Som hormonterapeut pratar Suzanne dagligen med kvinnor som märker att klimakteriet påverkar deras sömn, humör, energi och vardagliga funktioner. I den här spalten delar hon anonymiserade berättelser från sin praktik. Den här gången handlar det om Anna, som upplevde att hennes koncentration, minne och tillit till sin egen förmåga att fungera blev alltmer utmanade.
Anna var 49 år, jobbade som projektledare och hade två tonåringar hemma. Hon var van vid att snabbt ställa om, ha överblick och hantera många saker samtidigt. Men på senare tid hade det blivit allt svårare. “Jag läser ett mejl tre gånger och förstår det fortfarande inte. Orden försvinner, jag glömmer avtalade saker och under möten tappar jag tråden.”
Anna beskrev det som om hon hade bomull i huvudet. Särskilt på jobbet gjorde det henne osäker. Hon vågade inte lika lätt ta sig an stora projekt, eftersom hon var rädd att hennes koncentration skulle svika. Även hemma kände hon inte igen sig själv längre. Hon blev snabbare irriterad på sina barn och kände sig mindre närvarande. Efter dåliga nätter märkte hon särskilt att hennes koncentration var sämre under dagen.
När jag pratade med henne handlade det inte bara om glömska. Hon ville framför allt förstå varför hon kände sig så annorlunda mentalt och vad hon själv kunde göra för att förändra det.
Hos Anna tittade jag inte bara på hennes koncentration. Även hennes sömn, matvanor, arbetsbelastning och tid för återhämtning kunde ge ledtrådar till vad som pågick.
Hjärndimma är ingen medicinsk diagnos. Termen används för att beskriva besvär som koncentrationssvårigheter, glömska, långsammare tänkande och svårigheter att hitta ord. Sådana besvär kan förekomma under klimakteriet, men behöver inte enbart bero på det.
Hos Anna fanns flera samverkande faktorer. Hon sov sämre, hennes jobb krävde mycket mental energi och hennes matvanor var oregelbundna. Under stressiga dagar åt hon ofta söta mellanmål och drack kaffe för att orka fortsätta.
Tillsammans kartlade vi därför hennes dagar mer brett. Inte för att hitta en enda orsak, utan för att se var det fanns mönster. När blev hennes koncentration sämre? Hur sov hon efter intensiva arbetsdagar? Hur regelbundet åt hon? Och hur mycket verklig paus tog hon under en arbetsdag? Utifrån detta framträdde flera möjliga ingångar. Det fanns ingen enskild tydlig förklaring.
Vi började med hennes kost. Anna började äta tre ordentliga måltider om dagen och försökte minska sitt beroende av söta mellanmål. I sina måltider fokuserade hon på att få i sig tillräckligt med protein, fett och grönsaker. Hon minskade också på snabba kolhydrater och kaffe.
Målet var framför allt att skapa mer regelbundenhet i hennes matvanor och energi under dagen. Det handlade inte om ett strikt schema som skulle bli ännu en sak att lyckas med i hennes hektiska vardag.
Anna började också använda kosttillskott som omega 3 från fiskolja, vitamin D3 med K2, magnesiumbisglycinat och ett aktivt B-komplex. Senare lade hon till Bacopa monnieri.
Vid valet av kosttillskott tittade jag på olika funktioner som kunde vara relevanta för hennes besvär. Omega 3 innehåller till exempel DHA, en fettsyra som är viktig för hjärnans normala funktion. Magnesium användes för att stödja avslappning och sömn. Vitamin D och B-vitaminer valdes för deras roll i nervsystemet och ämnesomsättningen.
Kosttillskotten anpassades till Annas personliga situation och var en del av helheten. Vilka kosttillskott som passar beror på kost, hälsa, läkemedelsanvändning och eventuella brister.
Även hennes sömn och dagliga belastning fick uppmärksamhet. Anna började ha en fast lugn stund på kvällen och slutade tidigare med att använda sin telefon och andra skärmar. Ibland använde hon yoga nidra eller andningsövningar för att komma till ro.
På dagen gick hon ut i ungefär trettio minuter varje dag. Under arbetet jobbade hon i block om 25 minuter, följda av korta pauser. Hon försökte också delegera uppgifter oftare och säga ifrån tydligare i tid.
För Anna handlade det framför allt om att strukturera sina dagar på ett nytt sätt, med mer fokus på kost, sömn, återhämtning och lugn under arbetet.
Efter ungefär sex veckor märkte Anna att den mentala dimman kändes mindre tung. Hon kunde hålla fokus bättre under möten och orden kom lättare. Hon upplevde också att hon sov bättre och hade mer energi.
Förändringarna kom gradvis. Eftersom Anna gjorde förändringar inom flera områden samtidigt såg vi framför allt effekten av helheten. Hennes kost, kosttillskott, sömn, rörelse och sätt att arbeta bildade tillsammans en helhet.
Efter tolv veckor märkte Anna att hon återfick mer tillit till sitt arbete. Hon behövde inte läsa om saker lika ofta, vågade snabbare ta initiativ under möten och kände mindre behov av att ständigt kompensera. “Jag behöver inte längre vara rädd hela tiden för att jag ska missa eller glömma något.”
Ett halvår senare berättade Anna att hon nästan kände sig tillbaka på sin gamla nivå. Hon hade tagit sig an ett stort projekt igen och märkte hemma att hon hade mer uppmärksamhet och tålamod för sina barn.
Det som framför allt stack ut för mig var att hennes tillit till sin egen förmåga kom tillbaka. Där hon tidigare undvek arbete av rädsla för att inte klara det, vågade hon nu lita mer på sig själv igen.
Känner du att du oftare tappar ord, har svårt att hålla fokus eller glömmer saker du har planerat? Försök då att inte bara titta på de stunder när koncentrationen brister.
Det kan vara hjälpsamt att under några dagar notera när dina besvär är starkare och vad som händer under sådana dagar. Tänk på sömn, stress, måltider och hur mycket tid du har för återhämtning.
Om koncentrations- eller minnesbesvär fortsätter, tydligt ökar eller påverkar din vardag mycket, prata med en läkare om vad som kan bidra. Hjärndimma kan förekomma i klimakteriet, men koncentrations- och minnesbesvär kan också ha andra orsaker.
Det som fungerade för Anna behöver inte vara rätt lösning för någon annan.
Via SeeMe-nopause kan du hitta information om besvär under klimakteriet och få praktiska första steg kring kost och livsstil.
Är besvären nya, allvarliga, blir de värre eller är du osäker på om de hör ihop med klimakteriet? Då är det klokt att låta en läkare undersöka det. En konsultation via SeeMe-nopause kan hjälpa dig att se dina besvär i sitt sammanhang och avgöra vilket nästa steg som passar din situation.
Fyll i en medicinsk onlineenkät och få en personlig behandlingsplan från en läkare, anpassad efter din situation, dina preferenser och din hälsa.
Den här artikeln bygger på praktiska erfarenheter från en specialist. För att skydda patientens integritet har namn och igenkännbara detaljer ändrats. Informationen i den här artikeln är avsedd för utbildningssyfte och ersätter inte personlig medicinsk rådgivning.
