Att inte känna igen sig själv

• Känslornas intensitet kan öka under klimakteriet. Minskningen av "omsorgshormonet" oxytocin och svängningarna mellan östrogen och progesteron kan påverka dina tankar, känslor, humör och intressen.
• Det är inte ovanligt. Många kvinnor i klimakteriet rapporterar känslomässiga besvär.
• Stress, sömnbrist eller låg energinivå kan också påverka hur du mår.
• Ta hand om dig själv genom att koppla av och prata om dina känslor. Det kan ofta kännas befriande.

Under klimakteriet minskar produktionen av hormonet oxytocin. Oxytocin kallas också för "omsorgshormonet" och frigörs bland annat vid sociala interaktioner. Det påverkar i hög grad ditt beteende gentemot exempelvis dina barn eller din partner. På grund av minskningen känner du ofta mindre behov av att ta hand om andra under klimakteriet, även om det tidigare kändes helt naturligt.

Dessutom leder minskningen av östrogen och progesteron till nya kopplingar i hjärnan. Detta kan förändra dina tankar och känslor, men också dina intressen och ditt humör. Svängningarna mellan könshormonerna kan orsaka humörsvängningar och andra känslomässiga eller mentala besvär, vilket kan få dig att känna att du inte längre är dig själv.

Dessa förändringar i beteende och känslor under klimakteriet är inte ovanliga. Forskning visar att 40 procent av kvinnorna känner sig nedstämda, och många kvinnor rapporterar att de ofta känner sig rastlösa eller stressade. Ofta ser vi att kvinnor lever med känslomässiga besvär, humörsvängningar och vaga känslor i flera år. Efter menopausen stabiliseras de lägre hormonnivåerna, vilket gör att klimakteriebesvären ofta minskar eller försvinner helt. Även känslomässigt känner sig många kvinnor då stabilare och mer självsäkra.

Förutom hormonsvängningar kan även andra (klimakterierelaterade) besvär göra att du känner dig känslomässig eller inte helt som dig själv. Tänk på dålig sömn eller brist på energi. Sömnbrist påverkar dina kognitiva förmågor, vilket gör det svårare att reglera dina känslor och reagera på känslomässiga stimuli. Du blir mer lättirriterad, frustrerad snabbare och känner dig lättare överväldigad.

Alla psykiska förändringar kan också göra att obearbetade känslor och trauman kommer upp till ytan. Detta kan leda till att du inte känner igen dig själv och är mer känslosam än tidigare. Det kan också vara svårt att acceptera att din fertilitet går mot sitt slut.

Studier visar att kvinnor som upplever klimakteriet som negativt har fler besvär. Vad som exakt är orsak och verkan vet vi ännu inte. Men även detta kan leda till en känsla av främlingskap, eftersom din självbild blir osäker.

Slutligen kan mediciner, stress eller underliggande sjukdomar påverka din känslomässiga stabilitet.

Det finns olika sätt att effektivt hantera klimakteriebesvär. Du behöver inte gå runt med dem. Du kan stödja din kropp på ett naturligt sätt med hälsosam kost, tillräcklig motion och vila. Dessutom kan kosttillskott, mediciner och hormonterapi (HRT) hjälpa. Nedan hittar du olika möjligheter för att må bättre.

En förändrad hormonbalans kan påverka bland annat din energinivå, sömn, matsmältning och ämnesomsättning. Hälsosam kost, tillräcklig motion och vila hjälper till att förebygga eller lindra besvär. Små justeringar kan redan göra skillnad.

Tar du mediciner eller kosttillskott? Då stödjer en hälsosam livsstil din kropp i att ta upp näringsämnen och bearbeta mediciner. Det förbättrar effekten av kosttillskott och mediciner. Vad experter rekommenderar vid hjärtklappning:

• Påminn dig själv om att du fortfarande är samma person, men att du går igenom en svår period. Det hjälper också att se klimakteriet som en möjlighet att lära känna dig själv (på nytt). Forskning visar att detta kan vara en fas för självupptäckt. Många kvinnor rapporterar att de känner sig mer självsäkra och starkare efter klimakteriet.
• Prata om dina känslor. Det hjälper att öppet prata om vad som pågår inom dig. Det känns befriande. Låt andra, som din partner eller dina barn, veta att du är i en fas där du vill fokusera på dig själv. Genom att dela dina erfarenheter med andra kan du hitta förståelse och stöd.
• Ta tid för avkoppling. Tillräcklig och kvalitativ sömn är grunden för ett gott humör. Prova dessutom avslappningstekniker som meditation, andningsövningar, yoga eller mindfulness. Dessa är kända för att hjälpa till att minska stress eller spänning och hantera förändringar bättre.
• Motionera dagligen. Fysisk aktivitet främjar produktionen av endorfiner, även kända som lyckohormoner. Det minskar också produktionen av kortisol (stresshormonet), vilket gör att du känner dig lugnare och mår bättre.
• Försök att behålla en positiv inställning. Fokusera på det du är tacksam för. Tacksamhet är en av de mest kraftfulla teknikerna för att förbättra ditt känslomässiga välbefinnande.
• Se dina besvär ur ett annat perspektiv. Din kropp påminner dig om att ta hand om dig själv. Att du inte känner för att ta hand om andra (på grund av minskningen av omsorgshormonet oxytocin) kanske är precis vad du behöver i denna fas. Det är dags att tänka på dig själv och lyssna på din kropp. Se det som en fas för reflektion och personlig utveckling.

Att tillföra de hormoner som minskar under klimakteriet är den mest effektiva behandlingen för olika klimakteriebesvär. Hormonterapi (HRT) verkar till exempel direkt mot vasomotoriska besvär (vallningar och nattsvettningar) och mot vaginala besvär (som vaginal torrhet). HRT kan också ibland (indirekt) lindra andra besvär, som sömnproblem, koncentrationssvårigheter och känslan av att inte vara sig själv.

HRT är inte alltid det första valet för alla. En läkare utvärderar noggrant om denna behandling passar din hälsa och dina besvär.