Förändrat menstruationsmönster

• Under perimenopausen förändras balansen mellan östrogen och progesteron. I början sjunker ofta progesteron snabbare, vilket kan göra cykeln kortare eller menstruationen lättare.
• Senare under perimenopausen blir cykeln ofta mer oregelbunden och menstruationerna kan bli kraftigare eller mer långvariga.
• Om du inte har haft mens på tolv månader har du gått igenom klimakteriet. Den genomsnittliga åldern för detta är 51 år.
• Använder du hormonell preventivmedel, som p-piller, kan din menstruation framkallas artificiellt, vilket gör att förändringar är svårare att märka. Andra klimakteriebesvär kan också döljas.

Läs på om hur p-piller påverkar dig.

Din menstruationscykel styrs av könshormoner. Det kvinnliga könshormonet östrogen ser till att livmoderslemhinnan byggs upp i livmodern, vilket är viktigt för att kunna bli gravid. Om ingen befruktning sker sjunker progesteronnivåerna, vilket gör att slemhinnan bryts ner: du får mens.

Under klimakteriet minskar produktionen av östrogen och progesteron i äggstockarna gradvis och börjar variera kraftigt. Du blir stegvis infertil, vilket till slut leder till att menstruationen upphör. Men innan menstruationen upphör förändras menstruationsmönstret hos många kvinnor på grund av de varierande hormonnivåerna. Du kan plötsligt få en kortare cykel eller menstruera längre eller kortare tid. Det kan också hända att du inte får mens under en period. Dessa hormonella variationer kan påverka menstruationsmönstret på olika sätt.

Många kvinnor upplever inte bara att deras menstruationscykel förändras, utan får också andra klimakteriebesvär, som sömnproblem, en känsla av rastlöshet och låg energi. Vissa kvinnor upplever dessa symtom redan tidigt under perimenopausen, innan de märker några förändringar i sin cykel.

Inte alla förändringar i menstruationsmönstret beror direkt på klimakteriet. Faktorer som myom, polyper, sköldkörtelproblem, långvarig stress eller användning av hormonella preventivmedel kan också påverka din cykel. Om blödningarna fortsätter, blir kraftigare eller uppstår utanför menstruationen är det klokt att diskutera detta med en läkare.

Under perimenopausen kan din menstruation bli kraftigare än du är van vid. Detta beror på att kroppen i början av klimakteriet försöker stimulera fertiliteten genom att skicka extra follikelstimulerande hormon (FSH) till äggstockarna – kroppen söker efter en ny balans. Den ökade FSH-produktionen stimulerar äggstockarna, vilket kan leda till relativt högre östrogennivåer. Ju tjockare livmoderslemhinnan är, desto kraftigare blir menstruationen om ägget inte befruktas. En menstruation anses vara kraftig om du måste byta tampong/kopp/binda varannan timme (eller oftare).

Din menstruation kan också innehålla blodproppar eller klumpar, vilket bland annat kan orsakas av hormonella förändringar under klimakteriet. Blodproppar bildas när menstruationsblod blandas med bland annat slem och vävnader. I de flesta fall är detta normalt och syns på de dagar då menstruationen är som kraftigast (cirka dag två eller tre vid en normal cykel, vid en kraftig/lång cykel kan propparna kvarstå längre).

Blodproppar är ofta mörkröda eftersom livmoderslemhinnan har haft längre tid att byggas upp. Blodförlust med proppar eller klumpar är därför vanligare hos kvinnor som blöder kraftigt under klimakteriet.

Är blodpropparna mycket stora (större än en flaskkork) och förekommer vid varje menstruation? Eller uppstår de plötsligt mellan menstruationerna? Kontakta då en (hus)läkare. Blodproppar (även under klimakteriet) kan vara ett tecken på missfall, myom, endometrios, en tumör eller den sällsynta sjukdomen von Willebrands sjukdom.

Även om det är normalt att din menstruationscykel förändras under perimenopausen är dagliga blödningar inte det. Det kan hända att du blöder oftare eller längre, men om blödningarna under din menstruation varar längre än två veckor eller om du blöder dagligen bör du kontakta en läkare. Det kan bland annat tyda på ett myom, en polyp eller en infektion. Cirka tio procent av kvinnorna uppger att de har problem med postmenopausala blödningar. Har du blödningar efter att du gått igenom klimakteriet? Kontakta också då en läkare. Det kan finnas andra orsaker, som en infektion eller en polyp.

