Menstruationen och klimakteriet
Förändrad och/eller oregelbunden menscykel brukar för de flesta kvinnor vara ett av de allra första tecknen på att klimakteriet har inletts. Förändrade hormonnivåer leder oftast till förändrat menstruationsmönster. Hos de flesta kvinnor inträffar detta omkring 45 års ålder, men det kan även hända att du märker av förändringar tidigare eller senare än så. Din menscykel kan t.ex. bli längre eller kortare än vanligt, eller så kan dina blödningar bli mer långvariga eller ovanligt ymniga jämfört med innan.
Fram till förra året kunde jag ställa klockan efter min mens, men nu verkar den leva sitt eget liv. – Anita (49 år)
Även om klimakteriet förlöper olika hos olika kvinnor, och deras menscykler därför också förändras på olika sätt, är det ändå möjligt att säga hur mensen generellt sett förändras under perimenopausen. I början av perimenopausen minskar produktionen av progesteron snabbare än produktionen av östrogen. För många kvinnor innebär detta att menscykeln till att börja med blir kortare eller mensen mindre riklig. Senare i perimenopausen blir menscykeln ofta längre, men mensen rikligare. Det blir då vanligare med en mycket riklig eller långvarig mens.
Om du inte har haft mens på ett år kan man säga att du har passerat menopausen. I genomsnitt har kvinnor sin menopaus när de är 51 år. Det går inte att i förväg säga när du kommer att ha din sista mens. Men enligt forskningen är den ålder din mamma hade när hon hade sin menopaus en indikation på när du kan väntas ha din.
Använder du p-piller? Eftersom de syntetiska hormonerna orsakar en artificiell menstruation, är det möjligt att du inte märker något på mensen och inte vet om du redan har passerat menopausen. Hormonella preventivmedel kan även dölja andra klimakteriebesvär. Så påverkar p-piller klimakteriet och dina besvär (en läkare förklarar).
Vad händer i kroppen?
Din menstruationscykel styrs av könshormoner. Det kvinnliga könshormonet östrogen ser till att slemhinnan i livmodern byggs upp. Det är viktigt för att du ska kunna bli gravid. Om ingen befruktning sker, sjunker progesteronnivån och slemhinnan bryts ned: du har mens.
Under klimakteriet börjar produktionen av östrogen och progesteron i äggstockarna att avta. Du blir gradvis mindre fruktsam och till slut upphör din mens. Men innan mensen helt upphör förändras menstruationsmönstret hos många kvinnor på grund av att hormonnivåerna varierar. Plötsligt kan du få en kort menscykel eller så har du mens under fler eller färre dagar. Det kan också hända att du inte har någon mens alls under en tid. Hormonsvängningarna kan alltså göra att ditt menstruationsmönster tillfälligt förändras och vilka förändringarna är varierar från kvinna till kvinna.
Många kvinnor upplever inte bara att deras menscykel förändras, utan får även andra klimakteriebesvär, t.ex. problem med sömnen, en känsla av att vara uppjagad och brist på energi. Vissa kvinnor känner av sådana symptom redan i början på perimenopausen, innan förändringar i menscykeln börjat märkas.
Riklig mens under klimakteriet
Under perimenopausen kan du ha en rikligare mens än du är van vid. Det beror på att din kropp i början av klimakteriet försöker stimulera fruktsamheten genom att skicka extra follikelstimulerande hormon (FSH) till äggstockarna i en strävan att uppnå en ny balans.
Detta hormon bildar extra östrogen, vilket gör att slemhinnan i livmodern blir extra tjock. Ju tjockare livmoderslemhinnan är, desto rikligare blir mensen när det inte sker någon befruktning. Mensen anses vara riklig om du måste byta tampong/menskopp/binda varannan timme (eller ännu oftare).
Klumpar i mensen under klimakteriet
Det kan också finnas koagulerat blod eller klumpar i mensen, vilket bland annat kan bero på de hormonella förändringarna under klimakteriet. Klumparna i blodet uppstår när mensblodet blandas med bland annat slem och vävnader. I de flesta fall är det normalt och sker det de dagar du blöder som mest (runt dag två eller tre av en normal menscykel, vid riklig mens/längre menscykel kan det pågå längre).
