Sabine arbetar som ambulant assistent åt människor med en intellektuell funktionsnedsättning och är därför på språng hela dagen. ”Mina klienter är beroende av mig, så jag kunde aldrig sjukskriva mig – inte ens de gånger jag hade kraftiga menssmärtor.” Sabine hade PMS under hela sitt vuxna liv. När hon kom i klimakteriet blev menssmärtorna, kramperna och humörsvängningarna till en början värre.
Efter den sista mensen blev hon plötsligt bättre. ”Efter min sista mens kändes det som om någon tryckt på en knapp: plötsligt var alla besvär jag lidit av varje månad i åratal borta.”
Sabine var 46 år när hon hade sin sista mens. När PMS-besvären blev värre hade hon just fyllt 40 och tänkte inte alls på att det kunde vara klimakteriet. ”Jag har alltid lidit av allvarliga menssmärtor, kramper, ömma bröst och humörsvängningar strax före mensen. Men efter att jag fyllt 40 förvärrades besvären sakta men säkert.”
Jag kunde tydligt känna hur mitt humör försämrades under menscykeln, fram till dess att jag fick mens.
De besvär hon var van vid och som hon hade lärt sig att leva med så gott det gick förvärrades under de följande åren. ”Och även om jag visste vad humörsvängningarna berodde på, kunde jag bli ordentligt nere varje gång. Det kändes som om ett svart moln hängde över mig. För att kunna stå ut med menssmärtorna och kramperna behövde jag ibland ta så mycket som 3 smärtstillande tabletter på en gång. Och brösten var så ömma att jag inte kunde sova på magen.”
Alla kvinnor kommer inte i klimakteriet i samma ålder. Vissa kommer i klimakteriet tidigare än andra. ”När jag berättade för min gynekolog att PMS-symtomen förvärrades, sa han att det kunde vara klimakteriet.”
Eftersom Sabine var den första av väninnorna som kom i klimakteriet, frågade hon sin mamma om råd. ”Min läkare föreslog att jag skulle be min mamma berätta om sina erfarenheter med klimakteriet, för att få veta hur gammal hon var och vilka besvär hon hade. Till min förvåning upptäckte jag att min mamma också var ganska ung när hon hade sin sista mens och också hade haft liknande besvär. Hon hade också ofta känt sig nedstämd och tungsint.”
Vad hjälper? ”Mot mina besvär hjälpte framför allt en varmvattenflaska och vid behov smärtstillande tabletter. För övrigt åt jag sunt, tog regelbundna promenader och gick på gymnastik. Min gynekolog rådde mig att upprätthålla mina goda vanor – träna och äta så varierad och färsk mat som möjligt – för att lindra symtomen. Träningen hjälpte mig att få humörsvängningarna under kontroll.”
Sabine hade sin sista mens när hon var 46 år. ”Det verkligen en lättnad. Efter min sista mens var alla besvär som hade plågat mig i åratal plötsligt borta.”
Det kändes som om någon tryckt på en knapp: jag hade ett gott och stabilt humör igen och var smärtfri. Skillnaden var enorm.
Eftersom Sabine hade läst mycket om klimakteriet visste hon att hon skulle kunna få andra besvär, som vallningar eller sömnsvårigheter. ”Men det fick jag inte. För mig var det en angenäm överraskning!”
Vad skulle Sabine, med tanke på sina erfarenheter, vilja råda andra kvinnor i klimakteriet? ”Mitt råd till andra kvinnor är: fråga din mamma hur hon hade det i klimakteriet. Kanske har ni delvis samma erfarenheter. Jag har också lärt mig att klimakteriet skiljer sig mycket åt från kvinna till kvinna. Du behöver därför inte utgå från det värsta! I slutändan har klimakteriet inneburit många positiva förändringar för mig.”
Så behöver det inte vara. Sund kost, motion och kosttillskott kan hjälpa dig att känna dig bättre under klimakteriet. Se vad du kan göra själv.