Menstruationen och klimakteriet

Din menstruationscykel styrs av könshormoner. Det kvinnliga könshormonet östrogen ser till att slemhinnan i livmodern byggs upp. Det är viktigt för att du ska kunna bli gravid. Om ingen befruktning sker, sjunker progesteronnivån och slemhinnan bryts ned: du har mens.  

Under klimakteriet börjar produktionen av östrogen och progesteron i äggstockarna att avta. Du blir gradvis mindre fruktsam och till slut upphör din mens. Men innan mensen helt upphör förändras menstruationsmönstret hos många kvinnor på grund av att hormonnivåerna varierar. Plötsligt kan du få en kort menscykel eller så har du mens under fler eller färre dagar. Det kan också hända att du inte har någon mens alls under en tid. Hormonsvängningarna kan alltså göra att ditt menstruationsmönster tillfälligt förändras och vilka förändringarna är varierar från kvinna till kvinna. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

De flesta kvinnor får de första signalerna om att de närmar sig klimakteriet när de är omkring 45 år. Hormonnivåerna förändras och därmed förändras ofta även menstruationsmönstret. För många kvinnor är en oregelbunden mens ett av de första tecknen på att de går in i klimakteriet.  

Även om klimakteriet förlöper olika hos olika kvinnor, och deras menscykler därför också förändras på olika sätt, är det ändå möjligt att säga hur mensen generellt sett förändras under perimenopausen.  

I början av perimenopausen minskar produktionen av progesteron snabbare än produktionen av östrogen. För många kvinnor innebär detta att menscykeln till att börja med blir kortare eller mensen mindre riklig. Senare i perimenopausen blir menscykeln ofta längre, men mensen rikligare. Det blir då vanligare med en mycket riklig eller långvarig mens. 

Om du inte har haft mens på ett år kan man säga att du har passerat menopausen. I genomsnitt har kvinnor sin menopaus när de är 51 år. Det går inte att i förväg säga när du kommer att ha din sista mens. Men enligt forskningen är den ålder din mamma hade när hon hade sin menopaus en indikation på när du kan väntas ha din. 

Använder du p-piller? Eftersom de syntetiska hormonerna orsakar en artificiell menstruation, är det möjligt att du inte märker något på mensen och inte vet om du redan har passerat menopausen. Hormonella preventivmedel kan även dölja andra klimakteriebesvär.

Under perimenopausen kan du ha en rikligare mens än du är van vid. Det beror på att din kropp i början av klimakteriet försöker stimulera fruktsamheten genom att skicka extra follikelstimulerande hormon (FSH) till äggstockarna i en strävan att uppnå en ny balans. Detta hormon bildar extra östrogen, vilket gör att slemhinnan i livmodern blir extra tjock. Ju tjockare livmoderslemhinnan är, desto rikligare blir mensen när det inte sker någon befruktning. Mensen anses vara riklig om du måste byta tampong/menskopp/binda varannan timme (eller ännu oftare).

Det kan också finnas koagulerat blod eller klumpar i mensen, vilket bland annat kan bero på de hormonella förändringarna under klimakteriet. Klumparna i blodet uppstår när mensblodet blandas med bland annat slem och vävnader. I de flesta fall är det normalt och sker det de dagar du blöder som mest (runt dag två eller tre av en normal menscykel, vid riklig mens/längre menscykel kan det pågå längre). Ofta förekommer klumparna i mörkrött blod, eftersom livmoderslemhinnan har haft längre tid på sig att tjockna. Koagulerat blod eller klumpar i mensen förekommer därför också oftare hos kvinnor med rikliga blödningar. 

Är klumparna väldigt stora (större än diametern på en flaskhals) och kommer de varje gång du har mens? Eller kommer de plötsligt mellan två menstruationer? Då bör du uppsöka läkare. Klumpar i blodet (även under klimakteriet) kan tyda på missfall, myom, endometrios, en tumör eller på den sällsynta von Willebrands sjukdom. 

Även om det är normalt att ditt menstruationsmönster förändras under perimenopausen är det inte normalt att blöda varje dag. Det kan hända att du får mens oftare eller att den varar längre, men om blödningarna varar under mer än två veckor eller om du blöder varje dag bör du uppsöka läkare. Det kan nämligen bland annat tyda på att du har ett myom, en polyp eller en infektion. 

Ungefär en tiondel av kvinnor i klimakteriet anger att de besväras av postmenopausala blödningar. Har du blödningar fast du redan har passerat menopausen, bör du uppsöka läkare. Blödningarna kan bero på något annat, till exempel en infektion eller polyp.  

Förändringar i menstruationsmönstret är ett typiskt klimakteriebesvär. Det är något som hör till för många kvinnor. Besvärar det dig, till exempel för att du har rikliga blödningar eller menssmärtor? Då kan de här tipsen hjälpa dig att lindra dina besvär. 

• Planera in tillräckligt med vila och minska stressen. Stress stimulerar kortisolproduktionen i binjurarna och minskar förekomsten av progesteron. Samtidigt är just progesteronet viktigt för att bygga upp livmoderslemhinnan och reglera mensen. 
• Stabilisera din blodsockerhalt. Din blodsockernivå påverkar östrogenet och progesteronet. Ju mer blodsockertoppar och -dalar, desto mer hormonsvängningar. Ät tillräckligt med fibrer (grönsaker), undvik socker och välj tillräckligt med protein, fett och sammansatta kolhydrater. 
• Ät hälsosamt och varierat och drick tillräckligt med vatten. Blöder du kraftigt? Se då till att få i dig tillräckligt med järn genom att äta spenat, grönkål, kött, tofu, bönor och baljväxter. 
• Förlorar du mycket blod eller får du mens väldigt ofta? Då bör du gå till doktorn för att undersöka om det finns en underliggande orsak. Det finns olika behandlingar, bland annat hormonbehandlingar, som kan lindra kraftig blodförlust eller koagulerat blod i mensen.