Hur klimakteriet påverkar din hjärna

I hjärnan finns det många östrogenreceptorer. Under de fertila åren är östrogennivåerna vanligtvis högre. Östrogen kan eventuellt påverka olika hjärnprocesser, såsom:  

• Möjlig dämpning av inflammationer.  
• Reglering av den cirkadiska rytmen, alltså kroppens naturliga dygnsrytm.  
• Stöd för produktion och funktion av serotonin.  
• Stöd för din insulinkänslighet, vilket bland annat kan hjälpa till att bibehålla en hälsosam vikt.  
• Stöd för hjärncellerna när de använder glukos som energikälla.  

Den exakta påverkan av östrogen på dessa processer är fortfarande under forskning.  

Den höga progesteronnivån under de fertila åren bidrar till att ge hjärnan lugn och påverkar systemet som reglerar produktionen av stresshormoner. När klimakteriet börjar fluktuerar och sjunker nivåerna av dessa hormoner. Det här kräver att hjärnan anpassar sig, och under tiden kan olika besvär uppstå.  

Hormonella svängningar påverkar också hur hjärnan hanterar energi. Den behöver "vänja sig av" vid mängden könshormoner. Din hjärna anpassar sig och omstrukturerar sig, men det tar tid och kan orsaka besvär. Den här processen ser olika ut för varje kvinna.  

Forskning visar att klimakteriet kan kopplas till förändringar i vissa delar av hjärnan som är inblandade i bland annat minne och andra kognitiva funktioner. Här är några exempel på besvär som kvinnor kan uppleva under klimakteriet:  

• Minskad förmåga att hantera stress  
• Sömnproblem eller sömnstörningar  
• Migrän  
• Koncentrationssvårigheter och glömska  
• Ångest  

Minskningen av östrogen kan (indirekt) leda till insulinresistens och högre blodsockernivåer. Det här kan göra det svårare för dina celler att byta energikälla: från glukos till ketoner (en metabolisk biprodukt av fett). Genom att äta mer fettrik mat kan du eventuellt hjälpa kroppen att göra den här omställningen. Din hjärna använder huvudsakligen glukos som bränsle, men ketoner kan också användas. Du kan känna igen den här fasen genom bland annat:  

• Snabbt sug efter något sött efter en måltid  
• Det blir svårare att hoppa över eller skjuta upp en måltid, till exempel för att du snabbare känner dig dålig.  

Som tur är finns det mycket du själv kan göra för att minska eller lindra besvären.  

Det finns flera saker du kan göra för att lindra besvär. Här delar Suzanne med sig av några tips om kost och livsstil.

Hälsosam kost

Mycket processad mat passar inte särskilt bra ihop med en hälsosam livsstil och kan dessutom påverka din allmänna hälsa negativt. Obearbetad, naturlig mat med nyttiga fetter kan bidra till bättre minne och kognitiva förmågor. Bra val är:  

• Grönsaker och frukt  
• Proteiner och nyttiga fetter, som omega-3-fetter  
• Fullkornsprodukter  
• Bönor och nötter  
• Taurin spelar en viktig roll i energimetabolismen. Du hittar det i kött, fisk, skaldjur och ägg.  

Intermittent fasta kan eventuellt hjälpa kroppen att "tvingas" använda fett som bränsle. När kroppen vänjer sig vid detta kan hjärnan möjligen anpassa sig snabbare. Detta undersöks dock fortfarande, och det är ännu inte helt klart om övergångsbesvär eller förändringar i hjärnfunktionen minskar genom intermittent fasta.  

Hur kan du förbättra din sömn?

Dålig sömn kan leda till humörsvängningar och till och med depression. En bra sömnhygien kan minska risken för sådana problem. Här är några tips som kan hjälpa:  

• Håll en regelbunden sovrutin. Gå och lägg dig och vakna vid samma tid varje dag, även på helger.  
• Undvik koffein senare på dagen, särskilt efter kl. 14.00, eftersom det kan störa din sömn.  
• Ett svalt och mörkt sovrum kan göra det lättare att somna.  
• Avslappningsövningar kan hjälpa dig att somna snabbare.  
• Alkohol, rökning och kryddstark mat kan störa din sömn.  
• Att äta en stor måltid precis innan läggdags kräver mycket energi för att smälta och kan påverka sömnkvaliteten negativt.  
• Skärmar på kvällen kan störa melatoninproduktionen, vilket gör det svårare att somna.  
• Att få naturligt ljus direkt på morgonen hjälper dig att sova bättre senare på dagen.  

Regelbunden motion vid övergångsbesvär

Motion kan stimulera de delar av hjärnan som är kopplade till minne och informationsbearbetning. För kvinnor i övergångsåldern rekommenderas minst 30 minuters måttlig motion per dag, 5 dagar i veckan. En kombination av konditionsträning och styrketräning ger bäst hälsofördelar. Vilken typ av motion kan hjälpa?  

• Promenader  
• Cykling  
• Tennis  
• Dans  
• Fotboll  
• Styrketräning  
• Styrkeövningar, som armhävningar, knäböj och liknande.  

Om tipsen ovan inte räcker kan du fundera på olika behandlingar. Kosttillskott, som magnesium, kan vara till hjälp. Det kan bidra till bättre insulinkänslighet och sömnkvalitet.

Hormonbehandling kan vara ett bra alternativ för vissa kvinnor. Det hjälper till att hantera hormonsvängningar och brister. Din hjärna får då en mildare "smäll" och kan gradvis vänja sig vid den nya situationen. Är du osäker på vilken metod som passar dina besvär? En konsultation kan ge dig mer klarhet i det.