Dina hormoner under klimakteriet: vad händer egentligen i din kropp?

Som kvinna föds du med en stor äggreserv. Under varje cykel förlorar du en del av denna reserv, tills den gradvis tar slut. Det är vid den tidpunkten, runt 45-årsåldern, som du går in i klimakteriet.

Två hormoner spelar en viktig roll i din cykel: östrogen och progesteron. Under cykelns första halva producerar du huvudsakligen östrogen (östradiol). Under den andra halvan, vid ägglossning, producerar du också progesteron.

När du går in i klimakteriet betyder det inte att du plötsligt slutar vara fertil. Tvärtom försöker din kropp fortfarande få några ägg att mogna. Denna process styrs av hjärnan, som producerar extra FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon) för att stimulera äggmognad och ägglossning. Ju närmare menopausen du kommer, desto svårare blir det för kroppen att stimulera de ägg som finns kvar.

Under klimakteriet blir det också vanligare med cykler utan ägglossning (så kallade anovulatoriska cykler), tills menstruationen helt upphör (menopausen). Om ingen ägglossning sker producerar du lite eller inget progesteron. Detta kan leda till exempelvis kraftiga blödningar, långvariga blödningar, förtjockning av livmoderslemhinnan och livmoderpolyper.

Hur förändras hormonerna under klimakteriet? Under den första fasen, perimenopausen, har du låg eller ingen progesteronnivå samtidigt som östrogennivån är hög och fluktuerar. Detta kallas östrogendominans.

Med tiden blir dina menstruationer allt mindre frekventa. Östrogenproduktionen följer så småningom samma mönster som progesteron och minskar gradvis, tills äggstockarna slutar producera båda hormonerna. När din menstruation har uteblivit i ett år kan du i efterhand konstatera att du gick in i menopausen ett år tidigare.

Efter detta går din kropp in i postmenopausen. Då har du en låg östrogennivå och ingen progesteronproduktion från äggstockarna.

Även om klimakteriet är olika för varje kvinna, kan du generellt märka följande förändringar i din menstruation:

• Fas 1: I början är ditt menstruationsmönster fortfarande oförändrat. Du kan dock redan märka de första besvären, som ömma bröst, kort stubin, sämre sömn och/eller en uppblåst känsla.
• Fas 2: Din cykel blir oregelbunden eller kortare, ofta med kraftigare blödningar.
• Fas 3: Därefter går du in i en fas där cyklerna blir längre eller där du allt oftare hoppar över en menstruation. Menstruationerna är också ofta lättare.
• Fas 4: Den sista fasen är det sista året du menstruerar. Menstruationsmönstret från föregående fas fortsätter, men du menstruerar allt mindre frekvent. Ett år efter din sista menstruation kan du säga att du är i postmenopausen (och alltså gick in i menopausen ett år tidigare). Under åren efter menopausen söker din kropp en ny balans.

Under klimakteriet minskar östrogen- och progesteronnivåerna hos alla kvinnor, det är ett faktum. Men varje kropp hanterar detta på sitt eget sätt. Kroppen måste vänja sig vid de låga nivåerna av könshormoner, och det går inte alltid smärtfritt. Vissa upplever många besvär, medan andra knappt märker något.

Att dina äggstockar slutar producera östrogen och progesteron betyder inte att du inte längre behöver dessa hormoner efter menopausen. Tvärtom! Din kropp klarar sig dock med mycket mindre könshormoner. Två system i din kropp tar över äggstockarnas uppgift.

För det första producerar äggstockarna fortfarande det manliga hormonet testosteron, som din kropp omvandlar till östrogen. För det andra tar binjurarna över produktionen av hormoner. Från prohormonet DHEA tillverkar de olika östrogener. De ser också till att det finns tillräckligt med progesteron.

För att dessa kroppsliga processer ska fungera optimalt – och för att förebygga eller lindra besvär – kan du hjälpa din kropp på traven. Här är några tips som gäller för alla kvinnor i klimakteriet:

• Minska stress och planera in avkoppling: Dina binjurar producerar annars hellre stresshormonet kortisol från progesteron än de nödvändiga könshormonerna.
• Stabilisera ditt blodsocker: För stora svängningar är en stressfaktor för kroppen och påverkar därför produktionen av könshormoner.
• Säkerställ en god matsmältning och en hälsosam tarmflora: Båda spelar en viktig roll i regleringen av stressystemet.
• Ät 300–500 gram grönsaker per dag: Det gynnar de goda tarmbakterierna och ger de nödvändiga vitaminerna och mineralerna för hormonomsättningen.
• Rör på dig dagligen: En kombination av styrketräning och exempelvis yoga är fantastiskt. Mer muskelmassa är bland annat viktigt för insulinkänsligheten, vilket spelar en viktig roll för en god hormonell balans. Yoga bidrar dessutom till mer avkoppling, vilket dina binjurar kommer att tacka dig för.