Hur stress påverkar ditt klimakterium (effekten är större än du tror)

I dagens samhälle står många kvinnor ständigt på språng. De snor hit och dit, och att göra-listan verkar aldrig ta slut. Kvinnor unnar sig sällan att koppla av, eller åtminstone inte tillräckligt ofta. 

Menopausexperten Suzanne Rouhard förklarar hur stress påverkar klimakteriet.

Om du ständigt står på språng

Vi kvinnor har ansträngande och krävande jobb eller företag. Och utöver det även familj och/eller föräldrar att ta hand om. Vi lever dessutom i en tid med ständiga stimuli från våra mobiler och paddor och vill vara tillgängliga non-stop.  

Alla dessa stimuli och att ständigt stå på språng har samma effekt på kroppen som en stressreaktion vid akut fara. 

Din kropp under stress

Genetiskt sett fungerar vi fortfarande som de människor som levde innan jorden började brukas; de som var jägare och samlare. På den tiden var livshotande situationer vanliga, t.ex. att bli anfallen av en sabeltandad tiger. 

Hjärnan reagerar på fara genom att starta en dominoeffekt av processer i kroppen. Hormonerna adrenalin och kortisol spelar huvudrollen i denna kedjereaktion. Det sympatiska nervsystemet utlöser nästan omedelbart en flykt- och kamprespons i kroppen så att du snabbt kan agera och sätta dig i säkerhet. 

Vad hjälper mot stress?

Vilken funktion har adrenalin?

Adrenalin sätter igång reaktionen. Detta hormon orsakar ett antal förändringar i kroppen för ökad prestationsförmåga och förmåga att sätta dig i säkerhet: 

• Blodtrycket och pulsen ökar 
• Musklerna spänns och förses med extra blod från andra organ för ökad muskelaktivitet 
• Pupillerna vidgas 
• Matsmältningen saktar av (du hinner ju inte äta när du är i fara) 

Vilken funktion har kortisol?

Samtidigt instruerar hypofysen (en körtel i hjärnans nedre del) binjurarna att producera kortisol.  

Vid fara får kortisolet blodsockret att stiga och ämnesomsättningen att öka. Mer energi frisätts för att kroppen ska kunna hantera stress-situationen. Denna smarta reaktion i kroppen sker alltså tack vare de oumbärliga hormonerna kortisol och adrenalin. 

Din kropp under konstant stress

Men vad händer om din kropp ständigt reagerar på detta sätt, även när du inte utsätts för fara? Då uppstår ett tillstånd av kronisk stress. Och detta får vidare konsekvenser. 

Din kropp kan inte skilja mellan stress som orsakas av akut fara (t.ex. en bil som närmar sig dig på övergångsstället) och stress som orsakas av att alltid stå på språng. Kroppens reaktion är kanske mindre häftig i det senare fallet, men den finns där konstant. En stressreaktion på fara är ofta häftig, men varar under kort tid.  

Nu undrar du kanske om det är så illa. Du läste ju precis att stressreaktioner hjälper kroppen att nå högsta möjliga beredskap. Men det är den långvariga produktionen av kortisol som är boven i dramat.  

Din kropp fungerar sämre

Nackdelen med långvarig produktion av stresshormonet kortisol är att detta sker på bekostnad av andra viktiga funktioner i kroppen.  

Du har redan läst att matsmältningen saktar av, vilket gör att din mat inte smälts optimalt och näringsämnen tas upp sämre än vanligt. Och dessa näringsämnen är viktiga för hormonproduktionen. Jag ser t.ex. ofta kvinnor med matsmältningsproblem såsom halsbränna, uppblåsthet och tarmirritation. 

Din kropp kommer också att sträva efter större intag av kolhydrater för att säkerställa att du har tillräckligt med energi för att kunna fly eller försvara dig. För det är det kroppen är programmerad att tro att den behöver: tillräckligt med energi för att sätta sig i säkerhet. 

Om detta pågår under för lång tid, förlorar kroppen förmågan att hålla blodsockret på en sund nivå, hämma inflammationer och låta immunförsvaret sköta sin uppgift. Och vad blir resultatet? Du känner dig trött, såväl psykiskt som fysiskt, och uppjagad. Det hämmar alltså ditt psykiska och fysiska välbefinnande. 