Ofta förekommer klumparna i mörkrött blod, eftersom livmoderslemhinnan har haft längre tid på sig att tjockna. Koagulerat blod eller klumpar i mensen förekommer därför också oftare hos kvinnor med rikliga blödningar.
Är klumparna väldigt stora (större än diametern på en flaskhals) och kommer de varje gång du har mens? Eller kommer de plötsligt mellan två menstruationer? Då bör du uppsöka läkare. Klumpar i blodet (även under klimakteriet) kan tyda på missfall, myom, endometrios, en tumör eller på den sällsynta von Willebrands sjukdom.
Blöder du varje dag och är i klimakteriet?
Även om det är normalt att ditt menstruationsmönster förändras under perimenopausen är det inte normalt att blöda varje dag. Det kan hända att du får mens oftare eller att den varar längre, men om blödningarna varar under mer än två veckor eller om du blöder varje dag bör du uppsöka läkare. Det kan nämligen bland annat tyda på att du har ett myom, en polyp eller en infektion.
Ungefär en tiondel av kvinnor i klimakteriet anger att de besväras av postmenopausala blödningar. Har du blödningar fast du redan har passerat menopausen, bör du uppsöka läkare. Blödningarna kan bero på något annat, till exempel en infektion eller polyp.
Vad kan du göra själv?
Förändringar i menstruationsmönstret är ett typiskt klimakteriebesvär. Det är något som hör till för många kvinnor. Besvärar det dig, till exempel för att du har rikliga blödningar eller menssmärtor? Då kan de här tipsen hjälpa dig att lindra dina besvär.
- Planera in tillräckligt med vila och minska stressen. Stress stimulerar kortisolproduktionen i binjurarna och minskar förekomsten av progesteron. Samtidigt är just progesteronet viktigt för att bygga upp livmoderslemhinnan och reglera mensen.
- Stabilisera din blodsockerhalt. Din blodsockernivå påverkar östrogenet och progesteronet. Ju mer blodsockertoppar och -dalar, desto mer hormonsvängningar. Ät tillräckligt med fibrer (grönsaker), undvik socker och välj tillräckligt med protein, fett och sammansatta kolhydrater.
- Ät hälsosamt och varierat och drick tillräckligt med vatten. Blöder du kraftigt? Se då till att få i dig tillräckligt med järn genom att äta spenat, grönkål, kött, tofu, bönor och baljväxter.
- Förlorar du mycket blod eller får du mens väldigt ofta? Då bör du gå till doktorn för att undersöka om det finns en underliggande orsak. Det finns olika behandlingar, bland annat hormonbehandlingar, som kan lindra kraftig blodförlust eller koagulerat blod i mensen.
Läkemedel vid menstruationsbesvär
Besväras du av ymniga blödningar under klimakteriet? Detta går att åtgärda. Det finns olika behandlingsalternativ för minskade menstruationsbesvär och mensvärk.
Vilka sorters behandlingar kan hjälpa?
Även om klimakteriet är en naturlig företeelse, behöver det inte betyda att du ska behöva plågas av ymniga mensblödningar. Vid frekventa och intensiva besvär, t.ex. ymniga mensblödningar, kan läkaren rekommendera hormonbehandling. Men det finns även andra slags läkemedel att tillgå.
Läkemedel för behandling av förändrad menscykel
Kanske vill eller bör du inte använda hormoner, t.ex. om du tillhör en särskild riskgrupp. I sådana fall kan Klonidin vara ett lämpligt alternativ. Klonidin är ett hormonfritt läkemedel som bl.a. kan hjälpa mot intensiva menskramper. Ett annat alternativ är Primolut. Primolut innehåller visserligen hormoner (noretisteron, ett hormon som liknar progesteron), men räknas inte som hormonbehandling. Det används för lindring av mensbesvär.
Kan hormonbehandling hjälpa?
Genom hormonbehandling kompenseras bristen på bägge kvinnliga könshormon: östrogen (östradiol) och progesteron. Hormonbalansen kan på så sätt stabiliseras, vilket får klimakteriebesvär att minska avsevärt. Tillförande av östrogen får hormonella klimakteriebesvär att minska. Progesteron motverkar uppbyggandet av en alltför tjock livmoderslemhinna (vilket kan ske vid tillförande av östrogen). Har du kraftiga mensblödningar, kan Femoston, Femoston-Conti eller Trisekvens vara till hjälp.
