Känner du dig ofta ledsen, tom eller irriterad? Har du mindre lust att träffa andra, även om du tidigare gillade att ha folk omkring dig? Eller känner du att du inte riktigt känner igen dig själv längre? Under klimakteriet kan ditt humör förändras. Ibland handlar det om en tillfällig nedstämdhet som snabbt går över. Ibland är det något mer.
Övergångsbesvär och depressiva symtom kan vara väldigt lika eller till och med förstärka varandra. Dålig sömn, låg energi, svårt att koncentrera sig och gråtattacker kan bero på hormonsvängningar, men det kan också vara tecken på en depression. Därför är det viktigt att kunna skilja mellan dessa två. Klimakteriet i sig orsakar inte depression. Ändå upplever ungefär 35 % av kvinnorna i klimakteriet depressiva besvär.
Under klimakteriet förändras hormonbalansen i kroppen. Östrogen och progesteron börjar svänga och minskar så småningom. De här hormonerna påverkar inte bara mensen, utan också din sömn, energi, stresskänslighet och ditt humör.
Det kan göra att du lättare tappar balansen. Saker som tidigare inte var några problem kan plötsligt kännas tunga, ditt tålamod kan bli kortare eller så kanske du börjar gråta över småsaker.
Samtidigt dyker ofta flera besvär upp samtidigt. Värmevallningar kan störa sömnen och göra att du vaknar helt utmattad. Dålig sömn gör dig mer känslig för stress, och långvarig stress kan i sin tur försämra humöret ännu mer och störa sömnen ytterligare.
Alla känner sig nere ibland. Särskilt när det är mycket som händer. Tänk på oro över jobbet, relationer, barn, föräldrar, hälsa eller ekonomi. Till och med förändringar i kroppen kan väcka sorg, osäkerhet eller känslor av förlust.
Att känna sig nere är oftast något tillfälligt. Du kanske har mindre energi, gråter lättare eller känner dig irriterad. Forskning visar att ungefär en av tre kvinnor i klimakteriet upplever humörsvängningar eller nedstämdhet. Ändå lyckas man ofta hitta stunder av glädje, lugn eller gemenskap. Det finns ofta också saker du kan göra åt det, med eller utan medicin.
Jag hade känt mig dålig i flera dagar. Helt tom, ingen energi för att göra saker som jag brukade tycka om att göra.
En depression går djupare. Då stannar nedstämdheten kvar längre och påverkar tydligt ditt dagliga liv. Du kan känna dig tom, hopplös eller värdelös nästan varje dag. Saker som vanligtvis brukade ge glädje känns meningslösa. Att gå upp, jobba, ta hand om saker eller hålla kontakten kan kännas övermäktigt.
En depression ser olika ut för alla. För vissa handlar det mest om sorg. För andra kan det kännas som tomhet, ilska eller en total utmattning.
Symtom som kan hänga ihop med en depression är:
De här symtomen kan hålla i sig i mer än två veckor och påverka ditt jobb, dina relationer eller din familj påtagligt.
Övergången i sig orsakar inte depression. Ofta är det en kombination av fysiska, mentala och sociala faktorer.
Hormonella svängningar kan göra dig mer mottaglig för humörsvängningar. Särskilt perimenopausen, åren innan din sista mens, verkar vara en extra känslig period. Forskning visar att kvinnor i den här fasen har en högre risk för depressiva besvär än kvinnor som ännu inte nått övergången.
Men det är oftast fler saker som spelar in. Många kvinnor är mitt i en intensiv livsfas. Barnen blir äldre eller flyttar hemifrån. Föräldrar behöver mer hjälp. Din relation förändras, kroppen känns annorlunda eller så sover du sämre. Och samtidigt kör du bara på, för det är vad som förväntas av dig.
Det kan bli för mycket.
Ibland inser du först hur länge du har kört på ren vilja när kroppen till slut drar i nödbromsen.
