Leptinresistens under klimakteriet: vilka är signalerna och vad kan du göra åt det?

Leptin är ett hormon som huvudsakligen produceras av kroppens fettceller. Det skickar signaler till hjärnan för att meddela att du är mätt och har ätit tillräckligt. Dessutom spelar det en roll i omvandlingen av fett till energi.

Du kan tänka på leptin som din inre regulator för aptit och ämnesomsättning, som hjälper dig att hålla en hälsosam vikt. När dina leptinnivåer är höga får hjärnan signalen att fettdepåerna är fulla, vilket minskar din hunger. Därför kallas det också för "mättnadshormonet".

Leptinresistens innebär att kroppen inte reagerar som den ska på leptin. Även om kroppen producerar tillräckligt med leptin får hjärnan inte signalen att sluta äta eller att börja förbränna lagrat fett (alltså att sätta igång ämnesomsättningen). Detta leder till att du äter mer, går lättare upp i vikt och har svårare att gå ner i vikt, även om du gör hälsosamma val och rör på dig regelbundet. Leptinresistens är också vanligt hos personer med övervikt eller fetma.

Här är några signaler som kan tyda på leptinresistens:

1. Känner du dig ständigt hungrig?
2. Kan du alltid fortsätta äta?
3. Har du svårt att hoppa över en måltid?
4. Har du övervikt?
5. Känner du motstånd mot att träna eller röra på dig?
6. Är ditt blodsocker förhöjt?
7. Vaknar du ofta på natten för att äta något kolhydratrikt?
8. Lider du av sömnlöshet?
9. Känner du dig ofta trött och/eller irriterad?
10. Har du fettlever?

När nivåerna av östrogen och progesteron svänger och sjunker under klimakteriet påverkar det hur kroppen använder insulin. Risken för insulinresistens ökar därför under denna period. Insulinresistens kan i sin tur påverka hur leptin fungerar och hur hjärnan reagerar på leptinsignaler, enligt flera studier. Samtidigt har kvinnor med leptinresistens också en ökad risk att utveckla insulinresistens.

--> Läs mer om insulinresistens (och vilka signaler som tyder på insulinresistens)

Både leptin- och insulinresistens påverkar din hunger och ämnesomsättning, vilket kan göra att du under klimakteriet äter mer, förbränner mindre, går snabbare upp i vikt – särskilt runt magen – och har svårare att gå ner i vikt.

Dessutom kan andra faktorer och klimakteriebesvär öka risken för leptinresistens, som viktuppgång, stress, dålig sömn, minskad muskelmassa och kroniska inflammationer i kroppen.

Forskning pågår fortfarande kring behandlingar för leptinresistens, och det finns ännu ingen medicin tillgänglig. Experter är dock överens om att det hjälper att ta itu med insulinresistens, vilket ofta också förbättrar leptinkänsligheten.

Se över följande faktorer och fundera på hur du kan förändra dem. En extra bonus: även andra klimakteriebesvär kan minska.

• Ät tillräckligt med protein: Protein ger en mättnadskänsla och stödjer muskelmassan, vilket är viktigt för att reglera aptit och energibalans. En kost med lite protein verkar öka leptinnivåerna i kroppen.
• Minska kolhydrater och undvik snabba kolhydrater. Kolhydrater kan höja leptinnivåerna. Snabba kolhydrater finns i vitt bröd, vit pasta, ris, müsli, kakor och andra sockerhaltiga produkter.
• Ät mycket hälsosamma fetter. Omega-3 från fet fisk hjälper till att sänka insulinnivåerna. Har du brist? Då kan ett omega-3-tillskott hjälpa.
• Ät lösliga fibrer. Dessa hjälper dig att hålla vikten. Lösliga fibrer finns främst i grönsaker, frukt, baljväxter, havre, chiafrön och linfrön.
• Kombinera konditionsträning med styrketräning. Styrketräning hjälper till att bygga och behålla muskelmassa. Konditionsträning är bra för hjärta och lungor, förbättrar humöret och hjälper dig att sova bättre. Tips: 7-minuters träning på tom mage förbättrar insulinkänsligheten.
• Prioritera din sömn. Dålig sömn påverkar kroppens hormoner, inklusive leptin, och kan leda till diabetes och övervikt.

Misstänker du att du har leptinresistens? En läkare kan ställa diagnos och hjälpa dig att ta rätt steg.