Nedstämdhet och klimakteriet

Dina könshormoner påverkar din fruktsamhet, men även hjärnan och därmed hur du känner dig. Detta har med både östrogen och progesteron att göra. 

Östrogen stimulerar produktionen av lyckohormonet serotonin. När östrogennivåerna fluktuerar under klimakteriet har detta alltså inflytande på mängden serotonin i hjärnan. Därför kan du känna dig nedstämd eller likgiltig, men även få gråtattacker.  

Progesteron har en lugnande verkan på hjärnan. När hormonnivån plötsligt sjunker kan du utan direkt anledning bli orolig eller spänd. Du behöver också progesteron för att kunna ombilda sköldkörtelhormonet T4 till T3. Det är lite tekniskt, men när progesteronet avtar kan även sköldkörtelns funktion avta, vilket kan medföra att du lättare drabbas av humörsvängningar eller känner dig nedstämd eller stressad. 

Även andra faktorer kan påverka ditt humör, som vallningar, sömnsvårigheter och en minskad stresstålighet. När du en gång inser vad som händer i kroppen och varför det händer, får du större förståelse för din kropp och för allt som pågår. Det är viktigt, för det motiverar dig att ta bättre hand om och vara lite snällare mot dig själv. Och det kan vi väl alla behöva. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Klimakteriet kan sätta i gång en enorm känslomässig berg-och-dalbana. Vissa kvinnor känner sig nedstämda, medan andra känner sig stressade, lättretliga eller märker att deras humör kan slå om på ett ögonblick.  

Viktigt att veta: klimakteriet kan bara utlösa eller förstärka nedstämdhet eller gråtattacker (särskilt om du redan har känt dig deprimerad), men det kan inte orsaka en depression. Du kan märka att du gråter mycket, känner dig hopplös eller meningslös, förlorar intresset för vad som händer omkring dig eller känner dig likgiltig. 

Av undersökningar framgår att runt 40 % av kvinnor i klimakteriet känner sig nedstämda eller deprimerade. Under åren före menopausen och de första åren efter den sista mensen är risken för sådana besvär större. Besvärades du av nedstämdhet och humörsvängningar redan före klimakteriet? Då är risken större att du drabbas igen under klimakteriet.

Kost och livsstil utgör grunden för en god hälsa. Studier har påvisat att en sund kost och en balanserad livsstil påverkar hur du mår under klimakteriet, även mentalt. 

• Prioritera en god nattsömn. Sömnen har en direkt påverkan på ditt humör. Människor som har sömnbrist (på grund av nattsvettningar, till exempel) anger att de efter en vecka känner sig mer stressade, mer nedstämda, argare och tröttare. Och vice versa påverkar humöret din sömnkvalitet. Sörj för en god sömnhygien och överväg att ta sömnfrämjande kosttillskott. 

• Utöva mindfulness De vetenskapliga undersökningarna om mindfulness är tydliga. Mindfulness och meditation kan bland annat hjälpa dig att koppla av, minska känslor av stress och nedstämdhet och förbättra din sömn. 

• Ät mycket frukt och grönsaker och mat som håller blodsockret stabilt. Vad du äter påverkar hur du känner dig, visar undersökningar. Tillräckligt med fibrer främjar en sund tarmflora, vilket i sin tur gör dig på bättre humör. Även variationer i blodsockerhalten påverkar ditt humör. Ett minskat intag av socker och snabba kolhydrater påverkar ditt blodsocker positivt. 

• Ät tillräckligt med omega 3. Hjärnan består till 60 % av fett. Tillräckligt med omega 3 är därför viktigt och hjälper mot depressioner. Ät fet fisk två gånger i veckan. Även ett kosttillskott med omega 3 kan hjälpa. 

• Exponera dig för dagsljus. Vetenskaplig forskning visar att dagsljus förbättrar humöret. Det ökar serotoninnivån i kroppen, vilket bidrar till att minska nedstämdhet. Gå ut i minst 30 minuter mitt på dagen. Du kan även använda en dagsljuslampa. 

• Rör på dig 30 minuter om dagen, utöver dina vanliga aktiviteter. Motion stimulerar produktionen av lyckohormonerna serotonin, dopamin och endorfiner. Välj en sport du tycker är kul, så att du fortsätter. 

• Prata om hur du känner dig. Det hjälper att prata om dina känslor och tankar, till exempel med någon som du har förtroende för eller en psykolog. En psykolog kan hjälpa dig att förstå dina känslor bättre och förklarar hur du kan hantera dem. 

Dessa tips hjälper efter en tid, men de är inte alltid tillräckliga. Har du svåra besvär? Fråga då en läkare om en hormonbehandling skulle kunna hjälpa. Dessutom kan det vara bra att veta att psykiska problem kan uppstå tidigt i perimenopausen, redan innan menstruationsmönstret förändras. Vid första anblicken ser läkaren därför inte alltid sambandet med klimakteriet – och kanske inte du heller. Ibland skrivs antidepressiva medel ut, men det är inte rätt behandling mot nedstämdhet som orsakas av hormonsvängningar.