Kvalificerade läkare Certifierade läkemedel Onlinekonsultationer med eftervård
Blåskatarr

Blåskatarr och klimakteriet

För två år sedan hade jag min sista mens och nu får jag ofta blåskatarr. Det är mycket besvärade. Kan jag själv göra något mot blåskatarr? – Marion (47 år)

Klimakteriet är en omvälvande fas i en kvinnas liv, som även medför utmaningar. En av dessa är en ökad risk för blåskatarr. Blåskatarr förekommer oftare hos kvinnor i klimakteriet, särskilt i postmenopausen. Varför då? Och vad kan du göra?

Vad händer i kroppen?

Blåskatarr uppstår genom att bakterier (ofta via huden eller anus) tränger in i urinröret och infekterar urinblåsans insida. Eftersom kvinnors urinrör är kortare än mäns (och bakterier alltså snabbare kan nå urinvägarna) förekommer blåskatarr oftare hos kvinnor. 

Under klimakteriet är du mer mottaglig för blåskatarr på grund av de avtagande östrogennivåerna. Särskilt efter menopausen. Östrogen håller vävnaderna och slemhinnorna i slidan och urinröret fuktiga och musklerna starka. När östrogenet avtar blir vävnaderna tunnare, torrare och mindre sura och musklerna i urinvägarna försvagas. Därför blir det lättare för bakterier att nå urinblåsan via slidan och urinröret. Vilket ger en infektion. 

Dessutom främjar en jämn östrogennivå förekomsten av sunda bakterier i slidan och blåsan. Dessa bakterier motverkar infektioner. Ju mindre östrogen din kropp producerar, desto färre sunda bakterier har du som kan skydda dig mot infektioner. 

Dessutom kan östrogenminskningen medföra framfall av bäckenbotten. Östrogen stimulerar nämligen produktionen av kollagen, som behövs för en stark bäckenbottenmuskulatur (och starka muskler och leder i allmänhet). Sjunkande östrogennivåer medför alltså mindre kollagenproduktion, vilket kan försvaga bäckenbotten och göra att urinblåsan faller fram. Det i sin tur gör att du inte längre kan tömma urinblåsan ordentligt så att risken för en infektion ökar. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Produkter som rekommenderas i klimakteriet

Hur vet jag om jag har blåskatarr?

Hur vet du om det är blåskatarr du har? Här är några vanligt förekommande symtom: 

  • Smärta eller sveda när du kissar 
  • Du måste kissa ofta 
  • Trängningar även om urinblåsan är tom 
  • Urinen är grumlig eller luktar starkt 
  • Blod i urinen 
  • Tryck eller kramp i ljumskarna eller nedre delen av magen 
  • Feber och/eller nattsvettningar 

Under klimakteriet ökar risken för blåskatarr. Tänk därför på att dricka tillräckligt och att genast gå på toaletten när du blir kissnödig.

Blåskatarr under klimakteriet

Som kvinna löper du större risk att få blåskatarr, särskilt efter att du har haft din sista mens. Under perimenopausen lider 36 % av kvinnorna av återkommande blåskatarr, en andel som ökar till 55 % i postmenopausen. Erfarenheten visar att kvinnor över 65 år drabbas oftare.  

Om blåskatarren beror på en minskande östrogennivå, framfall av bäckenbotten och urinblåsan, diabetes och/eller avsaknad av sunda bakterier i underlivsfloran, är antibiotika inte alltid den mest hållbara lösningen. Antibiotika bekämpar de oönskade bakterierna, men åtgärdar inte orsaken till problemet (och ju oftare du använder antibiotika, desto sämre verkar det). Nästa infektion ligger därför ändå på lur. Därför är det viktigt att fokusera på att anpassa din livsstil och kost för att förebygga infektioner. 

Dessa produkter främjar en sund livsstil

Hur kan du förebygga blåskatarr?

Du kan inte undgå klimakteriet, men det betyder inte att blåskatarr måste vara en återkommande del av denna livsfas. Det hjälper om du förändrar din livsstil. Är det inte tillräckligt? Sök då medicinsk hjälp, exempelvis en hormonbehandling

  • Drick tillräckligt med vatten. Att dricka mycket vatten (två till tre liter om dagen) hjälper till att skölja bort bakterier ur urinblåsan, även i förebyggande syfte. Det framgår av undersökningar där en grupp kvinnor i klimakteriet ombads dricka en och en halv liter vatten extra om dagen. Den grupp som drack extra vatten besvärades mindre av blåskatarr.  

