Gråtattacker och klimakteriet

Under klimakteriet producerar äggstockarna allt mindre östrogen och progesteron. Hormonnivåerna varierar ofta väldigt under denna period, vilket kan påverka vissa processer i kroppen. Bägge hormoner är t.ex. starkt involverade i ditt känslotillstånd, din känslomässiga stabilitet och ditt goda humör. 

Östrogen stimulerar t.ex. bildandet av lyckohormonet serotonin. När östrogennivåerna avtar under klimakteriet, kan din förmåga att känna dig lycklig påverkas. Du kan plötsligt – ibland helt utan anledning – känna dig väldigt ledsen och drabbas av gråtattacker. 

Progesteron har dessutom en lugnande effekt på kroppen. När hormonnivåerna avtar, kan du alltså känna dig mer spänd, irriterad eller ängslig. Den avtagande progesteronnivån under klimakteriet kan även hämma omvandlingen av sköldkörtelhormonet T4 till T3. Och låga nivåer av T3 kan i sin tur påverka sköldkörtelns funktion och förstärka psykiska besvär såsom humörsvängningar, nervositet eller nedstämdhet. 

Slutligen får många kvinnor även andra klimakteriebesvär som kan påverka välbefinnandet. Det är logiskt att du känner dig nedstämd, extra känslig eller lättirriterad om du t.ex. sover dåligt, besväras av värmevallningar eller känner dig kraftlös under klimakteriet. 

Nedstämdhet, irritation och gråtattacker kan förekomma redan i början på förklimakteriet. Till och med innan menscykeln börjar förändras. I början på klimakteriet leder de kraftiga hormonsvängningarna till ökad risk för nedstämdhet. Hade du problem med depressioner eller (kraftiga) humörsvängningar redan innan du kom i klimakteriet? I så fall är risken större att besvären dyker upp även under klimakteriet. 

Gråtattacker kan också orsakas av psykiska problem, som t.ex. depression. Men att du får gråtattacker behöver inte betyda att du är deprimerad. Undersökningar har dock visat att depression är ungefär dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män, samt att risken för att drabbas av depression ökar under klimakteriet. 

Slutligen upplever många kvinnor både sociala och personliga förändringar under denna levnadsfas. Dina barn blir vuxna och flyttar hemifrån och dina föräldrars vårdbehov kan plötsligt öka. Var medveten om att sådana händelser påverkar ditt humör och att det är helt normalt att reagera med ökad känslighet. Själva åldrandeprocessen, kroppsliga besvär och mindre sex eller intimitet i förhållandet kan också påverka ditt humör negativt och göra dig irriterad eller ledsen. 

Kanske låter det trist, men en sund livsstil kan förbättra ditt humör avsevärt under klimakteriet. En sund livsstil minskar risken för gråtattacker och ökad känslighet. Det kan ta sin lilla tid, men följande tips kan vara till din hjälp (och tveka inte att söka professionell hjälp om det trots allt skulle behövas): 

• Stöd din tarmflora och ät tillräckligt med fibrer. Ät 500 gram färska grönsaker och frukt dagligen. Även fullkornsprodukter, baljväxter och nötter innehåller mycket fibrer. Fibrer gynnar tillväxten av nyttiga tarmbakterier och förbättrar matsmältningen. En välbalanserad tarmflora befrämjar i sin tur produktionen av de signalsubstanser i hjärnan som reglerar ditt humör, som t.ex. serotonin. 
• Stabilisera ditt blodsocker. Sockerrika och bearbetade livsmedel och produkter rika på (snabba) kolhydrater får blodsockernivån att fluktuera. Detta kan orsaka energibrist och humörsvängningar. En kost rik på grönsaker, protein, nyttiga fetter och fullkornsprodukter bidrar till att stabilisera blodsockret och motverkar humörsvängningar. 
• Ät produkter rika på omega-3-fettsyror. Studier visar att omega-3 kan öka produktionen av serotonin och dopamin, vilket är välgörande för ditt humör. Ät fet fisk två gånger i veckan eller använd ett högkvalitativt omega-3-tillskott.  
• Förbättra ditt humör med högkvalitativa kosttillskott. Ett B-vitaminkomplex, och särskilt vitaminerna B6 och B12, kan bidra till ett jämnare humör och bibehållandet av en sund hjärnfunktion. Även D-vitamin är viktigt eftersom det har en välgörande funktion vid nedstämdhet och gråtattacker (särskilt under årets solfattigaste månader). 
• Prioritera din sömn. Medan du sover regenereras hjärnan och bearbetas dina känslor. Läs mer om god nattsömn här. 
• Vistas utomhus. Vetenskapliga studier visar att dagsljuset har positiv inverkan på humöret och höjer serotoninhalten i kroppen. 
• Motionera regelbundet. Fysisk aktivitet stimulerar bildandet av endorfiner och befrämjar även din nattsömn. Två flugor i en smäll. 
• Koppla av oftare och försök undvika stress. Andningsövningar har omedelbar effekt på nervsystemet och löser upp spänningar i kroppen. Mindfulness och yoga kan också vara till hjälp. Börja prioritera sådant du mår bra av. Under klimakteriet ökar känsligheten för stress, vilket gör att det blir svårare än innan att hålla alla bollar i luften. 

Tycker du inte att tipsen ovan hjälper (tillräckligt bra)? Rådgör med en läkare. Diskutera om hormonterapi kanske vore ett lämpligt alternativ för dig. Hormonterapi motverkar kraftiga hormonsvängningar under klimakteriet och kan öka ditt välbefinnande. 

Tänk på att det inte är säkert att husläkaren kopplar dina besvär till klimakteriet, och kanske gäller det även dig själv. Det händer att husläkare skriver ut antidepressiva, trots att det inte är lämpligt som behandling av nedstämdhet orsakad av hormonsvängningar. Visar det sig att dina besvär trots allt inte orsakas av klimakteriet? Då finns det andra (tillfälliga) medicinska behandlingar att tillgå.