Stresskänslor och klimakteriet
Att hormonerna kan orsaka emotionella stormar vet varje kvinna. Under klimakteriet kan det bli värre, på alla möjliga sätt. Du kanske känner dig orolig, stressad eller helt enkelt inte dig själv. Ibland utan någon uppenbar anledning. Vad beror det på och vad kan du göra för att må bättre?
Jag var aldrig stressad förut, men det förändrades när jag kom i klimakteriet. – Sandra (46 år)
Eftersom progesteronnivån sjunker redan i perimenopausen, kan du känna dig orolig eller stressad redan i början av perimenopausen. Vissa kvinnor upplever detta innan de har märkt något alls på sin menscykel.
Kom ihåg att du ofta mår bättre efter menopausen. Din kropp hittar då en ny balans, vilket gör dig på bättre humör. Oron och stressen kan då försvinna som snö i solsken. Men innan du hunnit dit är det mycket du kan göra för att känna dig bättre, även om du tror att de helt enkelt hör till när man befinner sig i klimakteriet.
Vad händer i kroppen?
Många av de känslor man har i klimakteriet orsakas av att hormonnivåerna fluktuerar. När hormonbalansen i kroppen förändras går det ut över de så kallade signalsubstanserna, som påverkar ditt humör och din stressnivå. Det lämnar dig alltså inte emotionellt oskadd.
Det är till exempel känt att östrogen har inflytande över lyckohormonerna serotonin, oxytocin och dopamin. Dessa hormoner gör att du känner dig pigg och glad, men ändå lugn. En låg serotoninnivå kopplas tvärtom till depressiva känslor. Ju mer östrogen din kropp bildar, desto mer av dessa signalsubstanser produceras. När östrogennivån fluktuerar under klimakteriet gör dessa lyckohormoner det också.
Dessutom stiger kortisolnivån i kroppen under klimakteriet. Det kan förvärra diverse klimakteriebesvär och även påverka hur du känner dig. Om man är stressad (oavsett om det finns skäl till det eller inte) känner man sig jäktad och upplever en inre oro.
Den sjunkande progesteronmängden spelar också en roll. Progesteron är rogivande och skyddar dig mot stress. Så snart det hormonet avtar kan du känna dig orolig och spänd. Forskningen visar att kvinnor med höga progesteronnivåer är lyckligare och mer motståndskraftiga och stresståliga.
Progesteronet pressas för övrigt mer om du är mycket stressad eller alltid är ”på språng”. Dina binjurar producerar nämligen hellre kortisol än progesteron, vilket kan ge upphov till en ond cirkel.
Andra orsaker
För övrigt kan även andra klimakteriebesvär göra att du känner dig stressad. Dålig nattsömn (oavsett om den beror på nattsvettningar), vallningar, orkeslöshet, hjärtklappning och glömska: allt påverkar hur du känner dig emotionellt och psykiskt.
Och då har vi inte ens nämnt de andra förändringar som kan ske i den här fasen av ditt liv: du har kanske barn i puberteten, barn som flyttar hemifrån, förändringar eller stress på jobbet och föräldrar som behöver din omsorg. Dessutom kan medicinering och andra underliggande sjukdomstillstånd spela en roll, t.ex. utlösa eller förstärka stresskänslor.
Vad händer med ditt humör?
Klimakteriet är alltså en emotionell cirkus. Ibland vänder detta upp och ned på livet: du känner inte igen dig själv längre. Vad händer med ditt humör?
- Du känner dig nedstämd eller deprimerad
- Du får gråtattacker, helt utan anledning
- Du är lättretlig eller lättirriterad
- Du har svårt att koncentrera dig
- Du har inte lust med någonting
- Du har humörsvängningar
- Du är sur eller missnöjd
- Du känner dig ängslig
- Du känner dig osäker
Vad kan du göra själv?
- Ställ till att börja med frågan om det finns externa orsaker. Vilar du tillräckligt? Kopplar du av tillräckligt ofta under dagen? Tar du väl hand om dig själv eller sätter du alltid andra i första rummet? De här tipsen kan hjälpa:
- Pröva andningsövningar. Din andning har förmåga att omedelbart lugna nerverna. Genom att andas lugnt kan du lindra känslor av oro och spänning. Planera in ett par tillfällen per dag då du sätter dig ner, blundar och lugnt andas in och ut. Även om det bara är fem minuter. Även mindfulness kan hjälpa om du behöver lugna ner alla tankar och känslor som rusar runt i huvudet
- Exponera dig för dagsljus. Av diverse vetenskapliga undersökningar framgår att det är en moodbooster att exponera sig för ljus. Gå alltid ut i minst 30 minuter mitt på dagen. Även en dagsljuslampa kan hjälpa dig att höja energinivån och bli på bättre humör.
