Kvinnohjärtat i klimakteriet: vad händer med ditt hjärta och dina blodkärl?

Kvinnor drabbas i genomsnitt sju till tio år senare än män av hjärt- och kärlsjukdomar. Under klimakteriet förändras dock den här bilden. Äggstockarna producerar mindre östrogen, och förändringar sker i ämnesomsättningen och blodkärlen. Klimakteriet blir därför en viktig vändpunkt för hjärt- och kärlhälsan, oavsett de förändringar som hör till det naturliga åldrandet.

Östradiol, den viktigaste formen av östrogen, hjälper till att hålla blodkärlen i gott skick. Insidan av blodkärlen kallas endotelet. Östradiol stimulerar produktionen av kväveoxid där. Det här ämnet hjälper blodkärlen att slappna av och vidgas. På så sätt bidrar kväveoxid till att reglera blodtrycket och till en sund funktion av blodkärlen.

När mängden östrogen minskar under klimakteriet, avtar den skyddande effekten på blodkärlen. Det här kan få olika konsekvenser: 

• Mindre elastiska blodkärl: blodkärlen kan bli stelare och få svårare att vidgas. 

• Förskjutning av kroppsfett: fett lagras snabbare runt magen och hjärtat. Det kan bidra till inflammatoriska processer i kroppen.

• Ogynnsamma kolesterolvärden: under klimakteriet kan kolesterolvärdena bli mindre gynnsamma. LDL-kolesterolet kan öka, medan HDL-kolesterolet samtidigt kan bli mindre skyddande.

• Högre blodtryck: efter klimakteriet kan blodtrycket stiga. Minskade östrogennivåer och en ökad känslighet för salt kan spela en roll i det här. Forskning visar att den här ökningen ofta inträffar inom 5 till 20 år efter klimakteriet.

• Minskad insulinkänslighet: cellerna reagerar sämre på insulin, vilket ökar risken för typ 2-diabetes.

Forskning visar två signaler som är kopplade till risken för hjärt-kärlsjukdomar:  

1. Kraftiga värmevallningar och nattsvettningar: de här välkända besvären är mer än bara irriterande. Kvinnor som har allvarliga värmevallningar eller nattsvettningar har i genomsnitt oftare en ogynnsam kardiovaskulär riskprofil. Dessutom är det framför allt hur svåra dessa besvär är som är kopplat till en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar. I en stor analys var risken för allvarliga vasomotoriska symtom mer än dubbelt så hög.

2. En tidig eller prematur menopaus: om din menopaus inträffar före 45 års ålder kallas det för en tidig menopaus. Om den inträffar före 40 års ålder pratar vi om prematur ovariell insufficiens (POI). Forskning visar att en tidigare menopaus är kopplad till en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar, där risken ökar ju tidigare menopausen inträffar. Ju tidigare menopausen börjar, desto längre tid utsätts kroppen för lägre nivåer av östrogen. Det här kan spela en roll i den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Övergången i sig går inte att stoppa, men du kan påverka vissa riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. En hälsosam livsstil spelar en viktig roll här. Den stora australiska studien 45 and Up Study visar att en hälsosam livsstil hänger ihop med en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det här sambandet sågs också hos kvinnor som gått in i en för tidig menopaus före 40 års ålder.

Med de här fyra tipsen kan du själv göra skillnad:

• Ät hjärtsmart: välj oftare en medelhavskost eller DASH-kost, med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och olivolja, och mindre rött kött och socker. DASH-kosten är särskilt framtagen för att sänka blodtrycket. Eftersom du kan bli känsligare för salt under och efter övergången, hjälper det också att minska på saltet för att hålla blodtrycket nere.

• Rör på dig regelbundet: sikta på minst 150 minuter måttligt intensiv fysisk aktivitet i veckan, som en rask promenad eller cykling. Regelbunden träning hjälper bland annat till att hålla blodtrycket på en hälsosam nivå. Komplettera med styrketräning två gånger i veckan för att behålla muskelmassan.

• Sluta röka: rökning är kopplad till en tidigare menopaus, kan förvärra värmevallningar och ökar risken för hjärtinfarkt rejält. Forskning på medelålders kvinnor visar att rökare kan ha ungefär tre gånger högre risk för hjärtinfarkt jämfört med kvinnor som aldrig har rökt.

• Prioritera sömn och avkoppling: för lite sömn och långvarig stress kan göra att ditt nervsystem är aktivt längre än det borde. Det kan i sin tur leda till högre blodtryck. Dålig sömn och långvarig stress är också kopplade till en högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Satsa därför på att få en god nattsömn och att hitta tid för avkoppling.

Hormonbehandling (HT) är den mest effektiva behandlingen mot värmevallningar och nattsvettningar. Däremot används HT inte för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Nyare forskning stödjer dock tidsfönsterhypotesen, vilket innebär att tidpunkten då man börjar med HT kan påverka effekterna på hjärta och blodkärl. Hos friska kvinnor som börjar med HT tidigt – inom 10 år efter sin sista menstruation eller före 60 års ålder – verkar de kardiovaskulära resultaten vara mer gynnsamma än hos kvinnor som börjar senare. Studier visar bland annat färre hjärt- och kärlproblem och en lägre total dödlighet inom denna grupp. Mer forskning behövs dock för att exakt fastställa vilka kvinnor och vilken form av HT som ger dessa fördelar.

Detta står i skarp kontrast till den välkända WHI-studien från 2002. I den studien hittades risker, men kvinnorna i studien var i genomsnitt 63 år gamla och hade passerat klimakteriet med i genomsnitt cirka 12 år när de började med HT. Det är en helt annan situation än vad som gäller idag.

Även administreringssättet och typen av hormon spelar numera en viktig roll: 

• Östrogen via huden (plåster eller gel): går inte först genom levern och påverkar därför blodkoagulationen mindre än östrogen i tablettform. Forskning tyder på att transdermalt östrogen har en mer gynnsam riskprofil när det gäller risken för trombos. Även doseringen har betydelse i detta sammanhang.

• Mikroniserat progesteron är naturligt progesteron som har bearbetats så att kroppen kan ta upp det effektivt. Mikroniserat progesteron och dydrogesteron verkar ha en mer gynnsam effekt på faktorer som är kopplade till hjärt- och kärlhälsa än vissa äldre syntetiska gestagener. Vissa av dessa äldre varianter kan nämligen delvis motverka östrogenets positiva effekt på kolesterolvärden.

Under klimakteriet kan det ske förändringar som gör att ditt hjärta och dina blodkärl blir mer utsatta. Se inte den här livsfasen som en tid av oundviklig försämring, utan snarare som en chans att fokusera på din hjärt- och kärlhälsa. Med en hälsosam livsstil och, om det behövs, i samråd med din läkare en hormonbehandling som passar dig, kan du påverka olika riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar.