Perimenopausen (ibland även kallad förklimakteriet) är början på klimakteriet. Denna fas börjar vanligtvis när din menscykel förändras. Även besvär som värmevallningar, nattliga svettningar och torra slemhinnor i underlivet kan vara ett första tecken. Ibland märker du av det redan innan din menscykel förändras.
Jag glömmer saker hela tiden, känner mig stressad, har lite energi och ibland ett pip i örat. Nu när jag vet att det hör till förklarar det en hel del.
Perimenopausen (förklimakteriet) är den första fasen av klimakteriet då kroppen förbereder sig för menopausen (dagen för den sista mensen). Det betyder bokstavligen "kring menopausen". Vid vilken ålder den här perioden börjar varierar från kvinna till kvinna, men experter säger att man är i perimenopausen runt 45 års ålder. Är du yngre än 40 och misstänker att du är i perimenopausen? Kontakta då din vårdcentral.
I genomsnitt varar den här fasen i fem till sju år, men det skiljer sig från kvinna till kvinna. Ibland bara några månader, ibland så länge som tio år.
Perimenopausen börjar officiellt när din menscykel förändras tydligt och slutar när du har haft din sista mens (menopausen). Före perimenopausen är du i förklimakteriet. Din menscykel är regelbunden, men i det sena förklimakteriet kan det redan ske subtila förändringar i hormonnivåerna som kan leda till (diffusa) besvär, som orolig sömn eller irritabilitet.
Under perimenopausen (eller förklimakteriet) förändras din hormonbalans kraftigt. Utöver minskningen av progesteron (som redan har börjat i förklimakteriet) börjar nu även östrogenet att svänga kraftigt med en nedåtgående trend.
Vanligtvis sjunker progesteronet snabbare än östrogenet under perimenopausen, vilket gör att östrogennivån förblir relativt hög i förhållande till progesteronet. Detta kan leda till östrogendominans, som orsakar många besvär.
Under åren som leder fram till menopausen kommer mensen alltmer sällan. Produktionen av östrogen följer så småningom samma mönster som progesteron och minskar mer och mer, tills äggstockarna slutar producera båda hormonerna.
När mensen sedan har uteblivit i ett år kan man retroaktivt säga att menopausen inträffade för ett år sedan. Därefter går din kropp in i postmenopausen. Äggstockarna producerar då inte längre progesteron och östrogen och dina hormonnivåer är konstant låga.
De första besvären man kan märka av i klimakteriet börjar vanligtvis ganska milt och ökar ju längre in i perimenopausen (förklimakteriet) man kommer. En förändrad menscykel är det första tydliga tecknet på att du är i perimenopausen. Även värmevallningar och torra slemhinnor i underlivet kan tyda på klimakteriet. Upplever du andra, mer subtila besvär, men din menscykel har ännu inte förändrats? Då är du i förklimakteriet.
Besvär som du kan uppleva under perimenopausen:
I genomsnitt upphör mensen runt 51 års ålder. Dagen för din sista mens kallas menopaus. Därefter börjar postmenopausen. Du kan märka på din menscykel att postmenopausen närmar sig; mensen kommer alltmer sällan under åren som leder fram till menopausen.
En skräddarsydd produktrekommendation för dina klimakteriebesvär
Vad kan du göra om du har besvär under perimenopausen? Och var ska du börja om du behöver extra stöd?
När man blir äldre och östrogennivån sjunker ökar risken för benskörhet, muskel- och ledbesvär (och artros) samt hjärt- och kärlsjukdomar. Genom en hälsosam livsstil kan du minska den risken. Studier visar också att hälsosam kost och en balanserad livsstil påverkar de besvär man upplever under klimakteriet.
Därför är det viktigt att se över sin kost och livsstil under perimenopausen och göra nödvändiga anpassningar. Specialister brukar säga: fram till 40-årsåldern tar din kropp hand om dig, därefter är det dags för dig att ta hand om din kropp.
Fokusera på hälsosam kost (färska grönsaker och frukt varje dag, tillräckligt med fibrer, hälsosamma fetter, proteiner och komplexa kolhydrater), tillräckligt med motion (minst 30 minuter om dagen och styrketräning två gånger i veckan), tillräckligt med avkoppling (du behöver det helt enkelt mer i den här fasen) och en god nattsömn (sömnen påverkar ditt allmänna välmående).
Just nu är det alldeles för många kvinnor i klimakteriet som enligt min mening är underbehandlade. Och det är synd, för det finns så mycket man kan göra.
Ibland behövs mer stöd. Hormonbehandling hjälper till att stabilisera svängningarna i dina hormoner. Det gör att besvären ofta minskar. Vill eller kan du inte använda hormoner? Då finns det även hormonfria behandlingar som kan lindra klimakteriebesvär.
Vitaminer och mineraler kan bidra till en hälsosam hormonbalans. Även om de vetenskapliga bevisen för påståendena fortfarande är begränsade kan ett kosttillskott ge stöd vid brist eller specifika besvär. Många hormonterapeuter rekommenderar kosttillskott som D-vitamin, omega-3, magnesium och ett komplett vitamin- och mineralkomplex.
Du kan också ge kroppen ett mer riktat stöd. Till exempel Ultimate Calm vid sömnproblem, alfaliponsyra vid viktuppgång och låg energi, eller en naturlig örtblandning som är särskilt framtagen för kvinnor med hormonella besvär.
Fyll i en medicinsk onlineenkät och få en personlig produktrekommendation från en läkare, anpassad efter din situation, dina preferenser och din hälsa.