  • Främja tarmhälsan. Dina tarmar påverkar hur din urinblåsa mår. Forskning har påvisat en nedsatt risk för blåskatarr hos personer som har många sunda bakterier i tarmarna. Kost som innehåller pro- och prebiotika gynnar tarmfloran, exempelvis kimchi, surkål, yoghurt och kefir (probiotika) och vetekli, fullkornsprodukter, frukt och grönsaker (prebiotika). Ät långsamt och tugga väl, så att din kropp får möjlighet att ta upp näringsämnena. 

  • Undvik irriterande livsmedel. Vissa livsmedel kan på grund av sin surhetsgrad ge upphov till infektioner. Undvik försurande produkter, som kaffe, alkohol, soja, socker och snabba kolhydrater, ost och kött. 

  • Duscha i stället för att bada. Via badvattnet kan bakterier lättare spridas till slidan och urinröret. 

  • Använd ingen tvål eller andra hygienprodukter till underlivet. Du kan tvätta huden kring slidan försiktigt med vatten, det räcker. Du behöver ingen tvål. 

  • Kissa med en gång efter samlag. Eftersom bakterier lättare kan nå urinröret under samlaget, kan du få blåskatarr efteråt. När du kissar försvinner bakterierna ur urinröret. Drick eventuellt ett stort glas vatten så att du kan kissa. 

  • Överväg att ta ett kosttillskott med D-mannose. Av forskningen framgår att D-mannose (en monosackarid i mat) kan bidra till att förebygga blåskatarr. D-mannose finns naturligt i små mängder i bland annat linser, bär, ananas och svamp. Ta därför ett kosttillskott om du vill se vilka fördelar ämnet har vid blåskatarr. 

  • Ta reda på vilka möjligheter till medicinsk hjälp det finns, exempelvis hormonbehandling. Besväras du ofta av blåskatarr? Efter klimakteriet kan en hormonbehandling (lokalt östrogen) förebygga en infektion. Rådfråga en läkare om vilka alternativ det finns. Mer om hormonbehandling

Främja din hälsa

En sund kropp har mer motståndskraft mot infektioner. Tillräckligt med motion och en sund kost är steg ett. Dessutom kan vissa kosttillskott bidra till en god fysisk hälsa (och därmed förebygga att du får blåskatarr (ännu en gång).

Källor

  • Dr. Cichowski SB. American College of Obstetricians and Gynecologists. (2023). UTIs After Menopause: Why They’re Common and What to Do About Them. https://www.acog.org/womens-health/experts-and-stories/the-latest/utis-after-menopause-why-theyre-common-and-what-to-do-about-them 
  • Centers for Disease Control and Prevention. (2021). Urinary Tract Infection. https://www.cdc.gov/antibiotic-use/uti.html. 
  • UT Southwestern Medical Center. (2019). Study sheds new light on urinary tract infections in postmenopausal women https://www.sciencedaily.com/releases/2019/05/190511083926.htm 
  • Hooton TM, Vecchio M, Iroz A, Tack I, Dornic Q, Seksek I, Lotan Y. (2018). Effect of Increased Daily Water Intake in Premenopausal Women With Recurrent Urinary Tract Infections: A Randomized Clinical Trial. PMID: 30285042. 
  • National Association for Continence. Improve Your Gut, Reduce Your Bladder Leaks? https://nafc.org/bhealth-blog/improve-your-gut-reduce-your-bladder-leaks/ 
  • Graziani C, Laterza L, Talocco C, Pizzoferrato M, Di Simone N, D'Ippolito S, Ricci C, Gervasoni J, Persichilli S, Del Chierico F, Marzano V, Mortera SL, Primiano A, Poscia A, Ponziani FR, Putignani L, Urbani A, Petito V, Di Vincenzo F, Masi L, Lopetuso LR, Cammarota G, Romualdi D, Lanzone A, Gasbarrini A, Scaldaferri F. (2022). Intestinal Permeability and Dysbiosis in Female Patients with Recurrent Cystitis: A Pilot Study. PMID: 35743789. 
  • Kyriakides R, Jones P, Somani BK. (2021). Role of D-Mannose in the Prevention of Recurrent Urinary Tract Infections: Evidence from a Systematic Review of the Literature. PMID: 32972899. 

FAQ

Tips och råd

Why pause? Press play!