Mina långvariga, kraftiga mensblödningar utgjorde ett verkligt hinder för mitt arbete. Hormonbehandlingen har gjort att jag kan leva som vanligt igen.- Lois (47)
Kosttillskott vid menstruationsbesvär
En sund livsstil är grundläggande för ditt välbefinnande, men ibland kan lite extra hjälp behövas. Herbal Female Complex från Solgar® är ett naturligt örtkomplex som är särskilt framställt för att vara till stöd för din kropp vid klimakteriebesvär. Örterna munkpeppar, läkesilverax och dong quai kan bidra till en mer regelbunden och smärtfri menscykel*. Detta kosttillskott är särskilt framställt för behandling av hormonella besvär hos kvinnor.
*Hälsopåstående(n) i avvaktan på godkännande från EU-kommissionen.
Källor
- International Menopause Society. (2016). Changes before the change. https://www.imsociety.org/wp-content/uploads/2020/07/wmpd-2017-leaflet-english.pdf.
- Cleveland Clinic. (2020). Do My Period Changes Mean Perimenopause? https://health.clevelandclinic.org/do-my-period-changes-mean-perimenopause/.
- Dr. Eisenberg, E. American College of Obstetricians and Gynecologists. (2022). My Periods Have Changed. Is Menopause Around the Corner? https://www.acog.org/womens-health/experts-and-stories/the-latest/my-periods-have-changed-is-menopause-around-the-corner.
- Mayo Clinic. (2023). Perimenopause. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/perimenopause/symptoms-causes/syc-20354666.
- Galan N, Henigsman S. Medical News Today (2023). How do birth control pills affect menopause? https://www.medicalnewstoday.com/articles/322133
- Christiano D, Sullivan D. Healthline. (2023). What Causes Menstrual Clots and Are My Clots Normal? https://www.healthline.com/health/womens-health/menstrual-clots
- Jones B. Schlanger L. (2024). Passing Blood Clots When Not on Your Period. https://www.verywellhealth.com/passing-blood-clots-and-not-on-period-5189354
- Sung S, Carlson K, Abramovitz A. (2023). Postmenopausal Bleeding. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK562188/
- International Menopause Society. (2020). Changes before the change – Perimenopausal bleeding. https://www.menopause.org.au/images/docs/Changes_before_the_Change.pdf
Ett avspänt klimakterium börjar här
Få de verktyg du behöver för en mer avspänd upplevelse av klimakteriet och ökad kunskap om vad som sker i kroppen. Med tips och rön från experter och igenkännbara berättelser skrivna av andra kvinnor. Press play, not pause.
Tips och råd
Vad kännetecknar östrogendominans (och vad kan man göra åt det)?
En av de vanligaste orsakerna till klimakteriebesvär före menopaus.
Hur stress påverkar ditt klimakterium (effekten är större än du tror)
Stress påverkar dina klimakteriebesvär. Så fungerar det.
Carina (53): “Sakta men säkert återfann jag känslan av balans och stabilitet i mitt liv”
Ju närmare menopaus hon kom, desto fler förändringar kände Carina av i kropp och själ. “Till slut var det som att befinna sig mitt i en känslostorm.”
FAQ
Hur gammal du var när du fick mens säger inget om i vilken ålder du kommer i klimakteriet eller när du har din menopaus. Det är ändå möjligt att ditt klimakterium liknar din mammas. Forskning visar att den ålder din mamma hade när hon hade sin menopaus är en indikation på när du kan väntas ha din. Mer om klimakteriet.
SeeMe-nopause är ett initiativ av en grupp kvinnor och ingår i eHealth Ventures Group, en organisation som är ledande inom den digitala hälsobranschen och har plattformar i fjorton länder.
Tillsammans med ett team bestående av läkare och menopausspecialister erbjuder vi information, kosttillskott och inom kort även behandlingar. På så sätt har du alla verktyg du behöver för ett behagligare klimakterium. Mer om oss.
19065378617