Det finns sätt att stödja kroppen om du har problem med ett förändrat menstruationsmönster. Vad som hjälper varierar från kvinna till kvinna och beror på orsaken och svårighetsgraden av besvären. Kost och livsstil utgör grunden. I vissa fall kan även kosttillskott, mediciner eller hormonterapi (HRT) spela en roll.

När din hormonbalans förändras under klimakteriet kan det påverka bland annat din energinivå, sömn, matsmältning och ämnesomsättning. Hälsosam kost, tillräcklig motion och vila hjälper till att förebygga eller lindra besvär. Små förändringar kan göra stor skillnad för hur du mår.

Vid användning av mediciner eller kosttillskott stödjer en balanserad livsstil kroppen i att ta upp näringsämnen och bearbeta mediciner. Detta gör kosttillskott och mediciner mer effektiva. Vad experter rekommenderar vid ett förändrat menstruationsmönster:

• Planera in tillräckligt med vila och minska stress. Stress stimulerar produktionen av kortisol i binjurarna och minskar mängden progesteron. Progesteron är viktigt för att bygga upp livmoderslemhinnan och reglera menstruationen.
• Stabilisera ditt blodsocker. Ditt blodsocker påverkar östrogen och progesteron. Ju fler toppar och dalar i ditt blodsocker, desto mer varierar hormonerna. Ät tillräckligt med fibrer (grönsaker), undvik socker och välj tillräckligt med proteiner, fetter och komplexa kolhydrater.
• Ät hälsosamt och varierat och drick tillräckligt med vatten. Blöder du kraftigt? Se då till att få i dig tillräckligt med järnrik mat, som spenat, grönkål, kött, tofu, bönor och baljväxter.
• Blöder du mycket eller menstruerar du väldigt ofta? Kontakta en läkare för att undersöka om det finns en underliggande orsak, som polyper eller ett myom. Det finns olika behandlingar, inklusive hormonterapi, som kan minska kraftiga menstruationsblödningar eller blodproppar.

Under klimakteriet varierar nivåerna av östrogen och progesteron. Dessa hormonella förändringar kan orsaka ett oregelbundet eller kraftigare menstruationsmönster. I vissa fall kan en riktad hormonell behandling hjälpa till att reglera cykeln eller minska blödningarna.

Vid ett förändrat menstruationsmönster väljer man ofta en behandling med ett gestagen, som Primolut. Detta läkemedel kan hjälpa till att stabilisera livmoderslemhinnan och minska kraftiga eller långvariga blödningar. Om detta är lämpligt beror på dina besvär och din personliga situation.

Hormonell behandling ordineras alltid av en läkare och anpassas noggrant efter din situation för att säkerställa att behandlingen är säker och målinriktad.

Många vet inte att det, förutom hormonterapi, finns bevisat effektiva hormonfria läkemedel för att lindra klimakteriebesvär. Där hormonterapi kan lindra flera besvär samtidigt, verkar hormonfria läkemedel ofta specifikt på ett enskilt besvär. Tänk på vissa antidepressiva (SNRI) vid värmevallningar, antiinflammatoriska läkemedel vid ledvärk eller syrahämmande läkemedel vid halsbränna.

Hormonfria läkemedel ordineras alltid av en läkare och kan vara ett bra alternativ för dem som inte vill eller kan använda hormonterapi. De verkar direkt på besväret utan att påverka din hormonbalans. På så sätt kan du rikta in dig på att lindra just dina besvär.

Under klimakteriet förändras bland annat hur din kropp producerar energi, bygger muskler och reparerar huden. Du kan stödja dessa processer naturligt med högkvalitativa kosttillskott. Magnesium, vitamin D och omega-3 rekommenderas för alla kvinnor i klimakteriet.

Effekten av kosttillskott beror bland annat på din livsstil och hälsa och kan variera från person till person. Även produktens kvalitet avgör hur väl det fungerar. Välj därför högkvalitativa kosttillskott utan onödiga fyllnadsämnen.