Jag trodde att jag bara var trött. Men egentligen hade jag varit vilse i mig själv i flera månader.
Hormonella förändringar kan leda till humörsvängningar. Dålig sömn, nedstämdhet, hjärndimma, trötthet, irritabilitet och humörförändringar är vanliga under klimakteriet. Men det är också symtom som kan uppstå vid depression. Det här kan göra det svårt att förstå vad som egentligen händer.
Vaknar du varje natt på grund av vallningar? Då kanske du känner dig nere, lätt till gråt eller irriterad under dagen på grund av sömnbrist. Har du mycket stress? Då kan det vara svårare för din kropp att återhämta sig. Har du svårt att koncentrera dig? Då kan det kännas som att din mentala förmåga försämras, när det egentligen handlar om att din hjärna är överbelastad.
Därför är det viktigt att inte bara fokusera på ditt humör. Tänk också på klimakteriebesvär, sömn, stress, menscykel, medicinering, kost och var du befinner dig i livet.
Nedstämdhet går ofta över av sig själv, särskilt om du ser till att vila mer, få stöd och sova ordentligt. Om det inte räcker kan läkemedel eller kosttillskott vara till hjälp. Vänta dock inte för länge om du märker att du inte kommer vidare. Nedstämdhet under klimakteriet kan ibland misstas för depression. Det är viktigt att du ger din läkare en så komplett bild som möjligt av dina besvär.
Kontakta din läkare, terapeut eller en psykolog om du upplever:
Du behöver inte vänta tills allt känns hopplöst innan du söker hjälp. Att ta kontakt i tid kan faktiskt förhindra att problemen blir värre.
Vad som hjälper beror på vad som händer. Ibland är det depression som är i fokus. Ibland är det övergångsbesvär, sömnbrist eller stress som är de största orsakerna. Ofta är det en kombination.
Vid depression kan samtal med en psykolog vara till hjälp, som till exempel kognitiv beteendeterapi. Ibland kan antidepressiva läkemedel vara ett bra alternativ, särskilt om besvären är allvarliga, pågår under en längre tid eller kommer tillbaka.
Om du dessutom har tydliga övergångsbesvär, som värmevallningar, nattsvettningar, dålig sömn eller humörsvängningar, kan det vara värt att även fundera på hormonella alternativ. Hormonbehandling är inte en standardlösning för alla typer av depression, men det kan hjälpa vissa kvinnor om hormonella besvär spelar en stor roll.
Små steg kan göra stor skillnad för din kropp, särskilt om du har besvär kopplade till klimakteriet. Här är några tips:
Det handlar inte om att göra allt perfekt, utan om att ge både kroppen och själen lite mer lugn och ro.
Dessa frågor kan hjälpa dig att avgöra om din nedstämdhet är tillfällig eller om den kanske behöver mer uppmärksamhet:
Svarar du ja på flera av dessa frågor? Då är det en bra idé att söka hjälp. Inte för att du är svag, utan för att dina besvär är viktiga att ta på allvar.
Nedstämdhet och depression är vanligt under klimakteriet. Du är verkligen inte ensam om det här. Skillnaden handlar mest om hur länge det varar, hur intensivt det känns och hur mycket det påverkar ditt vardagsliv.
Tänk inte att det bara är något du måste stå ut med. Ditt humör är viktigt. Sömn, hormoner, stress och mental hälsa hänger ihop och påverkar varandra.
Känner du igen känslan av att mörka moln inte riktigt vill försvinna? Livsstilsförändringar, hormonbehandling eller kosttillskott kan göra stor skillnad och lindra dina besvär. Genom att boka en konsultation kan en läkare hjälpa dig att ta fram en personlig behandlingsplan för att minska dina symtom. Det kan handla om behandling med eller utan medicin, beroende på vad som passar dig bäst, dina besvär och din medicinska situation.
Fyll i en medicinsk onlineenkät och få en personlig behandlingsplan från en läkare, anpassad efter din situation, dina preferenser och din hälsa.
