7 vanliga uppfattningar om klimakteriet som inte stämmer

Trots att vi vet mycket om klimakteriet och våra hormoner, finns det ett antal seglivade myter. Eller rättare sagt missförstånd. Dessa missförstånd får många kvinnor att känna sig förvirrade. Och det är synd, för vägen till ett njutbart klimakterium börjar med kunskap om kroppen – förutsatt att kunskapen verkligen stämmer.

Vi motbevisar sju vanliga uppfattningar om klimakteriet.

1. Menopaus och klimakterium är samma sak

Dessa två begrepp förväxlas tyvärr ofta med varandra. Menopaus är tidpunkten för en kvinnas allra sista menstruation. En tidpunkt som inte kan bekräftas förrän efteråt. Först ett år efter sista menstruation kan du konstatera att du passerat menopaus. Det är alltså ingen period, utan en tidpunkt. Genomsnittsåldern för menopaus är 51 år. Tidpunkten för din mors menopaus kan ge dig en ledtråd om när den kommer att inträffa för dig.

Klimakteriet är den totala tidsperiod då menscykeln förändras, inklusive de första menstruationsfria år då klimakteriebesvär fortfarande kan uppstå. Klimakteriet kan pågå i upp till sju eller t.o.m. tio år. Detta varierar från kvinna till kvinna.

2. Alla kvinnor kommer i klimakteriet och besvären går inte att förebygga

Det stämmer inte! Visserligen kommer alla kvinnor i klimakteriet, det är ju naturens gång. Men besvären är inget som måste tas för givet. Och det är inte bara hormonsvängningar, utan även andra faktorer som kan orsaka sådana besvär.

Fördelen är att det är du själv som dirigerar din “hormonorkester”. Med detta menar vi att du själv kan lindra, och t.o.m. förebygga många slags besvär.

Det är dock av största vikt att ta reda på vad dina besvär beror på. Med hjälp av en personlig livsstilsplan kan du återställa hormonbalansen.

Förebyggande åtgärder kan också vara till stor hjälp. Mottot är: hellre förebygga än att behöva bota. Ju bättre balans du lyckas uppnå i kroppen i början på klimakteriet, desto lindrigare förlöper resten av perioden.

Produkter under klimakteriet

3. Alla kvinnor går upp i vikt under klimakteriet

Det är inte alls så att alla kvinnor går upp i vikt under klimakteriet. Det varierar från person till person. Vissa kvinnor anger att de går upp väldigt mycket trots att de lever precis som förr. Andra kvinnor går bara upp några enstaka kilon, vilket ofta leder till ökat midjemått. Och en del kvinnor går inte upp något alls.

När hormonnivåerna går upp och ned, ökar risken för att gå upp i vikt avsevärt. Men även andra faktorer kan orsaka viktuppgång. Många kvinnor får sämre nattsömn, vilket kan öka suget efter mat, även nattetid. Och det är naturligtvis inte särskilt lämpligt om man försöker hålla vikten.

Dessutom avtar musklerna i omfång under klimakteriet, vilket verkar nedsättande på fettförbränningen. Du blir känsligare för stress, vilket ökar kroppens behov av socker. Och vad händer då? Suget efter sötsaker ökar.

Varför är det då en myt att många kvinnor går upp i vikt? Därför att det finns mycket du själv kan göra för att förebygga viktuppgång eller bli av med extra kilon. Men är det lätt gjort? Knappast. Och ofta är det svårare än vad du är van vid. Men genom att införa nya vanor är det absolut möjligt. En sund livsstil är A och O!

4. Rökning påverkar inte besvär under klimakteriet

Att slopa osunda vanor är alltid klokt, och att sluta röka är extra viktigt. Varför? Undersökningar visar att rökning får klimakteriet att inträda tidigare.

Rökning hämmar produktionen av östrogen. Ju mer du röker, desto mer påskyndas processen. Ju tidigare du kommer i klimakteriet, desto mer ökar risken för olika tillstånd, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, Alzheimers sjukdom och benskörhet.

En kvinna som röker löper större risk att drabbas av värmevallningar. Vilket kan leda till sämre sömnkvalitet och mindre energi under dagen. Det finns även stor risk för att vikten påverkas av detta. Kroppen kräver mer energi, och vad behövs för att snabbt tillverka energi? Just det: socker.

5. Hormonterapi är det enda som hjälper mot besvär

Hormonterapi kan hjälpa till att lindra besvär under klimakteriet. Visst är det så. Men det är inte den enda metod som kan fungera. Vi ska förklara detta närmare.

