PMS eller klimakteriet? Hur du känner igen skillnaden (och varför det är viktigt)

Många kvinnor tycker att det är svårt att skilja mellan PMS och klimakteriet – och det är helt förståeligt. De hormonella besvären liknar ofta varandra: en uppblåst känsla, känslomässiga svängningar, trötthet eller sömnproblem. Men orsaken och förloppet skiljer sig åt. Det är dock viktigt att göra den distinktionen. För om du vet vad som händer i din kropp kan du ge den rätt stöd och se till att du mår bra.

Klimakteriet är ingen plötslig förändring, utan en gradvis process som kan pågå i flera år.

Den där ständiga uppblåsta känslan, känslomässiga berg-och-dalbanan. Sedan blev det värre. Jag tänkte: är jag kanske i klimakteriet? – Nadia (47)

PMS och klimakteriet: vad är vad?

PMS, premenstruellt syndrom, uppstår under den andra halvan av din cykel, alltså efter ägglossningen. Tänk på humörsvängningar, huvudvärk, hetsätning och en rastlös känsla. Besvären försvinner oftast så snart din menstruation börjar. De hormonella förändringarna som hör till är tillfälliga och cykliska.

Klimakteriet, och särskilt perimenopausen, är en längre process. Din kropp förbereder sig för att lämna de fertila åren, vilket innebär hormonella svängningar som inte längre är förutsägbara. Besvär som humörsvängningar, en uppblåst känsla, ömma bröst och sömnproblem – igenkännbara från PMS – kan uppstå när som helst under månaden och variera i intensitet.

Överlappningen: besvär som liknar varandra

Det är inte alltid lätt att avgöra om dina besvär beror på PMS eller klimakteriet. Båda faserna innebär hormonella svängningar. Det gör det förvirrande – särskilt om din kropp plötsligt reagerar annorlunda än vad du är van vid.

Känner du igen dig i ett eller flera av dessa besvär?

• Irritation och humörsvängningar
• Trötthet och mindre energi
• Ömma bröst
• Sömnproblem
• Ökat sug efter sött eller salt
• Ångest eller depressiva känslor 
• Hjärndimma (svårt att fokusera eller tänka klart)

Då är det bra att titta närmare på mönstret och sammanhanget där dessa besvär uppstår.

Vad många kvinnor inte vet: både PMS och klimakteriebesvär orsakas av en obalans mellan östrogen och progesteron. Skillnaden är att denna balans vid PMS är tillfällig – vid klimakteriet är den strukturell och progressiv.

Därför är det viktigt att inte bara titta på typen av besvär, utan också på mönstret i hur de uppträder.

Skillnaderna mellan PMS och klimakteriet

• Tidpunkt för besvär
  Vid PMS uppstår besvären endast under den andra halvan av din cykel. Vid klimakteriet kan besvären finnas närvarande hela månaden. 
• Menstruationsmönster
  Vid PMS förblir ditt menstruationsmönster oftast regelbundet. Under klimakteriet blir din cykel däremot oregelbunden: kortare eller längre cykler, eller ibland uteblivna menstruationer.
• Specifika besvär
  Värmevallningar, nattsvettningar och vaginal torrhet är typiska klimakteriebesvär – dessa förekommer sällan vid PMS. 
• Hormonnivåer
  Vid PMS är dina hormonnivåer oftast normala. Under klimakteriet kan FSH-nivån vara förhöjd, något som kan mätas med ett blodprov.
• Förlopp av besvär
  PMS-besvär försvinner ofta efter din menstruation. Klimakteriebesvär kan kvarstå, även efter menopausen. 
• Stresskänslighet
  Under klimakteriet ökar ofta din stresskänslighet, medan den vid PMS vanligtvis förblir densamma.
• Varaktighet av besvär
  PMS innebär ingen ökad risk för långvariga besvär. Vid klimakteriet kan vissa besvär – som sömnproblem eller humörsvängningar – vara mer långvariga.

Visste du detta?

Kvinnor som tidigare haft besvär av PMS upplever oftare intensivare klimakteriebesvär. Det verkar som att hormonell känslighet spelar en roll – din hjärna reagerar starkare på svängningar i östrogen och progesteron.

Vad händer om dina besvär förändras?

Märker du att:

• Dina känslor är mer oberäkneliga än vanligt?
• Din cykel blir mer oförutsägbar?
• Du plötsligt upplever värmevallningar, nattsvettningar eller en torrkänsla?
• Du har svårare att hantera stress? 
• Besvär som tidigare var tillfälliga nu varar längre? 

Då kan det vara så att din PMS håller på att övergå i perimenopausen. Särskilt om du är runt eller över 40 år är det dags att uppmärksamma signalerna från din kropp. Det är ingen inbillning – din kropp visar att något förändras. Kanske befinner du dig i en ny hormonell livsfas.

Vad kan du göra?

Hitta igenkänning och bekräftelse

Allt fler kvinnor delar sina erfarenheter av denna övergångsfas. Läs, lyssna och prata – det hjälper att veta att du inte är ensam. I våra bloggar hittar du igenkännbara berättelser och pålitlig information som kan stötta dig på din resa.  

För dagbok över dina besvär

Anteckna dina symtom, när de uppstår och hur länge de varar. Detta hjälper dig (och din läkare eller vårdgivare) att se om dina besvär är hormonellt betingade och om ett mönster förändras.

Testa dina hormoner

Ett blodprov kan ge insikt i din FSH-nivå – ett hormon som stiger ju närmare du kommer menopausen. Observera: ett enskilt test är bara en ögonblicksbild. Flera mätningar ger en mer tillförlitlig bild av din hormonella fas. Vill du enkelt få en första indikation? Överväg då självtestet Meno-Check®, som gör det möjligt att enkelt testa ditt FSH hemma – du gör två mätningar direkt för att få en bättre bild.

Utforska dina alternativ

Livsstil, kost, kosttillskott och eventuellt hormonbehandling kan ge stöd. Vad som fungerar för en person fungerar inte alltid för en annan – det handlar om din unika kropp och situation.

Minska stress och stöd ditt nervsystem

Under klimakteriet reagerar din kropp starkare på stress.

Vila, andningsövningar, rörelse och sömn är avgörande för att återfå balansen.

Du känner din kropp bäst

Oavsett om du märker att PMS-besvären blir värre eller tror att klimakteriet har börjat: din känsla stämmer ofta. Du vet när något förändras i din kropp – även om din omgivning inte ser det direkt. Lita på din intuition, låt dig få stöd och var nyfiken på vad du behöver.

Jag trodde att det bara var PMS igen, men det kändes annorlunda. Nu vet jag att jag är i klimakteriet, och det har hjälpt mig att fatta bättre beslut. – Sarah (45)

Upptäck vad som kan hjälpa dig

Varje kropp och varje klimakterium är unikt. Vad som fungerar för en person fungerar inte nödvändigtvis för en annan. Lyckligtvis finns det olika sätt att lindra dina besvär. Tänk på livsstils- och kostförändringar, naturliga kosttillskott eller – om det behövs – medicinering på läkares inrådan.

Se vad du kan göra

Tips och råd