Senast uppdaterad:
Maura (48): “Klimakteriet blev en vändpunkt i mitt liv”
Lästid: ca 6 minuter
Senast uppdaterad:
Jag var van vid att köra på i många år. Nu var jag tvungen att lära mig att stanna upp tidigare.
Innehållsförteckning
Maura (48) är gift och driver en restaurang. Hon är en person som naturligt fokuserar på vad som faktiskt är möjligt. Inte för att allt alltid är enkelt, utan för att den inställningen ofta har hjälpt henne. Ändå hade hon aldrig trott att hon skulle behöva den så mycket just i denna fas av livet.
Till en början sov hon sämre. Hon var oftare trött under dagen. Men som företagare är man nästan alltid igång. En ledig dag? Ibland visste Maura knappt längre vad det var. Därför tänkte hon inte direkt på klimakteriet. Förrän hennes kropp började ge allt tydligare signaler.
Sämre sömn, värmevallningar och allt mindre energi
I början sköt Maura sina besvär åt sidan. Dålig sömn, trötthet under dagen, mindre energi. Det hör väl bara till, tänkte hon. “När man har ett eget företag är man van vid att bara köra på, om så sju dagar i veckan. Det finns alltid något som måste göras.”
Men det stannade inte vid att bara vara trött. Hon låg vaken mitt i natten, fick värmevallningar vid de mest olämpliga tillfällen och märkte att hennes energi blev allt mindre. “Det var en omställning. Jag kände inte alltid igen mig själv i hur lite jag orkade.”
Det fanns stunder då hon tänkte: “Måste jag verkligen kämpa mig igenom det här?” Samtidigt kände hon någonstans att hon kunde se på situationen på två sätt. Hon kunde fortsätta fokusera på allt som inte längre fungerade som förut. Eller så kunde hon utforska vad denna fas kanske försökte visa henne. Det valet gjorde skillnad för henne.
Inte bara köra på, utan lyssna bättre
I början försökte Maura framför allt lösa sina besvär. Bli mindre trött. Sova bättre. Få kontroll över värmevallningarna. “Jag ville fixa det, som jag gör med så mycket annat.” Men ju mer hon försökte, desto mer energi tog det.
Tills hon ställde sig själv en annan fråga. Tänk om hennes kropp inte krånglade, utan försökte säga henne något?
Från den stunden förändrades något. Tröttheten blev inte längre något som snabbt måste försvinna. Det blev en signal. Detta hjälpte henne att långsamt bli bättre på att känna igen sina gränser. Och istället för att ständigt gå över dem, bestämde hon sig för att lyssna på dem.
Skapa utrymme för vila
Maura började gå och lägga sig tidigare. Hon tillät sig själv att vila utan att genast döma sig själv för det. Det var – och är – okej att ibland träffa vänner lite mindre. Hon försökte också lära sig att känna igen och sätta gränser i sitt arbete. “Att vila medan huvudet fortfarande säger att det finns massor att göra, det tyckte jag var riktigt svårt.”
Det svåraste var att överlåta uppgifter inom sitt företag. Hon anställde en chef som kunde avlasta henne. “För några år sedan hade jag aldrig ens tänkt på det. Men jag kände i hela mig: det här måste jag göra för min hälsa.”
Det var ovant. Samtidigt kändes det rätt. Och vad visade sig? Hon fick respekt tillbaka. Människor uttryckte beundran för de val hon gjorde. Det hjälpte, särskilt i stunder då hon tvivlade.
Skammen över hennes besvär försvann
Värmevallningarna finns fortfarande kvar. Nätterna är ibland fortfarande oroliga. Men Maura hanterar det på ett annat sätt. “Jag skäms inte längre för det. Ibland säger jag bara: en värmevallning, det går över snart.”
Därmed försvann en del av tyngden. Hon märkte att ju mindre hon kämpade emot, desto mindre tungt kändes det. Det gällde också hennes känslor. Ibland blev hon mer känslosam. Ibland mer irriterad. Där hon kanske tidigare hade tryckt undan det, försöker hon nu vara nyfiken.
Jag försökte känna igen mina känslor. Var kommer de ifrån, vad känner jag egentligen? Och vad behöver jag?
Från att köra på till att välja medvetet
För Maura blev klimakteriet ingen fiende. Snarare en vändpunkt. Hon såg hur länge hon egentligen hade kört på. Hur ofta hon var igång. Hur lite utrymme det fanns att verkligen stanna upp och känna efter vad hon själv behövde.
Självklart finns det dagar då hon har fått nog. Nätter då hon ligger vaken och tänker: måste det vara så här? Dagar då hennes energi är långt borta. Men även då märker hon att hennes inställning gör skillnad.
“Jag behöver inte kämpa emot det. Jag kan också fråga mig själv: vad behöver jag idag?”
Ibland är det vila. Ibland rörelse. Ibland ingenting alls. Det utrymmet känns nytt för Maura. Hon bryr sig mindre om andras förväntningar och mer om vad som känns rätt för henne.
Min positiva inställning hjälper mig. Inte för att jag förskönar allt, utan för att jag väljer vad jag riktar min uppmärksamhet mot.
Hur mår Maura nu?
Besvären är inte borta. Det är verkligheten. Men de styr inte längre hur Maura upplever denna fas. Hon har förändrat sitt liv och lyssnar bättre på sin kropp. “Om jag ska sammanfatta det, har denna fas gett mig mer vila, mer självinsikt och mer utrymme.”
Många kvinnor upplever under klimakteriet besvär som värmevallningar, dålig sömn, trötthet eller humörsvängningar. Det kan påverka ditt dagliga liv mycket. Små justeringar i vila, rörelse, kost och återhämtning kan hjälpa, men gå inte för länge med besvären på egen hand. Diskutera dem med din husläkare eller en klimakteriespecialist om de påverkar ditt liv.
Kanske känner du igen besvär från denna berättelse. Undrar du om du också är i klimakteriet? Menopaustestet kan hjälpa dig att få mer insikt i det.
