Mildred (46): “Låt dig inte avfärdas av en läkare som säger att besvären hör till åldern”

Mildred (46) är gift, har en son tillsammans med sin man och har som barnmorska hjälpt hundratals kvinnor att föda barn. Hon har själv nått nästa fas som hör kvinnan till: klimakteriet. “Jag trodde att klimakteriet skulle bli lätt att genomgå tack vare min medicinska expertis. Jag hade aldrig förväntat mig att det skulle bli så pass jobbigt,” berättar hon. 

Klimakteriet var ingen dans på rosor för Mildred. Värmevallningar, nedsatt sexlust, vaginal torrhet och extrem trötthet – allt drabbade henne. 

Från värmevallningar till orkeslöshet

För Mildred inleddes klimakteriet med sömnlösa nätter, eftersom hon flera gånger per natt vaknade badande i svett. “Det hade jag aldrig varit med om innan. Jag frös och kände mig varm om vartannat och svettades konstant.”  

Dagarna präglades av värmevallningar. “Det var jättejobbigt. Jag blev röd i ansiktet och kinderna brände. Jag trodde inte mina ögon när jag såg mig själv i spegeln.” Hon fick dessutom nedsatt sexlust. “Min libido var borta och min slida var torr och irriterad. Och det gjorde inte det hela bättre. Jag oroades av det, eftersom intimiteten alltid varit viktig för min man och mig.”

Min man var väldigt förstående, men trots det kände jag mig skyldig. Mitt intresse för sex var som bortblåst.

Vilket var mest oroväckande av allt? Orkeslösheten. “De enklaste saker kändes plötsligt betungande, t.ex. att tända stearinljusen på kvällen eller plocka ur diskmaskinen. Redan på eftermiddagen såg jag fram emot att få gå och lägga mig igen på kvällen. Nu känns det overkligt när jag tänker tillbaka på det.” 

På jakt efter en lösning

Mildred försökte lindra sina besvär på olika sätt. “Hälften av apotekets sortiment finns i mitt badrum,” skrattar hon. “Melatonin, magnesium, B-vitaminer – jag följde alla råd, men inget verkade hjälpa. Metoder som gjorde underverk för mina väninnor. Det kändes väldigt frustrerande ibland, det måste jag medge.” 

Inte heller hjälpte det att gå till husläkaren. “Han sa att mina besvär skulle gå över av sig själva,” berättar hon. “Men det gjorde de inte. Jag började tappa förtroendet för läkaren och kände mig rådlös.” 

Kollegor

Vid ett tillfälle berättade Mildred om sina besvär för en kollega på jobbet. “Lustigt nog var vi medvetna om att vi höll på att gå igenom samma levnadsfas. Det hände att vi såg varandra kämpa med värmevallningar. Och vi kunde faktiskt skratta åt det,” fnittrar hon.  

Kollegan berättade att en läkare ordinerat henne hormonbehandling. “På jobbet hade jag redan märkt att hon verkade ha mindre besvär än innan. När hon berättade om hormonbehandlingen tänkte jag: det kanske är något för mig? Det gav mig hopp, även om jag var medveten om att det inte var säkert att det skulle fungera lika bra för mig.” 

Hon fick hormonbehandling via läkaren

Mildred läste på ordentligt om hormonbehandling och kände på sig att det skulle kunna fungera även för henne. Med goda förhoppningar återvände hon till sin husläkare och betonade ännu en gång att hon ville få hjälp med sina besvär. Hon berättade att hennes kollega fått stor hjälp av hormonbehandling, och att hon själv läst på och kommit fram till att det skulle kunna fungera på även henne. “Husläkaren insåg nu hur allvarliga mina besvär var och gav mig remiss till en specialist. Efter några kompletterande undersökningar skrev specialisten ut hormonbehandling till mig. Det fick mig att känna mig lycklig,” berättar hon. “Jag kände att jag äntligen fått hjälp.” 

Hur gick det sedan? “Jag märkte ganska snabbt en förbättring. Efter fyra veckors behandling kände jag mig mycket mer avslappnad och mer fylld av energi. Jag hade mindre problem med värmevallningar och återfick lusten att hitta på saker, även i sängen,” skrattar hon.  

Det händer fortfarande då och då att jag får en värmevallning, t.ex. om jag har fullt upp eller känner mig stressad. Men det går inte jämföra med hur jag hade det innan behandlingen.

Hennes tips till andra kvinnor? “Ibland tänker jag: hade jag vetat detta tidigare, hade jag sluppit mycket lidande. Mitt tips är alltså: låt dig inte avfärdas av en läkare som säger att dina besvär hör åldern till. För det ska jag säga dig: det gör de inte.”