväga hormonbehandling. Detta gäller särskilt vid allvarliga mentala problem. Hormonbehandling kan ge snabba resultat, men livsstilsförändringar är alltid en viktig grund.

Hur mycket sexlust du har varierar från person till person. Om du upplever minskad sexlust kan det finnas flera orsaker till det.  

Många kvinnor går lättare upp i vikt under klimakteriet, vilket kan göra att de inte känner sig bekväma i sin kropp och att självförtroendet minskar. Klimakteriet är också en tid då kvinnor ofta funderar över sina liv. Är de fortfarande nöjda med sitt jobb? Är de i en relation som känns givande? Det här kan i sin tur leda till att du känner mindre eller ingen lust till sex med din partner.  

Klimakteriet kan dessutom orsaka vaginal torrhet (på grund av en rubbad hormonbalans, minskad blodtillförsel till slidan och/eller att vävnaderna blir tunnare). Sex kan då bli smärtsamt, vilket såklart kan påverka din lust negativt.  

Oavsett ålder kan varje frisk kvinna bli sexuellt upphetsad och fuktig. Den sexuella upphetsningen gör att blodkärlen i slidan vidgas och att slidan blir fuktig. Detta är helt oberoende av hormonet östrogen. Däremot kan det ta längre tid för dig att bli fuktig. Att njuta av ett längre förspel är därför ingen onödig lyx.  

Det första tecknet på klimakteriet är oftast ett förändrat menstruationsmönster. Tiden mellan menstruationerna kan först bli kortare och sedan längre tills mensen försvinner helt. Värmevallningar är inte alltid det första tecknet.

Vissa kvinnor upplever andra besvär som nedstämdhet, humörsvängningar, viktökning eller trötthet, trots att menstruationen fortfarande är regelbunden.

Från ungefär 35 års ålder börjar könshormonerna svänga, och vid 40 ser du ofta de första konsekvenserna. Värmevallningar kan komma senare, eller inte alls. Det är väldigt individuellt.

Så många kvinnor, så många klimakterier. Vilka uppfattningar har du själv om klimakteriet? Hör av dig via ett DM på Instagram.