Lättretlighet i klimakteriet

Om du är lättretlig kan det bero på eller förstärkas av hormonsvängningar. Både östrogen och progesteron fyller nämligen en viktig funktion när det gäller ditt humör.  

Vetenskaplig forskning visar att östrogen är mycket viktigt för att reglera humör och beteende. Östrogen påverkar nämligen lyckohormonerna serotonin och dopamin. När östrogennivån börjar fluktuera under klimakteriet kan dessa lyckohormoner alltså fluktuera med.  

Det är också känt att den minskade progesteronnivån är involverad i den emotionella berg-och-dalbanan. Progesteron har en lugnande verkan på kroppen. När mängden progesteron avtar i klimakteriet blir du lättare spänd eller orolig.  

Precis som hormonsvängningarna kan påverka ditt humör under menscykeln kan de göra det under klimakteriet. Under en tid är hormonerna i obalans, vilket kan göra att du känner dig lättretlig, missnöjd och arg. 

Även andra klimakteriebesvär kan påverka hur du känner dig. Vi behöver förmodligen inte tala om för dig att vallningar, nattsvettningar och/eller sömnsvårigheter påverkar ditt humör. Dessutom är du mindre stresstålig i klimakteriet, vilket gör att du blir mer lättretlig och har kort stubin, även om det inte är vad du vill. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Hormonsvängningarna kan göra att du känner dig överfallen av känslor som förstör ditt goda humör. Det kan vara så illa att det ibland känns som att det inte är du som känner så och beter dig på det där viset. Du kanske upplever något av följande: 

• Du är sur 
• Du svarar kort eller snäser 
• Du är lättstött 
• Du får vredesutbrott 
• Du känner dig spänd eller nervös 
• Du känner dig missnöjd 
• Du känner dig osäker 
• Du får gråtattacker 

Ditt humör kan förbytas på ett ögonblick Då talar vi om humörsvängningar.

Ibland är den känslomässiga berg-och-dalbanan så häftig att du känner dig nedstämd. Av olika undersökningar framgår att kvinnor i klimakteriet oftare lider av nedstämdhet och ångest. Om du aldrig tidigare har känt dig nere är det stor chans att det är hormonerna (eller snarare bristen på hormoner) som ligger bakom. Antidepressiva medel ger därför inte alltid önskat resultat, till exempel om den hormonella obalansen orsakas av en slö sköldkörtel eller klimakteriet.

Hormoner kan helt och hållet styra ditt humör. Särskilt under klimakteriet. Inse att du inte är den enda som är lättretlig, irriterad och ibland överfalls av ohanterliga känslor. Av kvinnor i perimenopausen säger 70 % att de har sådana besvär. Ibland redan innan menstruationsmönstret överhuvudtaget har förändrats.  

Kanske ser du inte sambandet mellan dina känslor och klimakteriet med en gång, även om det mycket väl kan vara orsaken. En läkare ser inte heller alltid sambandet med en gång. Fråga din läkare om det kan bero på klimakteriet, så att du får rätt behandling. 

Det kan vara skönt att veta att det är stor chans att du mår bättre och känner dig stabilare efter menopausen. De lägre östrogen- och progesteronnivåerna kommer i balans igen, vilket gör att ditt humör långsamt förbättras. 

Att vara irriterad är allt annat än trevligt. Särskilt om det försvårar livet hemma eller på jobbet. Dessa tips gör att du känner dig bättre: 

• Gör avslappningsövningar. Om det nu är mindfulness, en andningsövning eller en mer aktiv form av avkoppling (promenader, yoga, böcker) spelar ingen roll. Vila oftare för att bli mindre spänd och stressad. 

• Gynna ditt mikrobiom och stabilisera din blodsockernivå. En sund tarmflora och en stabil blodsockernivå främjar ett gott humör. Ät mindre kolhydrater och tillräckligt med fibrer. Ät normalstora portioner för att undvika blodsockertoppar, men också tillräckligt ofta för att undvika dippar. Se till att du får i dig tillräckligt med vitaminer, mineraler (500 gram frukt och grönsaker per dag) och omega 3 (ta eventuellt kosttillskott). En låg blodsockernivå (du känner dig hungrig, yr, nervös eller svettas) kan göra dig lättretlig.  

• Prat om hur du känner dig. Undertryck inte dina känslor. Det lättar att prata om hur du känner dig (till exempel med vänner, din partner eller kvinnor som går igenom samma sak) och samtidigt ökar det förståelsen hos din omgivning. Om de vet vad du går igenom förstår de också varför du ibland reagerar annorlunda. 

• Hormonbehandling kan hjälpa vid svåra psykiska besvär. Prata med din läkare om det vore något för dig.