Senast uppdaterad: 

Els (71): “Om jag hade fått bättre stöd då, hade jag kanske haft mindre besvär nu”

Lästid: ca 5 minuter
Senast uppdaterad: 
Redaktionen SeeMe-nopause
Författare:Redaktionen SeeMe-nopause
Woman with shoulder-length gray hair wearing a dark knit cardigan, sitting on a beige sofa in a modern living room with soft daylight and kitchen in background.

Innehållsförteckning

Runt fyrtioårsåldern märkte Els de första tecknen på klimakteriet. Hon slutade med p-piller och hennes menstruationer uteblev. Därefter följde ledvärk och sömnlösa nätter. Ändå kopplade ingen detta till hormoner. “Det ställdes knappt några följdfrågor. I efterhand tänker jag: om vården hade varit bättre då, hade jag kanske haft färre besvär nu.”

Jag kände att något förändrades i min kropp, men ingen kopplade det till klimakteriet.

“Om jag bara hade vetat hur mycket hormoner påverkar”

För Els är det framför allt hennes smärtsamma leder som är svårast. “Mina överarmar och axlar har gjort ont i trettio år. Jag vet förstås inte om det bara beror på klimakteriet, men på den tiden diskuterades inte ens den möjligheten. Läkarna skyllde snabbt på artros. Nu tänker jag: om någon bara hade förklarat vilken roll hormoner kan spela i detta.”

Den insikten kom först långt senare. “När jag pratade om det med min dotter blev jag chockad. Jag tänkte verkligen: om jag hade vetat allt detta tidigare, hade jag förmodligen gjort andra val.”

Om någon då hade förklarat för mig vad hormoner kan göra med kroppen, hade jag förmodligen gjort andra val.

Stödet då kändes ofullständigt

Els fick ett blodprov och en bentäthetsmätning, vilket ledde till slutsatsen att hon var i klimakteriet och att hennes bentäthet verkade “bra”. “Och därmed var det klart,” säger hon. Husläkarna såg framför allt att hon var ‘stadigt byggd’, vilket möjligen skulle skydda mot broskförlust.

Med den kunskap vi har idag ser Els flera tillfällen då ytterligare undersökningar eller remisser hade kunnat vara till hjälp:

  • råd om kost, kosttillskott (som vitamin D, eventuellt kalcium, kollagen),
  • handledd träning/fysioterapi med fokus på stabilitet och styrka,
  • optimering av sömnen (sömnvanor, dygnsrytm) för att främja återhämtning,
  • bättre insikt i hennes hormonprofil – även om en sådan omfattande undersökning oftast bara görs vid misstanke om en avvikelse,
  • en noggrannare bedömning av hennes ledvärk i relation till hormonella förändringar – något som vanligtvis bara görs vid en specifik indikation.

Dessa alternativ saknades ofta i standardvården på den tiden; det fanns lite uppmärksamhet för hormonbehandling utanför den vanliga “vallnings-triangeln”. Ofta stannade råden vid: “Bita ihop lite.”

Vad bra vård idag hade kunnat innebära

Els upplever än idag ledvärk, dålig sömn och ibland mental utmattning. Men hon tror att med bättre vård under fyrtio- och femtioplusåren:

  • hade hennes besvär kunnat hanteras tidigare och bättre,
  • kanske hade smärtan inte blivit kronisk,
  • hade hon lärt sig hantera besvären (som riktad träning, avslappningstekniker, optimering av sömnen),
  • kanske hade hormonbehandling (om lämplig och väl övervakad) kunnat spela en roll i att bromsa vissa symtom.

Els tips till dagens kvinnor

“Du har fler alternativ än du tror,” säger Els nu. Hon uppmuntrar kvinnor att ta sig själva på allvar, även när besvären till en början kanske verkar ‘milda’. Ställ frågor till din husläkare eller gynekolog och fortsätt fråga: vad kan du göra nu, vilka behandlingar eller terapier passar din situation? Låt dig dessutom bli väl informerad om hormonbehandling och diskutera för- och nackdelar med en expert, så att du kan göra ett val som verkligen passar dig.

Även livsstilen kan göra stor skillnad. Tänk på tillräcklig motion, hälsosam kost, god sömn och – vid behov – kosttillskott. Och om du upplever långvariga besvär eller märker att du inte blir tagen på allvar, sök hjälp hos en specialist. Enligt Els är det kanske det viktigaste budskapet: var nyfiken, var inte rädd för att ställa frågor och inse att bra vård kan göra skillnad.

Reflektion: med dagens kunskap

Tänk om…

  • Läkare då hade erkänt att ledvärk, sömnproblem och trötthet kan förekomma i samband med klimakteriet,
  • Information om hormonella förändringar och deras påverkan på kropp och själ hade varit en standarddel av samtal med kvinnor runt fyrtio,
  • Tidigt stöd genom livsstilsinterventioner, fysioterapi och sömnråd hade erbjudits,
  • Hormonbehandling då, om den kunde användas säkert, hade diskuterats som ett alternativ för dem med besvärande symtom,
  • Bättre utbildning för kvinnor: vad du själv kan göra, vad din läkare kan erbjuda, var du kan hitta hjälp.

Enligt Els hade bra stöd då inte kunnat förhindra allt, men kanske ändå gjort skillnad.

Els berättelse visar hur stor skillnaden kan vara mellan då och nu. Även idag går det dock långt ifrån alltid rätt till. Genom att vara bättre informerad, ställa frågor och stå upp för dig själv kan du bidra till bättre vård för dig själv och för nästa generation kvinnor.

Kanske undrar du: vad ska jag tänka på nu och vilken vård finns tillgänglig? I den här artikeln hittar du mer riktad information och praktiska tips: Klimakteriet då och nu.

Vill du veta om du är i klimakteriet? Få svar direkt.

Lär dig att förstå dina klimakteriebesvär och upptäck vad du kan göra