Autoimmuna sjukdomar

• Under klimakteriet sjunker östrogennivåerna, vilket kan göra immunsystemet mer aktivt. Detta kan leda till att befintliga eller dolda autoimmuna sjukdomar blossar upp.
• Vanliga autoimmuna sjukdomar inkluderar reumatoid artrit, lupus, Hashimotos sjukdom, celiaki, MS, psoriasis och Crohns sjukdom/ulcerös kolit.
• Symtom på klimakteriet och autoimmuna sjukdomar kan likna varandra, såsom trötthet, muskel- och ledvärk, sömnproblem, humörsvängningar och torr hud.
• En autoimmun sjukdom kan inte botas, men en hälsosam livsstil och kosttillskott kan hjälpa till att lindra symtomen. I vissa fall kan hormonbehandling vara ett alternativ.

Östrogen påverkar immunsystemet och hämmar normalt inflammatoriska processer i kroppen. När östrogennivåerna sjunker under klimakteriet kan immunsystemet bli mer aktivt. Andra fysiska förändringar kan också bidra till detta.

Dessa hormonella förändringar kan göra en dold autoimmun sjukdom synlig eller förvärra en redan existerande sjukdom. Vid autoimmuna sjukdomar attackerar immunsystemet delar av den egna kroppen. Friska celler kan till exempel förstöras, trots att de är viktiga för organens funktion. Vid andra sjukdomar kan inflammationer uppstå när överflödiga celler bryts ner. En minskning av östrogen kan leda till ökad aktivitet i immunsystemet. Om du har en dold eller befintlig autoimmun sjukdom kan den plötsligt (eller kraftigare) ge sig till känna.

Ibland upptäcker kvinnor under klimakteriet att de har en autoimmun sjukdom, såsom reumatoid artrit, lupus eller Hashimotos sjukdom. Symtomen kan också förvärras, vilket kan vara mentalt påfrestande.

Det finns minst 80 kända autoimmuna sjukdomar, och det är troligt att det finns fler varianter som ännu inte är upptäckta. Forskning visar att 10 procent av befolkningen har en eller flera autoimmuna sjukdomar. Om du har en, löper du också större risk att utveckla en andra eller tredje sjukdom. De vanligaste autoimmuna sjukdomarna är:

• Celiaki: inflammation i tarmslemhinnan på grund av gluten.
• Reumatoid artrit (RA): påverkan på lederna.
• Psoriasis: hudsjukdom med röda fläckar och vita fjäll.
• Multipel skleros (MS): påverkan på det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen).
• Crohns sjukdom och ulcerös kolit: kroniska inflammationer i matsmältningssystemet.
• Diabetes typ 1: kroppen attackerar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
• Hashimotos sjukdom: inflammation i sköldkörteln.

Många kvinnor upplever symtom under klimakteriet. Men när orsakas symtomen av klimakteriet och när handlar det om något annat? Många symtom på autoimmuna sjukdomar liknar klimakteriebesvär, vilket gör att signaler kan missas eller tillskrivas klimakteriet (eller tvärtom). Överlappande symtom är:

• Trötthet
• Hjärndimma
• Sömnproblem
• Muskelvärk
• Ledvärk
• Viktuppgång
• Humörsvängningar
• Nedstämdhet
• Håravfall
• Torr hud

Har du ett eller flera symtom som plötsligt förvärras? Eller blir de inte bättre trots en hälsosammare livsstil eller andra behandlingar? Boka en tid hos din (hus)läkare för att undersöka orsaken.

Det finns olika sätt att effektivt hantera autoimmuna sjukdomar. Du behöver inte bara lära dig att leva med dem. Du kan stödja din kropp på ett naturligt sätt med hälsosam kost, tillräcklig motion och vila. Dessutom kan kosttillskott vara till hjälp.

När din hormonbalans förändras under klimakteriet kan det påverka bland annat din energinivå, sömn, matsmältning och ämnesomsättning. Hälsosam kost, tillräcklig motion och vila hjälper till att förebygga eller lindra symtom. En autoimmun sjukdom kan inte botas, men små justeringar kan göra skillnad för hur du mår.

Vid användning av läkemedel eller kosttillskott stödjer en balanserad livsstil din kropp i att ta upp näringsämnen och bearbeta läkemedel. Detta gör kosttillskott och medicinering mer effektiva. Vad experter rekommenderar vid autoimmuna sjukdomar:

• Ät antiinflammatorisk mat, såsom grönsaker och produkter med omega-3. Bearbetad mat och mycket socker kan förvärra symtomen.
• Ta hand om dina tarmar genom att äta varierat. Grönsaker, frukt och nötter hjälper de goda bakterierna. Cirka 80 % av ditt immunsystem finns i tarmarna, vilket gör det viktigt att ta hand om dem.
• Regelbunden, mild motion kan hjälpa mot stelhet och trötthet.
• En god natts sömn är viktig för ditt immunsystem. Har du sömnproblem, diskutera möjliga lösningar med din läkare.
• Kronisk stress stör ditt immunsystem. Andningsövningar, tydliga gränser och att lyssna på din kropp hjälper dig att behålla lugnet.
• Fortsätter dina symtom? Eller känner du dig osäker? Diskutera med en läkare för vidare utredning. Det kan hjälpa att föra en symtomdagbok (skriv ner mönster, triggers och symtomens svårighetsgrad) och att förbereda frågor inför besöket. Du kan också be om en remiss till en specialist.

Att tillföra de hormoner som minskar under klimakteriet är den mest effektiva behandlingen för olika klimakteriebesvär. Hormonbehandling (HRT) verkar direkt mot vasomotoriska symtom, såsom värmevallningar och nattliga svettningar, samt mot vaginala besvär som torrhet. Dessutom kan HRT ibland (indirekt) förbättra andra klimakteriebesvär, såsom sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Det kan också eventuellt hjälpa vid autoimmuna sjukdomar.

HRT är inte alltid förstahandsvalet för alla. En läkare utvärderar noggrant om denna behandling passar din hälsa och dina symtom.

Under klimakteriet förändras bland annat hur din kropp producerar energi, bygger muskler och reparerar huden. Du kan stödja din kropp i dessa processer på ett naturligt sätt med högkvalitativa kosttillskott. Magnesium, vitamin D och omega-3 rekommenderas för alla kvinnor i klimakteriet.

Effekten av kosttillskott beror bland annat på din livsstil och hälsa och kan variera från person till person. Även produktens kvalitet påverkar hur väl det fungerar. Välj därför högkvalitativa kosttillskott utan onödiga fyllnadsämnen.