Muskelsmärta under klimakteriet

Under klimakteriet avtar äggstockarnas produktion av östrogen och progesteron successivt. Under klimakteriets första fas – perimenopausen – fluktuerar nivåerna av bägge könshormoner kraftigt. När östrogennivåerna börjar avta, påverkar detta även bildandet av kollagen; ett protein som håller kroppens strukturer starka och smidiga – allt ifrån din hud till dina muskler. 

Undersökningar visar att östrogen stödjer produktionen av kollagen. När produktionen av östrogen avtar, minskar alltså även bildandet av kollagen, vilket kan påverka dina muskler (och alltså även din hud). Du kan få muskelsmärta eller ökad muskelspänning.  

Det finns dessutom ett samband mellan sjunkande östrogennivåer och avtagande muskelmassa samt nedsatt elasticitet i musklerna; smidigheten i kroppen avtar. Detta kan ge symptom från lederna; du kan t.ex. bli stel i händerna eller få ont i knäna eller axlarna. Här kan du läsa mer om ledsmärta under klimakteriet. 

Slutligen spelar hormonet leptin en viktig roll. Leptin påverkar muskelmassan och fungerar som en naturlig aptithämmare; det får dig att känna dig mätt. Under klimakteriet kan hormonsvängningar göra dig immun mot leptin (d.v.s: leptinresistens kan uppstå), vilket kan leda till inflammationer i kroppen och därmed ökad muskelsmärta.  

Många kvinnor lider av flera symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Det är inte bara hormonsvängningar under klimakteriet som kan orsaka ökad muskelspänning. Även (en kombination av) andra faktorer kan spela en roll. Du är t.ex. mer mottaglig för stress under klimakteriet och har större benägenhet att känna dig ängslig eller uppjagad. Detta beror bl.a. på avtagande nivåer av progesteron. Progesteron har en lugnande effekt på både kropp och själ. När nivåerna av detta hormon sjunker, kan spänningen i dina muskler öka. Inaktiv livsstil, sittande arbete, dålig hållning och tidigare skador kan också leda till ökad muskelspänning och -smärta. Dessutom kan medicinering, andra klimakteriebesvär och underliggande sjukdomstillstånd medverka till att muskelbesvär uppstår.

När man pratar om muskler, kanske du inte direkt inser att även hjärtat består av en muskel. Det innebär att du inte bara kan drabbas av muskelsmärta, utan även av besvär med kraftigare och/eller oregelbundna hjärtslag under klimakteriet. Det kvinnliga könshormonet östrogen skyddar nämligen hjärtat och artärerna/venerna. Och när produktionen av östrogen avtar? Då ökar risken för hjärtklappning. Läs mer om hjärtklappning här.

Undersökningar visar att din muskelmassa minskar med tre till åtta procent vart tionde år efter det att du fyllt 30. Och efter 60 påskyndas denna process ytterligare. Avtagande muskelmassa hör till åldrandeprocessen, och många kvinnor börjar märka detta i och med att de kommer i klimakteriet. Det har oftast att göra med att det är just då nivåerna av könshormoner börjar sjunka drastiskt. 

Följderna av de avtagande nivåerna av könshormoner märks redan i början på klimakteriet, d.v.s. under perimenopausen, vilken brukar inledas runt 45 års ålder. Under postmenopausen, då hormonbalansen har stabiliserats på en lägre nivå, ökar risken för muskel- och ledbesvär. Men glöm inte att varje kropp är unik och att upplevelserna av klimakteriet kan skilja sig väldigt mycket från kvinna till kvinna. Vissa kvinnor kan slippa besvär helt och hållet, medan andra har problem med morgonstelhet under flera år. 

I slutändan är förlust av muskelmassa en normal del av den åldrandeprocess som drabbar oss alla, oberoende av om vi befinner oss i klimakteriet eller ej. Men detta betyder inte att du inte ska kunna hålla dina muskler starka och friska länge till – genom att ta väl hand om dig själv ökar du chansen att lyckas med det.  

Ett antal förändringar som du kan införa i din kost och livsstil är kända för att bidra till att hålla musklerna friska och starka samt att förebygga eller lindra muskelbesvär: 

• Rör på dig dagligen. Även om det tar emot i början och du snabbt blir trött, är det bevisat att fysisk aktivitet håller musklerna starka och smidiga. Tips: pröva lågintensiv träning, t.ex. simning och styrketräning. 
• Undvik socker och fruktos och ät mer protein och nyttiga fetter. Då återställs leptinmetabolismen i kroppen, vilket främjar muskelmassan. Nyttiga fetter hjälper till att motverka inflammation. Fet fisk, nötter, avokado och oliver är kloka val av livsmedel. 
• Tänk på din hållning. När du sitter bör käklinjen löpa parallellt med golvet och dina axlar befinna sig rakt ovanför höfterna. Knäna och fötterna bör vara riktade rakt framåt. Se till att slappna av i axlarna och underkäken så mycket som möjligt. Det kan vara klokt att investera i en bra kontorsstol. Sätt en väckarklocka på ringning för att då och då påminna dig själv om att tänka på din hållning (att ställa sig upp och sträcka lite på sig ibland är också en bra idé). 
• Försök slappna av oftare. Massage, mindfulness och andningsövningar är beprövade metoder för ökad muskelavslappning och avkoppling. Planera in ett antal moment under dagen när du medvetet låter kroppen slappna av. Sätt dig i upprätt ställning och skaka loss musklerna en stund. Andas in genom näsan och ut genom munnen. Slappna av och släpp loss (o)medvetna spänningar och oro i kroppen. Ibland kan de mest subtila förändringar få störst resultat. 
• Främja musklerna med kosttillskott. Vissa kvinnor upplever att kollagentillskott har positiv effekt på muskulaturen. Tillskottet kan lätt blandas i ditt kaffe eller te. C-vitamin medverkar till bildandet av kollagen. Vidare hjälper magnesium dina muskler att slappna av. För lite magnesium i kroppen kan leda till ökad muskelspänning och -smärta. Ett magnesiumtillskott kan då vara till hjälp.