Stresskänslor

Stresskänslor och klimakteriet

Jag var aldrig stressad förut, men det förändrades när jag kom i klimakteriet. – Sandra (49 år)

Att hormonerna kan orsaka emotionella stormar vet varje kvinna. Under klimakteriet kan det bli värre, på alla möjliga sätt. Du kanske känner dig orolig, stressad eller helt enkelt inte dig själv. Ibland utan någon uppenbar anledning. Vad beror det på och vad kan du göra för att må bättre?

Vad händer i kroppen?

Många av de känslor man har i klimakteriet orsakas av att hormonnivåerna fluktuerar. När hormonbalansen i kroppen förändras går det ut över de så kallade signalsubstanserna, som påverkar ditt humör och din stressnivå. Det lämnar dig alltså inte emotionellt oskadd.  

Det är till exempel känt att östrogen har inflytande över lyckohormonerna serotonin, oxytocin och dopamin. Dessa hormoner gör att du känner dig pigg och glad, men ändå lugn. En låg serotoninnivå kopplas tvärtom till depressiva känslor. Ju mer östrogen din kropp bildar, desto mer av dessa signalsubstanser produceras. När östrogennivån fluktuerar under klimakteriet gör dessa lyckohormoner det också.  

Dessutom stiger kortisolnivån i kroppen under klimakteriet. Det kan förvärra diverse klimakteriebesvär och även påverka hur du känner dig. Om man är stressad (oavsett om det finns skäl till det eller inte) känner man sig jäktad och upplever en inre oro. 

Den sjunkande progesteronmängden spelar också en roll. Progesteron är rogivande och skyddar dig mot stress. Så snart det hormonet avtar kan du känna dig orolig och spänd. Forskningen visar att kvinnor med höga progesteronnivåer är lyckligare och mer motståndskraftiga och stresståliga. 

Progesteronet pressas för övrigt mer om du är mycket stressad eller alltid är ”på språng”. Dina binjurar producerar nämligen hellre kortisol än progesteron, vilket kan ge upphov till en ond cirkel. 

För övrigt kan även andra klimakteriebesvär göra att du känner dig stressad. Dålig nattsömn (oavsett om den beror på nattsvettningar), vallningar, orkeslöshet, hjärtklappning och glömska: allt påverkar hur du känner dig emotionellt och psykiskt. Och då har vi inte ens nämnt de andra förändringar som kan ske i den här fasen av ditt liv: du har kanske barn i puberteten, barn som flyttar hemifrån, förändringar eller stress på jobbet och föräldrar som behöver din omsorg. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välmående och inte bara avsaknad av sjukdomar eller brister.

Produkter vid klimakteriebesvär

En emotionell cirkus

Klimakteriet är alltså en emotionell cirkus. Ibland vänder detta upp och ned på livet: du känner inte igen dig själv längre. Vad händer med ditt humör? 

  • Du är lättretlig eller lättirriterad 

  • Du har humörsvängningar 

  • Du känner dig ängslig 

  • Du känner dig nedstämd eller deprimerad 

  • Du är sur eller missnöjd  

  • Du har inte lust med någonting 

  • Du känner dig osäker 

  • Du får gråtattacker, helt utan anledning 

  • Du har svårt att koncentrera dig 

Oro under klimakteriet

Eftersom progesteronnivån sjunker redan i perimenopausen, kan du känna dig orolig eller stressad redan i början av perimenopausen. Vissa kvinnor upplever detta innan de har märkt något alls på sin menscykel.  

Kom ihåg att du ofta mår bättre efter menopausen. Din kropp hittar då en ny balans, vilket gör dig på bättre humör. Oron och stressen kan då försvinna som snö i solsken. Men innan du hunnit dit är det mycket du kan göra för att känna dig bättre, även om du tror att de helt enkelt hör till när man befinner sig i klimakteriet. 

Kosttillskott som ger lindring i klimakteriet

Vad kan du göra själv?

Ställ till att börja med frågan om det finns externa orsaker till att du känner dig stressad och jäktad? Vilar du tillräckligt? Kopplar du av tillräckligt ofta under dagen? Tar du väl hand om dig själv eller sätter du alltid andra i första rummet? De här tipsen kan hjälpa: 

  • Pröva andningsövningar. Din andning har förmåga att omedelbart lugna nerverna. Genom att andas lugnt kan du lindra känslor av oro och spänning. Planera in ett par tillfällen per dag då du sätter dig ner, blundar och lugnt andas in och ut. Även om det bara är fem minuter. Även mindfulness kan hjälpa om du behöver lugna ner alla tankar och känslor som rusar runt i huvudet 

  • Exponera dig för dagsljus. Av diverse vetenskapliga undersökningar framgår att det är en moodbooster att exponera sig för ljus. Gå alltid ut i minst 30 minuter mitt på dagen. Även en dagsljuslampa kan hjälpa dig att höja energinivån och bli på bättre humör. 

  • Rör på dig. Motion stimulerar produktionen av lyckohormonerna serotonin, dopamin och endorfiner. Praktiskt: kombinera promenaden, cykelturen eller workouten med naturens bevisat rogivande effekt. 

  • Ät hälsosamt och varierat. Dina tarmar är din andra hjärna. Vad du äter påverkar hur du känner dig, visar undersökningar. Även fluktuationer i blodsockerhalten kan få ditt humör att vackla. Ät bland annat mycket fibrer (frukt och grönsaker), undvik snabbt socker och ät inte mer än tre till fyra gånger per dag. Försök att skära ner på rökning, koffein och alkohol. 

Stöd ditt humör

Det finns en koppling mellan din kropp och din själ. Förutom sund kost kan kosttillskott eller medicinskt stöd lindra psykiska besvär. Se vad som kan hjälpa dig.

Källor

  • Barth C, Villringer A, Sacher J. (2015). Sex hormones affect neurotransmitters and shape the adult female brain during hormonal transition periods. PMID: 25750611. 
  • Richard S, Zingg HH. (1990). The human oxytocin gene promoter is regulated by estrogens. PMID: 2108152. 
  • Lindner Center of HOPE. (2023). Menopausal Depression: Symptoms, Causes and Treatments 
  • Süss H, Willi J, Grub J, Ehlert U. (2021). Estradiol and progesterone as resilience markers? – Findings from the Swiss Perimenopause Study. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0306453021000512?via%3Dihub 
  • Young SN. (2007). How to increase serotonin in the human brain without drugs. PMID: 18043762. 

FAQ

Tips och råd

Why pause? Press play!