När du slutat få mens: vad händer under din postmenopaus?

Vare sig du just passerat menopausen eller har befunnit dig i postmenopausen ett bra tag, kan du känna dig lika stark och full av energi som förr i denna levnadsfas. Tar du väl hand om dig själv, kan du fortsätta att känna dig vital i många år till. Många postmenopausala kvinnor märker att de känner sig mer säkra på sig själva, har en tydligare uppfattning om vad de vill och bryr sig mindre om vad andra tycker om dem. 

En unik levnadsfas, alltså. Men vad vill du veta om postmenopausen? Och hur tar du hand om dig själv på bästa sätt? Vi förklarar allt för dig. 

Vad är postmenopaus?

Menopausen är den tidpunkt då du har din allra sista mens. Detta går först att säkert fastställa när det har gått ett år sedan du hade din sista mens, och det är också då din postmenopaus inleds: tolv månader efter det att du hade din sista mens. Ett naturligt skeende som hör till en kvinnas liv. 

Den genomsnittliga åldern för kvinnor att komma i postmenopausen är 51 år, men detta varierar från kvinna till kvinna. Vissa kvinnor får sin sista mens flera år tidigare än så, andra senare. 

Hormonerna under postmenopausen

Efter din sista mens är du inte längre fertil. Dina äggstockar har slutat att bilda östrogen och progesteron och producerar nu endast testosteron. De höga hormonnivåer som du hade under dina fertila år har du helt enkelt inget behov av när du inte längre kan bli gravid.  

Detta innebär emellertid inte att bildandet av östrogen och progesteron helt har upphört i din kropp. Dina binjurar (två små körtlar ovanför njurarna) har tagit över största delen av den uppgiften – därför är det viktigt att ta väl hand om binjurarna under denna fas, men mer om det senare. Din kropp fortsätter alltså att bilda könshormoner, men i mindre mängd än förr.  

Vilka besvär kan uppstå under postmenopausen?

Även om avstannandet av östrogen- och progesteronproduktionen i äggstockarna ingår i en naturlig process, kan det ta sin tid för kroppen att vänja sig vid lägre hormonnivåer. Kroppens sökande efter en ny hormonbalans kan leda till besvär, vilka ofta orsakas av låga nivåer av östrogen. Detta kan även öka risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar.  

Besvär som (fortfarande) kan förekomma under postmenopausen: 

• Vaginal torrhet 
• Svidande blygdläppar 
• Blåskatarr  
• Viktökning 
• Försämrad nattsömn 
• Ledsmärta 
• Hudåldrande 
• Håravfall 
• Värmevallningar 
• Nedstämdhet 

Förutom låga östrogennivåer spelar även åldrandet en roll för besvären ovan. Därför kan det vara svårt att fastställa vad som egentligen orsakar besvären. Beror de på postmenopausen eller helt enkelt på själva åldrandeprocessen? 

Under postmenopausen brukar de hormonella besvären avta successivt. Det enda besvär som inte minskar är torra slemhinnor, såsom vaginal torrhet och ögontorrhet, vilket beror på lägre östrogennivåer. 

Är låga östrogennivåer skadligt för hälsan?

Vissa personer är övertygade om vikten av att kompensera bristen på könshormoner med hjälp av hormonterapi under postmenopausen. Syftet med detta skulle vara att undvika risken att drabbas av besvär som orsakas av låga östrogennivåer. Men det är en fabel att man måste använda hormoner av denna anledning.  

Klimakteriet är en naturlig process som alla kvinnor går igenom. Progesteron- och östrogennivåerna är visserligen lägre än innan menopausen, men kroppen behöver ju också mindre mängd av dessa hormoner i denna nya levnadsfas. Din kropp bildar fortfarande östrogen (bl.a. i binjurarna och av ditt fett framtill på magen), men i mindre mängder än förr. Och denna mängd hormoner räcker för att du ska kunna hålla dig frisk allt eftersom du åldras, d.v.s. om du ser till att ta väl hand om dig själv. 

Hur tar du hand om dig själv på bästa sätt under denna fas?

