Kvalificerade läkare Certifierade läkemedel Onlinekonsultationer med eftervård
Postmenopausen

Postmenopausen: klimakteriets sista fas

Postmenopausen, klimakteriets sista fas, kommer efter perimenopausen och menopausen (den dag du har mens för allra sista gången). När du nått fram till postmenopausen, förblir du i denna fas livet ut. Det vill säga: dina hormonnivåer håller sig därefter konstant (låga). Eventuella klimakteriebesvär försvinner inte över en natt, men brukar avta med tiden. 

Många av mina besvär har lindrats: ett bevis på att det var hormonsvängningarna som orsakade dem. - Wil (62 år)

Vad är postmenopausen?

När du inte haft mens på ett helt år, kan du (retroaktivt) utgå ifrån att du är i postmenopausen: en ny levnadsfas utan behov av höga hormonnivåer. Genomsnittsåldern för när postmenopausen inleds är 51 år, men detta kan variera väldigt från kvinna till kvinna. Hos vissa kvinnor upphör mensen flera år tidigare - eller senare.  

Hormonella förändringar under postmenopausen

Efter din allra sista mens slutar dina äggstockar att bilda könshormonerna östrogen och progesteron. De fortsätter dock att bilda små mängder testosteron, och i binjurarna (två små körtlar ovanför njurarna) omvandlas ett visst sorts hormon till små mängder östrogen. 

Även om produktionen är lägre än innan (hormoner för fortplantningen behövs inte längre), är den fortfarande avgörande för andra viktiga funktioner i kroppen, t.ex. för ben-, hjärt- och kärlhälsan. Därför är det viktigt att vårda binjurarna väl under denna fas, men mer om det senare. 

I början av postmenopausen måste kroppen vänja sig vid de nya, lägre hormonnivåerna. Och innan den nya hormonbalansen har hunnit stabiliseras, kan vissa besvär uppstå. 

Vilka symptom är vanliga under postmenopausen?

De besvär som kan uppstå under postmenopausen orsakas ofta av låga östrogennivåer. Risken att drabbas av benskörhet, ledbesvär och hjärt- och kärlsjukdomar ökar därför. Undersökningar visar att besvären i allmänhet brukar vara i ett till två år, men kan även bli mer långvariga. Många kvinnor fortsätter att besväras av (kraftiga) värmevallningar under postmenopausens första två år. 

Besvär som kan förekomma (eller förvärras) under postmenopausen: 

Även åldrandet kan inverka på besvären ovan. Detta kan göra det svårare att urskilja vad som orsakar dina besvär; postmenopausen eller åldrandeprocessen. Hormonella besvär avtar i allmänhet successivt under postmenopausen. Det enda besvär som inte går över, eftersom östrogennivåerna förblir låga, är torra slemhinnor, t.ex. vaginal torrhet och ögontorrhet. 

Har du fortfarande intensiva besvär?

Hur kan man lindra besvär under postmenopausen?

Hos många kvinnor avtar klimakteriebesvären successivt under postmenopausen, men vad gör man om de inte avtar? Vilka kosttillskott kan hjälpa? Och är hormonbehandling ett alternativ? 

Medicinering och hormonbehandling

Under denna fas kan det ibland vara klokt att börja eller fortsätta med hormonbehandling, t.ex. om benskörhet förekommer i din släkt eller om dina besvär inte avtar i intensitet. Du bör dock börja med hormonbehandling innan du fyller sextio, eller inom tio år efter menopausen – annars är riskerna med hormonbehandling större än fördelarna. Enligt dagens riktlinjer bör hormonbehandling inte pågå i mer än fem år. 

Vill eller får du inte använda hormoner? Det finns även (hormonfria) läkemedel för lindring av specifika besvär, t.ex. värmevallningar eller ledsmärta.  

Kan kosttillskott hjälpa?

Överväg att ta vitaminer och mineraler för att främja din hälsa under postmenopausen. Din kropp kräver mer uppmärksamhet under denna fas. Många kvinnor har t.ex. D-vitaminbrist, och det är även viktigt med kalcium och magnesium under denna levnadsfas. Bägge ämnen främjar benhälsan, och magnesium spelar en roll vid kroppens upptagning av kalcium. Magnesium kan även hjälpa mot trötthet, främja optimal muskelfunktion och ett gott humör* och omega-3 främjar hjärt- och kärlhälsan*. 

*Hälsopåstående(n) i avvaktan på godkännande från EU-kommissionen. 

Du kan minska risken för hälsoproblem under postmenopausen genom att införa (mindre) förändringar i din livsstil och dina kostvanor. – Suzanne Rouhard, klimakterieexpert

Hur bör livsstilen och kostvanorna förändras?