- Rör på dig. Motion stimulerar produktionen av lyckohormonerna serotonin, dopamin och endorfiner. Praktiskt: kombinera promenaden, cykelturen eller workouten med naturens bevisat rogivande effekt.
- Ät hälsosamt och varierat. Dina tarmar är din andra hjärna. Vad du äter påverkar hur du känner dig, visar undersökningar. Även fluktuationer i blodsockerhalten kan få ditt humör att vackla. Ät bland annat mycket fibrer (frukt och grönsaker), undvik snabbt socker och ät inte mer än tre till fyra gånger per dag. Försök att skära ner på rökning, koffein och alkohol.
Stöd ditt humör
Det finns en koppling mellan din kropp och din själ. Förutom sund kost kan kosttillskott eller medicinskt stöd lindra psykiska besvär.
Vilken sorts behandling kan hjälpa?
Kanske behöver du lite extra stöd? Kosttillskott kan bidra till lindring av specifika klimakteriebesvär, inklusive humörsvängningar. Har du allvarliga (psykiska) besvär? Då kan hormonbehandling vara ett lämpligt alternativ.
Kosttillskott
Kosttillskott kan bidra till lindring av specifika klimakteriebesvär och ha positiv inverkan på ditt humör. Solgar® MenoPrime kan t.ex. ge lindring vid humörsvängningar och lättretlighet*. Preparatet innehåller bl.a. extrakt av saffran, vilket har rogivande och uppiggande egenskaper*. Solgar® Ultimate Calm är välgörande för ditt humör och motverkar spänningar eftersom det innehåller saffran och ashwagandha*.
*Hälsopåstående(n) i avvaktan på godkännande från EU-kommissionen.
Kan hormonbehandling hjälpa?
När sjunkande hormonnivåer leder till intensiva besvär, kan hormonbehandling (HRT) ge lindring. HRT går ut på att kompensera för den naturliga brist på vissa hormoner som uppstår under klimakteriet. Behandlingen kan bl.a. ge lindring vid värmevallningar, sömnproblem och psykiska besvär, t.ex. humörsvängningar. Har du även andra klimakteriebesvär, förutom stresskänslor? Ta reda på vad HRT kan innebära för dig.
Källor
- Barth C, Villringer A, Sacher J. (2015). Sex hormones affect neurotransmitters and shape the adult female brain during hormonal transition periods. PMID: 25750611.
- Richard S, Zingg HH. (1990). The human oxytocin gene promoter is regulated by estrogens. PMID: 2108152.
- Lindner Center of HOPE. (2023). Menopausal Depression: Symptoms, Causes and Treatments
- Süss H, Willi J, Grub J, Ehlert U. (2021). Estradiol and progesterone as resilience markers? – Findings from the Swiss Perimenopause Study. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0306453021000512?via%3Dihub
- Young SN. (2007). How to increase serotonin in the human brain without drugs. PMID: 18043762.
Ett avspänt klimakterium börjar här
Få de verktyg du behöver för en mer avspänd upplevelse av klimakteriet och ökad kunskap om vad som sker i kroppen. Med tips och rön från experter och igenkännbara berättelser skrivna av andra kvinnor. Press play, not pause.
Tips och råd
När du slutat få mens: vad händer under din postmenopaus?
Din postmenopaus börjar ett år efter din sista mens. Vad sker under denna fas? Försvinner besvären? Och hur tar du bäst hand om dig själv?
Maureen (55): “Jag tappade lätt tålamodet, särskilt under samtal med min son”
Före klimakteriet var Maureen alltid glad, men plötsligt blev hon irriterad på minsta lilla händelse. “Framför allt hemma var jag som förbytt.”
Xeno-östrogener: vad du bör veta om dessa hormonstörande ämnen
Xenoöstrogene sind Hormonstörer, denen Sie täglich ausgesetzt sind und die Ihre Wechseljahresbeschwerden verschlimmern können. Was können Sie tun?
FAQ
Jag är ofta trött och har inte lust med någonting. Vad kan jag göra?
Östrogenet reglerar energitillförseln på cellnivå. Om din kropp har mindre östrogen att tillgå har du därför också ofta mindre energi. Det hjälper om du förändrar din livsstil: undvik snabba kolhydrater, förbättra dina sömnvanor och motionera tillräckligt. Även kosttillskott kan hjälpa om du känner dig orkeslös. Mer om trötthet.