Det är naturligt att kroppens nivåer av könshormonerna östrogen och progesteron sjunker under klimakteriet. Din fertila levnadsfas är förbi och att menstruera kräver en stor mängd energi. När dessa funktioner avtar med åldern, får du alltså mer energi över. Energi som din kropp kan använda till andra funktioner.

Din kropp behöver fortfarande östrogen och progesteron, fast i mindre mängd än tidigare. Efter klimakteriet tar binjurarna över en stor del av denna uppgift. Och vill du hjälpa din kropp under denna process finns det mycket du kan göra genom att införa vissa förändringar i din livsstil.

Dessa förändringar är vägledande, och vilken obalans som väljs att först tas itu med varierar från kvinna till kvinna. Anpassningar av kosten och livsstilen ger visserligen mindre snabba resultat än hormonterapi, men är desto mer effektiva på lång sikt. Detta leder till lyckade resultat för många kvinnor, både synbart och känslomässigt.

Ger metoderna ovan inte önskat resultat för dig? I så fall kan du vända dig till din husläkare för att pröva på hormonersättningsterapi. Detta gäller även för kvinnor som lider av psykisk ohälsa. Hormonterapi ger ofta snabbt resultat. Beroende på din situation kan du dessutom införa förändringar i livsstilen, eftersom en sund livsstil är grundläggande för god hälsa.

6. Sexlusten avtar under klimakteriet

Hos vissa kvinnor ökar lusten till sex under klimakteriet, hos andra minskar sexlusten. Lusten till sex varierar från person till person. Minskad lust till sex kan ha olika orsaker.

Klimakteriet kan resultera i vaginal torrhet (p.g.a. hormonell obalans, minskad blodförsörjning till slidan och/eller tunnare slemhinnor). Detta kan leda till smärta vid samlag, och därför kan (logiskt nog) sexlusten avta.

Men varje frisk kvinna – oavsett ålder – kan bli sexuellt upphetsad och bli fuktig i slidan. Vid sexuell upphetsning utvidgas blodkärlen i slidan, vilket ger ökad fuktighet. Detta har inget med hormonet östrogen att göra. Skillnaden är dock att det tar längre tid för slidan att bli fuktig. Det gäller därför att unna sig ett längre förspel.

Sist men inte minst: för många kvinnor är tiden kring menopaus en fas präglad av reflektion. Trivs du fortfarande med ditt jobb? Är ditt förhållande fortfarande tillfredsställande? Är det inte det, kan detta vara orsaken till att du har mindre lust till sex med din partner.

7. Värmevallningar är det första tecknet på att klimakteriet har inletts

Det första symptomet på att klimakteriet har inletts är ofta att menstruationscykeln förändras. Tiden mellan menstruationerna kan först bli kortare, för att sedan successivt öka. Ända tills menstruationerna helt upphör. Värmevallningar uppträder oftast först efter detta stadium.

Men situationen kan också se helt annorlunda ut. Vissa kvinnor drabbas tidigt av klimakteriebesvär – såsom nedstämdhet, humörsvängningar, viktuppgång och trötthet – redan innan menstruationscykeln börjar förändras.

Omkring 35 års ålder börjar könshormonnivåerna komma i obalans. Detta brukar börja märkas efter det att du fyllt 40. De flesta kvinnor kommer i klimakteriet i 45-årsåldern. Det är då de första värmevallningarna brukar uppträda, men det behöver inte vara så. Många kvinnor drabbas av kraftiga värmevallningar först efter menopaus, medan andra helt slipper att uppleva värmevallningar.

Även här gäller credot: Så många kvinnor, så många klimakterieupplevelser. Vad har du själv för tankar kring klimakteriet? Berätta det gärna för oss via ett DM på Instagram.

Lindra dina besvär

Våra kroppar är olika, och inget klimakterium är det andra likt. Därför kan lösningarna se så olika ut. Upptäck hur livsstil, kostvanor, näringstillskott och medicinska behandlingar kan inverka positivt på din hälsa under denna levnadsfas.

Se vad du kan göra

Källor

Dąbrowska J, Dąbrowska-Galas M, Rutkowska M, Michalski BA. (2016). Twelve-week exercise training and the quality of life in menopausal women - clinical trial. PMID: 27095954.; PMCID: PMC4828504.
Taebi M, Abdolahian S, Ozgoli G, Ebadi A, Kariman N. (2018). Strategies to improve menopausal quality of life: A systematic review. PMID: 30079364.
Hoga L, Rodolpho J, Gonçalves B, Quirino B. (2015). Women's experience of menopause: a systematic review of qualitative evidence. PMID: 26455946.
Hayatbakhsh MR, Clavarino A, Williams GM, Sina M, Najman JM. (2012). Cigarette smoking and age of menopause: a large prospective study. Maturitas. PMID: 22695707.