Njursten

• Det finns ännu inte tillräckligt med bevis för att hormonförändringar under klimakteriet påverkar bildandet av njursten.
• Din livsstil kan påverka risken för att utveckla njursten. Du kan också ha en genetisk benägenhet för det.
• Njursten verkar vara vanligare hos kvinnor efter klimakteriet.
• Det finns många förändringar du kan göra för att minska eller förebygga njursten. Tänk på att äta mindre salt och protein, dricka tillräckligt med vatten och äta tillräckligt med fibrer.

Njursten består av en ansamling av avfallsprodukter från urinen. Dessa bildar hårda, stenliknande klumpar som varierar i storlek. Ibland stannar de kvar i njurarna utan att orsaka några symtom. Men om njurstenarna hamnar i urinledaren kan du uppleva kraftig smärta.

Östrogen hjälper bland annat till att balansera kroppens kalciumreglering. När produktionen av detta hormon minskar under klimakteriet kan denna balans förändras. Det finns ännu inte tillräckligt med bevis för att detta leder till fler kalciumrika njurstenar. Din livsstil kan dock öka risken för njursten. Du kan också få njursten om din urin är för koncentrerad. Detta kan kännas igen på den mörka färgen på urinen, ofta när du har druckit för lite.

Dessutom kan det finnas för få skyddande ämnen i kroppen. Detta kan till exempel bero på en kost med mycket salt, protein eller oxalatrika livsmedel. Kalcium, oxalat och urinsyra i kroppen kan då ansamlas i njurarna och bilda kristaller. Dessa kan klumpa ihop sig och bilda njursten.

Efter klimakteriet verkar njursten vara något vanligare än före klimakteriet. En studie antyder att kvinnor efter klimakteriet har upp till 27 procent högre risk att utveckla njursten för första gången jämfört med kvinnor före klimakteriet. Den exakta orsaken till denna skillnad är dock ännu inte fastställd. Dessutom visar olika studier varierande resultat.

Ibland beror utvecklingen av njursten inte på livsstil eller kost, utan är genetiskt betingad. Även användning av vissa läkemedel och olika sjukdomar kan främja bildandet av stenar. Exempel på detta är gikt, fetma eller kroniska tarmsjukdomar.

Vissa studier visar att hormonbehandling (HRT) kan öka risken för njursten med upp till 21 procent. Men det finns också studier som inte visar något samband. Rådgör alltid med en läkare innan du påbörjar HRT, särskilt om du har en ökad risk för njursten.

Ibland märker du inget av njursten och kan gå länge utan symtom. Mindre njurstenar kan du kissa ut själv; att dricka mycket vatten och ta smärtstillande kan hjälpa. Andra kvinnor upplever mycket smärta när stenarna rör sig mot urinledarna. Vid större njurstenar kan en medicinsk behandling behövas. Exempel på detta är en stenkross, en uretäroskopi (borttagning via urinröret) eller i allvarliga fall en operation under narkos. Du kan känna igen njursten på följande symtom:

• Svår smärta i sidan och ryggen, ofta med utstrålning mot nedre delen av buken och ljumsken;
• Smärta vid urinering;
• Rosa, röd eller brun urin (blod i urinen);
• Frekvent behov av att urinera och små mängder urin;
• Feber och frossa om en infektion är närvarande;
• Illamående och kräkningar.

Upplever du ett eller flera av dessa symtom? Kontakta då din läkare för att ta reda på om du har njursten.

Det finns olika sätt att effektivt behandla njursten. Du behöver inte lära dig att leva med det. Du kan stödja din kropp på ett naturligt sätt med hälsosam kost, tillräcklig motion och vila. Dessutom finns det kosttillskott eller läkemedel som kan hjälpa.

När din hormonbalans förändras under klimakteriet kan det påverka bland annat din energinivå, sömn, matsmältning och ämnesomsättning. Hälsosam kost, tillräcklig motion och vila hjälper till att förebygga eller lindra symtom. Små förändringar kan göra stor skillnad för hur du mår.

Vid användning av läkemedel eller kosttillskott stödjer en balanserad livsstil din kropp i att ta upp näringsämnen och bearbeta läkemedel. Detta gör kosttillskott och medicinering mer effektiva. Vad experter rekommenderar vid njursten:

• Ät mindre salt och protein. För mycket salt och animaliskt protein kan öka utsöndringen av kalcium och därmed risken för njursten.
• Äter du mat som innehåller mycket kalcium? Kombinera det då med livsmedel som är rika på oxalat. Kalcium binder sig till oxalat i tarmarna. Därmed hamnar det inte i urinvägarna via blodet. Ät inte för mycket oxalatrika livsmedel, eftersom det kan öka risken för stenar. Oxalat finns till exempel i spenat, rabarber, rödbetor och grönkål.
• Håll en hälsosam vikt. Har du övervikt? Försök gå ner i vikt med en hälsosam livsstil.
• Byt ut sockerrika läskedrycker mot vatten. Drycker med mycket socker kan sänka urinens surhetsgrad. Det ökar risken för njursten. Vatten hjälper till att späda ut avfallsprodukter och förebygga njursten.
• Drick minst 2 till 2,5 liter vatten per dag. På så sätt hålls urinen utspädd, du kan eventuellt kissa ut små njurstenar själv och minska risken för nya stenar.
• Ät frukt som innehåller citrat. Citrat skyddar mot stenbildning. Du hittar citrat i till exempel apelsin, melon och citron.
• Ät regelbundet fet fisk, som sill eller sardiner. Fisk innehåller omega-3-fettsyror som är viktiga under klimakteriet. Enligt forskning verkar omega-3-fettsyror minska mängden oxalat i urinen något. Detta kan vara fördelaktigt vid njursten.
• Ät fiberrik mat. Det finns begränsat med bevis för att fibrer kan binda oxalat, men de bidrar till en hälsosam vikt och god tarmfunktion. Detta kan vara fördelaktigt för njurarna. Fibrer finns i livsmedel som fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, nötter och frön.
• Se till att du får tillräckligt med D-vitamin under våren och sommaren. Under vintermånaderna kan ett tillskott hjälpa. Rådgör med din läkare, särskilt om du tidigare haft njursten. Ett för högt intag av D-vitamin i kombination med kalcium kan nämligen öka risken för njursten något.

Har du tidigare haft njursten? Genomgå regelbundna medicinska kontroller för att upptäcka och behandla tidiga tecken på ny stenbildning.

Under klimakteriet förändras bland annat hur din kropp producerar energi, bygger muskler och reparerar huden. Du kan stödja din kropp i dessa processer på ett naturligt sätt med högkvalitativa kosttillskott. Magnesium, D-vitamin och omega-3 rekommenderas för alla kvinnor i klimakteriet.

Effekten av kosttillskott beror bland annat på din livsstil och hälsa och kan variera från person till person. Även produktens kvalitet avgör hur väl det fungerar. Välj därför högkvalitativa kosttillskott utan onödiga fyllnadsämnen.