Försök se dina förändrade hormonnivåer som ett tecken på att du bör tänka (mer) på din hälsa och lyssna bättre på din kropp. De risker som åldrandet medför kan minskas drastiskt genom förändringar av dina kostvanor och din livsstil.  

Låt förändringarna ske i samklang med din kropp. Sund kost och tillräcklig motion är av största vikt, liksom att oftare koppla av och tillföra vissa vitaminer och mineraler. Vilka saker är viktiga att tänka på? 

• Fokusera på sunda kostvanor. Ät mycket grönsaker och frukt och se till så att dina måltider innehåller tillräckligt med protein, fett och långsamma kolhydrater. Undvik socker och snabba kolhydrater och drick mindre (eller sluta helt att dricka) alkohol (en stor riskfaktor vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar).  
• Överväg att ta kosttillskott för att kompensera för eventuella brister. Under postmenopausen är det t.ex. extra viktigt att få i sig kalcium och D-vitamin för att förebygga benskörhet. Solgar® Ultimate Bone Support innehåller bl.a.kalcium, D-vitamin, koppar och zink och befrämjar bl.a. benhälsan*.  
• Se till att koppla av tillräckligt ofta. Att ständigt vara stressad påverkar hormonbalansen. Dina binjurar bildar stresshormonet kortisol. Detta fyller först en funktion, man om din kropp ständigt bildar kortisol, hämmas vissa kroppsfunktioner samt bildandet av andra hormoner. Ta fler pauser, gör andningsövningar och prioritera mera. Det bästa du kan göra under denna fas är att tagga ner, så njut av lugnet! 
• Motionera dagligen och styrketräna. Daglig motion i form av promenader, cykling, joggning eller yoga befrämjar din benhälsa och förbättrar ditt allmäntillstånd. Gör även stryrketräningsövningar för att stärka musklerna och skelettet och förebygga smärta. 7-minuters-träning rekommenderas varmt. 
• Förbättra din balans. Med yoga och pilates tränar du din balans, vilket minskar risken för fall (vilket i sin tur kan leda till benbrott). 
• Håll koll på ditt kolesterol och blodtryck. Experter rekommenderar årliga kontroller av kolesterol och blodtryck. Under postmenopausen ändras dessa värden, så på detta sätt kan du förebygga besvär i tid.  
• Gör andra viktiga hälsokontroller. Gå på mammografi, gör cellprov och tarmcancerscreening och låt din husläkare bedöma risken för att du ska drabbas av benskörhet. Även om du inte känner dig sjuk är det viktigt att göra dessa undersökningar för att kunna tackla eventuella problem på ett tidigt stadium. 

* Hälsopåstående(n) i avvaktan på godkännande av EU-kommissionen. 

Och om jag använder p-piller?

Många kvinnor tar p-piller under klimakteriet för att förebygga graviditet. Att du inte vill bli gravid är logiskt, men p-piller har även andra effekter på en kvinnas kropp. De kan dämpa klimakteriesymptom, som t.ex. förändrad menscykel. 

Använder du p-piller? -det kan i så fall innebära att du inte känner av klimakteriebesvär och inte är medveten om att din menscykel håller på att förändras. Med andra ord: du kan ha passerat menopaus utan att veta om det. Det behöver inte vara bra eller dåligt i sig, men i alla fall något du bör vara medveten om. Om du väljer att fortsätta ta p-piller under klimakteriet beror helt på din personliga situation och dina behov.  

👉  Dr. Jael Loefstop förklarar: Allt du vill veta om användning av p-piller under klimakteriet. 

Ibland är det klokt att börja eller fortsätta med hormonterapi under postmenopausen, t.ex. om benskörhet förekommer i din släkt eller om du har svåra klimakteriebesvär. Du bör dock börja innan du fyller 60, eftersom riskerna med hormonterapi annars överstiger fördelarna. Hormonterapi bör dock inte pågå i mer än fem år, enligt Nederländernas husläkarsällskaps rekommendationer. Läs mer om hormonterapi här.