Under postmenopausen är det viktigt att tillgodose din kropps behov. Klimakterieexperten Suzanne Rouhard ger följande råd: 

  • Ät tillräckligt med fibrer, protein, nyttiga fetter och långsamma kolhydrater. Fokusera på grönsaker och frukt (fibrer) och variera dina måltider. Se till att få i dig tillräckligt med omega-3 (viktigt för hjärthälsan) och försök minska ditt intag av salt och socker. Sund kost skyddar din kropp mot kardiovaskulära sjukdomar, samt främjar ben- och muskelhälsan och ditt allmänna hälsotillstånd. Detta gäller framför allt under perimenopausen, så det lönar sig att göra ditt bästa för att vårda din kropp. 
  • Fysisk aktivitet är extra viktigt för ben-, muskel- och ledhälsan. Framför allt styrketräning (med fokus på stora muskelgrupper: bröstet, axlarna, ryggen, benen och sätet) och konditionsträning är välgörande för dina muskler. När du styrketränar belastas ditt skelett, vilket främjar bentätheten. Dessutom utsöndras dopamin i kroppen, vilket främjar ditt humör. Motionera i minst 30 minuter dagligen utöver ditt vardagliga rörelsemönster.  
  • Sträva efter mer vila, även under natten. Undersökningar visar att kvinnor som befinner sig i postmenopausen har särskilt svårt för att somna. Se därför till att förbättra din sömnhygien, och försök ta itu med andra faktorer som kan orsaka försämrad nattsömn. Minska spänningar och stress genom att ta pauser oftare, och utöva aktiviteter som får dig att koppla av (promenera, läsa, vandra i naturen, göra andningsövningar, rita, etc.). Din kropp behöver helt enkelt slappna av oftare.  
  • Vaginal torrhet är det enda klimakteriebesvär som inte går över med tiden. Känns din slida torr och skör när du har samlag? Glidmedel kan bidra med ökad fuktighet och lindra vid smärta och irritation i slidan. Ägna mer tid åt varandra. Förspel gör sex mer spännande och njutbart. 
  • Håll koll på dina värden: bl.a. kolesterol, blodsocker och blodtryck. Under klimakteriet förändras dessa värden. Ju bättre du känner din kropp, desto snabbare kan du vidta åtgärder vid behov. 

Hur upplever andra kvinnor postmenopausen?

Efter det att hormonnivåerna stabiliserats, märker många kvinnor att de får lättare att sätta gränser, och många får ökat självförtroende. Hur upplever andra kvinnor denna nya levnadsfas? 

FAQ

Vid vilken ålder börjar postmenopausen?

Genomsnittsåldern för när postmenopausen inleds är 51 år, men detta kan variera enormt. Först efter ett helt år utan mens kan du konstatera att du befinner dig i postmenopausen.  

Hur länge kvarstår besvären under postmenopausen?

Detta varierar från kvinna till kvinna. Hos vissa kvinnor avtar besvären successivt, medan andra fortsätter att ha (lindriga) besvär under många år. Fortsätter du att få intensiva värmevallningar, bör du genomgå en läkarkontroll för att utesluta eventuella andra orsaker. 

Jag blöder ur slidan under postmenopausen. Vad bör jag göra?

Rådgör med din husläkare om du fortsätter att blöda ur slidan under postmenopausen. Vaginal torrhet kan orsaka (lätt) blödande slemhinnor under samlag, men det kan också finnas andra orsaker till blödningarna, t.ex. polyper eller myom i livmodern. 

Vad kan jag själv göra mot benskörhet under postmenopausen?

Kosten är den viktigaste faktorn för god benhälsa. Fokusera på kalcium, D-vitamin, magnesium och K-vitamin. Träna dessutom din muskelstyrka och balans och fokusera på din kroppshållning. Mer om benskörhet under klimakteriet

Hur minskar jag risken för hjärt- och kärlsjukdomar under postmenopausen?

När östrogennivåerna sjunker kan blodkärlens flexibilitet försämras, vilket kan öka risken för hjärtbesvär. Du löper därför ökad risk att drabbas av hjärtbesvär under klimakteriet, vilket gör det extra viktigt att fokusera på sunda kostvanor, tillräckligt med motion och minskad stress. Undvik dessutom rökning och alkohol, och kolla dina värden en gång om året. Mer om din hjärthälsa under klimakteriet

Källor
Bedömd av
Erianys Osepa, Medicinsk rådgivare
Kontrollerades senast:
21-03-2025
gäller fortfarande
Why pause? Press play!