Så påverkar p-piller klimakteriet och dina besvär – en läkare förklarar

Så länge du har mens kan du bli gravid. Många kvinnor tar därför p-piller för att undvika en graviditet. Även under klimakteriet. Men hormonella preventivmedel kan dölja klimakteriesymtom, vilket kan göra det svårt att fastställa om du har passerat menopausen. Läkaren Jael Loefstop förklarar hur det hänger ihop och vad du bör veta.

P-piller och klimakteriet

Klimakteriet är en naturlig process i en kvinnas liv, då menscykeln upphör. I genomsnitt sker detta när kvinnan är 51 år. För 80 procent av kvinnorna medför denna livsfas många olika besvär, till exempel vallningar, humörsvängningar och sömnlöshet, som orsakas av hormonsvängningar.  

Om ditt menstruationsmönster förändras under perimenopausen, men mensen inte har upphört, kan du alltså fortfarande bli gravid. Därför tar många kvinnor p-piller under klimakteriet. Men förutom att förhindra en graviditet har p-piller även andra effekter på kvinnokroppen. De kan till exempel dölja klimakteriesymtom. 

Hormonella preventivmedels effekt på klimakteriebesvär

P-piller innehåller en hög dos syntetiska hormoner, etinylestradiol (östrogen) och/eller syntetiskt progesteron (gestagen), som påverkar en kvinnas naturliga hormonbalans. Genom att reglera dessa hormoner på ett artificiellt sätt, förhindrar p-piller både ägglossning och mens. Detta kan dölja eller minska klimakteriebesvär hos kvinnor som annars skulle ha haft besvär till följd av hormonsvängningar. 

Tar du p-piller? Då kan det hända att du inte har några klimakteriebesvär och inte vet om din menscykel förändras. Det behöver inte nödvändigtvis vara bra eller dåligt, men du bör vara medveten om det. Huruvida du vill fortsätta att ta p-piller under klimakteriet beror på din personliga situation och dina behov.  

Om du fortfarande har mens, men inte vill bli gravid, är det allra viktigaste att du tänker på att använda någon form av preventivmedel. Är det ett år sedan du hade din sista mens? Då kan du sluta med preventivmedel. 

Hur vet jag om jag har passerat menopausen?

Om du använder p-piller (eller något annat hormonellt preventivmedel) vet du alltså inte om du har passerat menopausen. Du har förmodligen mens varje månad, eftersom blödningarna regleras av de syntetiska hormonerna. 

Eftersom kvinnor i genomsnitt är 51 år när de har sin menopaus, rekommenderar vissa läkare kvinnor att sluta ta p-piller runt den åldern för att se om mensen kommer tillbaka. Om du i samråd med läkaren bestämmer dig för att sluta med p-piller bör du använda en annan form av preventivmedel, eftersom det finns en chans att du fortfarande är fruktsam.  

Riskerna med långvarig användning av p-piller

Att fortsätta ta p-piller efter 50 års ålder medför vissa risker som du bör vara medveten om. Risken för trombos är större på grund av att p-piller innehåller syntetiska hormoner. Dessutom ökar risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och bröstcancer.  

För många kvinnor är det riskfritt att fortsätta ta p-piller under perimenopausen. Röker du? Eller har du haft hormonell cancer, övervikt, högt blodtryck, diabetes eller blodpropp? Då bör du prata om detta med din läkare. Det kan hända att en annan form av preventivmedel är bättre för dig. 

Hormonbehandling kan vara ett alternativ

Med en hormonbehandling motverkar du klimakteriebesvär på ett effektivt sätt, men med en lägre hormondos. HST är därför ofta ett bättre alternativ än p-piller för att lindra besvären.

Mer om hormonbehandling

Vilka icke-hormonella alternativ till p-piller finns det?

Vissa läkare rekommenderar kvinnor att sluta tidigare med p-piller och att i stället använda en icke-hormonell preventivmetod. Anledningen är att riskerna med p-piller ökar med stigande ålder.  

Vilka hormonfria alternativ finns det om du inte vill bli gravid, inte vill (eller kan) ta hormoner men fortfarande har mens? 

• Kondom och femidom: det finns kondomer för män och femidomer för kvinnor (visste du att femidomer är tre gånger så starka och tunnare än latexkondomer för män?) 
• Pessar (kupa av silikon) och spermiedödande gel: ett pessar är en kupa som du sätter in i slidan så att den täcker livmodertappen när du ska ha sex. På så vis kan sädescellerna inte nå livmodern. 
• Kopparspiral: spiralen sätts in i livmodern och kan sitta kvar i tio till femton år. 
• Sterilisering: hos en kvinna avlägsnas äggledarna och hos en man genomskärs sädesledarna. 
• Temperaturmätning: genom att mäta din temperatur och kontrollera slemhinnan i livmoderhalsen kan du följa din menscykel och veta när du har ägglossning (och alltså inte kan ha oskyddat sex). 

På vilka sätt kan klimakteriebesvär motverkas?

Eftersom p-piller döljer klimakteriebesvär kan det hända att du inte är medveten om vissa obalanser i kroppen som beror på de varierande progesteron- och östrogennivåerna. Å ena sidan är det positivt, för en tredjedel av alla kvinnor upplever att klimakteriebesvären hindrar dem i vardagen. Å andra sidan är det bra att veta på vilka sätt du kan motverka klimakteriebesvär, för p-piller är inte alltid det bästa alternativet. En lösning kan vara hormonsubstitutionsbehandling (HST). 

P-piller innehåller en hög dos hormoner för att förhindra en graviditet. HST innebär en lägre hormondosering, som är tillräcklig för att motverka klimakteriebesvär. I vissa fall är det därför bättre att välja en annan form av preventivmedel under klimakteriet och att motverka besvären med hormonbehandling.  

Vissa kvinnor löper till exempel större risk att drabbas av hjärtattack eller hjärnblödning om de använder p-piller. Kvinnor med hormonell cancer, övervikt, högt blodtryck, diabetes eller som har haft en blodpropp avråds också från att använda p-piller. 

Fatta ett välgrundat beslut

Huruvida du vill eller kan fortsätta ta p-piller under perimenopausen är ett beslut som du bör fatta i samråd med din läkare. Varje kvinna är unik och därför finns det inte en lösning som passar alla.  

Prata med din läkare om din personliga situation och de möjliga för- och nackdelarna samt om vilka alternativa behandlingsmöjligheter det finns. Vad du än väljer är det viktigaste att du är välinformerad om de möjligheter som står till ditt förfogande, så att du kan fatta ett välgrundat beslut som passar din situation och dina personliga behov. 

FAQ

Mer intressant information för dig