Klimakteriet är en omvälvande fas i en kvinnas liv, som även medför utmaningar. En av dessa är en ökad risk för blåskatarr. Blåskatarr förekommer oftare hos kvinnor i klimakteriet, särskilt i postmenopausen. Varför då? Och vad kan du göra?
För två år sedan hade jag min sista mens och nu får jag ofta blåskatarr. Det är mycket besvärade. Kan jag själv göra något mot blåskatarr? – Marion (47 år)
Som kvinna löper du större risk att få blåskatarr, särskilt efter att du har haft din sista mens. Under perimenopausen lider 36 % av kvinnorna av återkommande blåskatarr, en andel som ökar till 55 % i postmenopausen. Erfarenheten visar att kvinnor över 65 år drabbas oftare.
I övergångsåldern kan du även drabbas av andra klimakteriebesvär, t.ex. vaginal torrhet, nedsatt sexlust och hudåldring. Många kvinnor drabbas av tre eller flera slags besvär under klimakteriet.
Blåskatarr uppstår genom att bakterier (ofta via huden eller anus) tränger in i urinröret och infekterar urinblåsans insida. Eftersom kvinnors urinrör är kortare än mäns (och bakterier alltså snabbare kan nå urinvägarna) förekommer blåskatarr oftare hos kvinnor.
Under klimakteriet är du mer mottaglig för blåskatarr på grund av de avtagande östrogennivåerna. Särskilt efter menopausen. Östrogen håller vävnaderna och slemhinnorna i slidan och urinröret fuktiga och musklerna starka. När östrogenet avtar blir vävnaderna tunnare, torrare och mindre sura och musklerna i urinvägarna försvagas. Därför blir det lättare för bakterier att nå urinblåsan via slidan och urinröret. Vilket ger en infektion.
Dessutom främjar en jämn östrogennivå förekomsten av sunda bakterier i slidan och blåsan. Dessa bakterier motverkar infektioner. Ju mindre östrogen din kropp producerar, desto färre sunda bakterier har du som kan skydda dig mot infektioner.
Dessutom kan östrogenminskningen medföra framfall av bäckenbotten. Östrogen stimulerar nämligen produktionen av kollagen, som behövs för en stark bäckenbottenmuskulatur (och starka muskler och leder i allmänhet). Sjunkande östrogennivåer medför alltså mindre kollagenproduktion, vilket kan försvaga bäckenbotten och göra att urinblåsan faller fram. Det i sin tur gör att du inte längre kan tömma urinblåsan ordentligt så att risken för en infektion ökar.
Hur vet du om det är blåskatarr du har? Här är några vanligt förekommande symtom:
Du kan inte undgå klimakteriet, men det betyder inte att blåskatarr måste vara en återkommande del av denna livsfas. Det hjälper om du förändrar din livsstil.
Vid blåskatarr föreskrivs antibiotika mot infektionen i blåsan. Antibiotika bekämpar visserligen skadliga bakterier, men det kan finnas underliggande orsaker som fortsätter att orsaka problem. Och ju oftare du använder antibiotika, desto sämre blir dess effekt. Risken är därför stor att du får upprepade infektioner. Detta gör det extra viktigt att ständigt fokusera på en sund livsstil.
Vid intensiva klimakteriebesvär kan hormonbehandling (HRT) vara ett lämpligt alternativ. HRT är en behandling som går ut på att tillfälligt kompensera för bristen på vissa hormoner under klimakteriet. Behandlingen kan ge lindring vid intensiva besvär, och rekommenderas t.ex. till kvinnor med värmevallningar, försämrad nattsömn, vaginal torrhet och psykiska besvär. Har du, förutom upprepade blåskatarrer, även något eller några av besvären ovan? I så fall kan hormonbehandling vara ett lämpligt alternativ för dig.
En sund kropp har mer motståndskraft mot infektioner. Tillräckligt med motion och en sund kost är steg ett. Dessutom kan vissa kosttillskott bidra till en god fysisk hälsa (och därmed förebygga att du får blåskatarr (ännu en gång).
Få de verktyg du behöver för en mer avspänd upplevelse av klimakteriet och ökad kunskap om vad som sker i kroppen. Med tips och rön från experter och igenkännbara berättelser skrivna av andra kvinnor. Press play, not pause.
Om du ofta får blåskatarr råder vi dig att prata om detta med din husläkare. Dessutom kan du alltid försöka anpassa din livsstil för att undvika att få det igen.