Om du har besvär under klimakteriet kan hormonersättningsterapi (HRT) vara ett alternativ att överväga. Hormonterapi (HRT eller HT) är en tillfällig behandling där könshormonerna (östrogen och progesteron) tillförs. Det kan hjälpa till att stabilisera hormonnivåerna, minska svängningar och lindra symtom som värmevallningar, humörsvängningar och vaginal torrhet.
Hur fungerar HRT? Är det något för alla kvinnor? Och vad är viktigt att känna till? Här är 10 vanliga frågor och svar om HRT vid klimakteriebesvär.
En frisk kropp gör att du kan leva utan obehag eller begränsningar. Men klimakteriet kan påverka både kropp och sinne så mycket att det blir svårt att hantera vardagen. Om en hälsosam kost, tillräcklig motion och avslappning inte hjälper mot besvären kan det vara dags att prata med en läkare om HRT.
Kvinnor som använder hormonterapi berättar ofta att de sover bättre, slipper värmevallningar, har mindre smärta i muskler och leder, upplever mindre vaginal torrhet och känner sig piggare. Kort sagt, det kan hjälpa många att ta sig igenom klimakteriet på ett mer bekvämt sätt.
Hormonterapi är inte en universallösning för alla, men för kvinnor med stora besvär kan det vara ett viktigt steg mot bättre balans och livskvalitet.
Vid HRT tillförs kvinnliga könshormoner (oftast östrogen och progesteron). Den exakta kombinationen beror på dina besvär, din medicinska historia och vilken fas av klimakteriet du är i. Det finns flera administreringsformer:
Vilken form som passar dig bäst beror på din situation och dina behov. Östrogen kan tillföras via huden för att undvika mag-tarmkanalen och levern, vilket kan ge färre biverkningar för vissa kvinnor. Plåster och krämer ger ofta en jämnare hormonnivå än geler, men upptaget kan variera från person till person. Om en metod inte fungerar kan du alltid byta till en annan.
HRT kombinerar oftast östrogen och progesteron. Östrogen (estradiol) kan lindra många av de besvär som uppstår under klimakteriet. Progesteron (eller den syntetiska formen gestagen) skyddar livmoderslemhinnan mot överväxt och minskar risken för livmodercancer.
Vissa studier visar att progesteron kan ha positiva effekter på sömn, benhälsa och humör, men det är inte en standarddel av HRT för kvinnor som inte har livmoder.
Bioidentiska hormoner har samma molekylstruktur som kroppens egna hormoner, vilket gör att de fungerar på ett liknande sätt. Syntetiska hormoner har en annan biokemisk struktur.
HRT kan ge biverkningar som huvudvärk och illamående. Hur mycket biverkningar du upplever beror på ämnet, doseringen och hur din kropp reagerar.
Numera innehåller HRT ofta bioidentiskt östrogen, men du kan välja mellan bioidentiskt progesteron eller syntetiskt gestagen. Det ena är inte nödvändigtvis bättre än det andra – valet beror på din situation. Det går inte att förutsäga vad som fungerar bäst för dig.
Nej, HRT är inte säkert för alla. Om du har bröstcancer, hormonrelaterad cancer, blodproppar, leversjukdomar, stroke, hjärtproblem eller onormal vaginal blödning bör du undvika HRT.
Din ålder spelar också roll. Kvinnor över 60 år eller som haft sin sista menstruation för mer än tio år sedan löper större risk för biverkningar som bröst- och livmodercancer samt hjärt-kärlsjukdomar. För dessa kvinnor väger nackdelarna ofta tyngre än fördelarna.
Om HRT inte är ett alternativ för dig finns det hormonfria läkemedel som kan lindra dina besvär.
Det finns olika sätt att återställa hormonbalansen beroende på dina besvär, preferenser och medicinska bakgrund. En läkare kan hjälpa dig att hitta den behandling som passar dig bäst.
Ja, HRT kan minska humörsvängningar och känslor av rastlöshet eller nedstämdhet.
Humörsvängningar orsakas ofta av svängande hormonnivåer. När östrogenet svänger påverkas också serotonin, vilket kan leda till humörproblem.
Progesteron har dessutom en lugnande effekt. När hormonnivåerna sjunker kan du därför känna dig rastlös eller nedstämd.
HRT kan stabilisera östrogen- och progesteronnivåerna, vilket gör att humöret blir jämnare och du känner dig lugnare. I vissa fall kan ytterligare behandling, som terapi eller antidepressiva, behövas.
Viktuppgång under klimakteriet beror ofta på hormonella förändringar. Upp till 70 procent av kvinnorna går upp i vikt under denna period, i genomsnitt ett halvt till ett kilo mellan 50 och 60 års ålder.
HRT leder vanligtvis inte till viktökning. Det är dock viktigt att äta hälsosamt och röra på sig även under behandlingen. En hälsosam livsstil är alltid grunden för en frisk kropp.
Vill du gå ner i vikt under klimakteriet? En hormonterapeut kan ge dig råd om hur du håller vikten.
Låga östrogennivåer ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. HRT kan minska denna risk hos kvinnor i perimenopaus eller tidig postmenopaus, men hos kvinnor över 60 år kan risken istället öka. Även din familjehistoria och typen av hormon spelar roll.
Det finns inga fasta regler för att sluta med HRT. Om du slutar abrupt eller trappar ner gradvis beror på dina besvär, biverkningar och preferenser. Läkare rekommenderar ofta att trappa ner stegvis under några månader för att minska risken för att besvären återkommer.
Riskerna med HRT har diskuterats i många år. En studie från Women’s Health Initiative för över 20 år sedan visade en ökad risk för bröstcancer och andra negativa hälsoeffekter.
Nyare forskning ger dock en mer positiv bild. Studier visar att HRT är en säker och effektiv behandling för de flesta kvinnor. Riskerna gäller främst kvinnor som börjar med HRT vid högre ålder (60+). Det är viktigt att börja med HRT inom tio år efter menopausen. Ålder och sammanhang är avgörande för riskerna.
Fyll i en medicinsk onlineenkät och få en personlig produktrekommendation från en läkare, anpassad efter din situation, dina preferenser och din hälsa.
