Klimakteriet medför många förändringar i din kropp. Det är en övergångsfas från din fertila till din infertila period i livet. Din kropp behövde tillräckligt med östrogen och progesteron för att kunna fortplanta sig, men under klimakteriet avtar hormonproduktionen. Könshormoner behövs fortfarande för andra kroppsprocesser, men i mindre mängd än innan. Och naturen har en bra lösning för detta.
Klimakteriet orsakas alltså av att äggstockarnas förråd av äggceller sinar. Ju mer du vet om vad som pågår i din kropp, desto mer motiverad blir du att ta väl hand om dig själv och desto mindre osäker och stressad behöver du känna dig (vilket i sin tur bidrar till att lindra eventuella besvär).
Varje kvinna föds med hela sitt förråd av äggceller. Varje gång du har mens går en del av förrådet åt, för att till slut långsamt börja sina. Och det är då, i 45-årsåldern, du kommer i klimakteriet.
Under menscykeln spelar två hormoner en viktig roll: östrogen och progesteron. Under cykelns första hälft bildar kroppen framför allt östrogen (östradiol). Under den andra hälften, när ägglossningen sker, bildas även progesteron.
När du kommer i klimakteriet är det inte så att du från den ena dagen till den andra plötsligt blir infertil. Faktum är att kroppen gör sitt yttersta för att låta fler äggceller mogna. Denna process styrs av hjärnan, som då bildar extra FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon) för att stimulera mognaden av äggceller och ägglossning. Ju närmare menopaus du kommer, desto svårare blir det att stimulera de få äggceller som återstår.
Under klimakteriet blir det allt vanligare med menstruationscykler utan ägglossning (eller anovulatoriska cykler), ända tills menstruationscyklerna helt uteblir (menopaus). Om ägglossningen uteblir, bildas därmed mindre eller inget progesteron alls. Detta kan yttra sig i form av rikligare eller långvarigare blödningar, förtjockning av livmoderslemhinnan eller polyper i livmodern.
Hur uppför hormonerna sig under klimakteriet? Under den första fasen – perimenopaus – är progesteronnivån låg eller obefintlig samtidigt som östrogennivån är hög och fluktuerande. Detta tillstånd kallas även för östrogendominans.
Dina menstruationer kommer allt mer sällan allteftersom åren går. Bildandet av östrogen börjar till slut avta – liksom bildandet av progesteron – ända tills äggstockarna helt slutar att bilda dessa hormoner. Först när du inte har haft någon naturlig menstruation på ett helt år, kan du konstatera att du har nått menopaus.
Din kropp befinner sig därefter i postmenopaus. Denna fas kännetecknas av en låg östrogennivå och utebliven progesteronproduktion i äggstockarna.
Även om klimakteriet yttrar sig olika från kvinna till kvinna, kan man generellt säga att följande sker med menscykeln:
Under klimakteriet sjunker östrogen- och progesteronnivåerna hos alla kvinnor, det är ett faktum. Men hur detta upplevs skiljer sig från kvinna till kvinna. Kroppen måste vänja sig vid att produktionen av könshormoner avtar, och det är inte alltid så lätt. Vissa kvinnor upplever flera besvär, andra märker (knappt) någon skillnad alls.
Att äggstockarna slutar att producera östrogen och progesteron betyder inte att kroppen inte behöver några könshormoner efter menopaus. Tvärtom! Kroppen nöjer sig dock med betydligt mindre mängder av könshormoner. Äggstockarnas tidigare uppgift övertas av två olika system i kroppen.
För det första fortsätter äggstockarna att producera det manliga könshormonet testosteron, vilket kroppen kan omvandla till östrogen. För det andra övertar binjurarna produktionen av hormoner. De bildar olika östrogener av prohormonet DHEA och täcker kroppens behov av progesteron.
Du kan hjälpa din kropp på traven för att optimera kroppsprocesserna och förebygga eller lindra eventuella besvär. Dessa tips gäller för alla kvinnor i klimakteriet:
Din kropp kämpar dag ut och dag in för att hålla dig frisk – särskilt under klimakteriet. Ge din kropp det stöd den behöver.