Hur påverkar kortisol klimakteriet?

Kortisol har alltså långtgående konsekvenser för din hälsa på lång sikt. Men hur påverkar stresshormonet dina könshormoner under klimakteriet? 

Om du går på högvarv under lång tid och inte får tillräckligt med avkoppling, stiger kortisolnivån så pass mycket att hela hormonsystemet rubbas. Din kropp är helt enkelt inte programmerad för att ständigt vara på språng. 

Binjurarnas viktiga funktion

Dessutom är binjurarna, som producerar kortisol, vårt backup-system efter menopaus. De övertar produktionen av ditt behov av östrogen och progesteron efter det att äggstockarnas funktion upphört. 

Den mängd könshormoner som äggstockarna först producerade var nödvändig för fortplantningen. Bägge hormoner har även andra viktiga funktioner i kroppen, men för dem krävs det inte lika stor mängd som för fortplantning. Det innebär dock att du bör vara mer rädd om dina binjurar än vad du var före klimakteriet. 

Om du ständigt är under press och stressad, står binjurarna inför ett val: ”Vilket slags hormoner ska vi producera av byggstenarna?” Och eftersom vår överlevnadsdrift ur ett evolutionärt perspektiv alltid har företräde, väljer din kropp att producera kortisol istället för könshormoner (vilka behövs för fortplantningen). 

Även här märker du att kroppen alltid ser till att tillfredsställa sina egna behov. Även om det inte alltid är så praktiskt eftersom världen vi lever i ser så annorlunda ut jämfört med förr. 

Är mitt nervsystem överaktivt?

Många kvinnor inser inte själva att de ständigt är på språng. Så har de ju levt i åratal. Att alltid vara redo har blivit ett normaltillstånd.  

Men kanske märker du under semestern att dina besvär minskar. Och egentligen säger det nog. På semestern kopplar du av och kroppen får chansen att fokusera på bildandet av könshormoner istället för kortisol. Och det märker du direkt. 

Andra signaler som pekar på att ditt nervsystem är överaktivt är: 

• Du behöver kaffe på morgonen för att vakna 
• Du skrattar mer sällan än förr 
• Det känns som om du håller på att tappa kontrollen 
• Du blir ofta stressad av småsaker 
• Du har betydligt mindre sexlust 
• Vinet till middagen känns som dagens enda avkopplande faktor 
• Du är perfektionist och accepterar inte när något inte råkar bli som du tänkt dig 
• Du är hetlevrad och blir lätt irriterad 
• Din sömnkvalitet är inte vad den varit: du har svårt för att somna, vaknar ofta under natten eller har svårt för att vakna på morgonen 

Minska på stress under klimakteriet

Känner du igen flera av situationerna? Du kan återta kontrollen över dina hormoner genom att helt enkelt koppla av oftare. Det låter väl inte så tokigt? Hur du lugnar nervsystemet.

Lugna nervsystemet

Upplever du, oavsett anledning, mycket stress under klimakteriet? Genom anpassningar av din livsstil och kost samt hälsobefrämjande åtgärder under denna levnadsfas kan du lugna ditt nervsystem. Se efter vad du kan göra.

Se behandlingarna

Källor

• Reed SD, Newton KM, Larson JC, Booth-LaForce C, Woods NF, Landis CA, Tolentino E, Carpenter JS, Freeman EW, Joffe H, Anawalt BD, Guthrie KA. (2016). Daily salivary cortisol patterns in midlife women with hot flashes. PMID: 26663024.
• Shabani F, Montazeri M, Abdolalipour S, Mirghafourvand M. (2022). The effect of mindfulness training on stress and sleep quality of postmenopausal women: A systematic review and meta-analysis. PMID: 36346199.
• Hopper SI, Murray SL, Ferrara LR, Singleton JK. (2019). Effectiveness of diaphragmatic breathing for reducing physiological and psychological stress in adults: a quantitative systematic review. PMID: 31436595.

FAQ