Muskelknutor i livmodern och klimakteriet
Muskelknutor i livmodern, även kallade myom eller fibrom, är godartade tumörer som bildas i livmoderns muskelvägg. Ett myoms tillväxt styrs av hormoner. Hormonella förändringar under klimakteriet kan bidra till uppkomsten av myom. Varför bildas myom? Och hur kan man lindra eventuella besvär?
Det hände att jag fick stiga upp fyra gånger per natt för att kissa. Nu när myomet opererats bort, kan jag kan sova utan uppehåll. - Daphne (60)
Myom är vanligast hos yngre, fertila kvinnor – ofta från och med 30 års ålder. Omkring 70 till 80 procent av alla kvinnor får ett eller flera myom under sin fertila levnadsfas.
Under klimakteriet ger sig myom snabbare tillkänna p.g.a. hormonsvängningar: forskning visar att besvär orsakade av myom oftast förekommer under förklimakteriet. Vanligtvis beror det på de relativt höga nivåerna av östrogen jämfört med progesteron.
Undersökningar visar att mörkhyade kvinnor med afrikanskt påbrå löper större risk att få myom. Myom hos mörkhyade kvinnor är dessutom ofta större och uppstår tidigare än hos andra kvinnor.
Efter menopaus brukar myom minska i storleken på grund av lägre hormonnivåer, och besvären brukar minska. Men var medveten om att myom fortfarande kan orsaka blödningar och smärta även när du är äldre. Får du besvär efter klimakteriet bör du kontakta din husläkare.
Vad händer i kroppen?
Forskningen har ännu inte kunnat bevisa varför och hur myom bildas i livmodern. Något som dock har kunnat fastställas är att de allra flesta myom börjar bildas hos kvinnor som är mellan 30 och 50 år. Fyra av fem kvinnor får ett eller flera myom, men lyckligtvis orsakar inte alla myom besvär.
Det är också känt att östrogen och progesteron orsakar bildandet av myom. Vetenskapliga undersökningar har bekräftat att det framför allt är höga nivåer av östrogen som får myom att öka i storlek.
Under klimakteriet fluktuerar hormonbalansen, vilket alltså kan bidra till att myom bildas. Särskilt under förklimakteriet är det vanligt att östrogendominans uppstår, eftersom progesteronnivån då avtar snabbare än östrogennivån: det bildas ett överskott av östrogen jämfört med progesteron.
Andra bidragande faktorer
Inte bara hormoner, utan även andra faktorer kan bidra till uppkomsten av myom. Ärftlighet spelar en roll; om myom förekommer i din släkt, har du större risk att drabbas. Dessutom kan din livsstil (t.ex. kostvanor och stress) påverka din hormonbalans och orsaka östrogendominans, vilket i sin tur kan leda till att myom uppstår. Högt blodtryck och fetma är andra faktorer som kan öka risken för myom. Myom kan även uppstå vid vissa former av hormonterapi.
Har jag myom?
De flesta myom brukar inte ens märkas. Ofta orsakar de inga besvär/symptom, utan “råkar” upptäckas i samband med läkarundersökningar. Du kan alltså ha myom utan att veta om det.
Ju större myom (ett eller flera), desto snabbare uppstår besvär. Besvären kan ge följande symptom:
- Rikliga blödningar i samband med menstruation
- Mensvärk
- Mellanblödningar
- Smärta i samband med samlag
- Ökad urineringsfrekvens (ökat tryck på urinblåsan)
- Bäckensmärta/smärta i ländryggen
- Tarmbesvär och huggande buksmärtor
- Nedsatt fertilitet
Bra att veta: rikliga blödningar är det vanligast förekommande besväret hos kvinnor i klimakteriet med myom, men rikliga menstruationsblödningar behöver dock inte tyda på myom. Det är därför viktigt att undersöka vad det är som orsakar dina besvär, så att du kan vidta rätt åtgärder och få adekvat behandling.
Vad kan du göra själv?
Eftersom det fortfarande är okänt varför myom uppstår, är det inte heller känt hur de kan förebyggas. Du kan iallafall minska risken för att ett myom ska öka i storlek och/eller orsaka komplikationer genom befrämja hormonbalansen med hjälp av god självvård. Sunda kostvanor, ökad motion och tillräckligt med sömn är viktigare än någonsin under denna levnadsfas. Se här hur du tar hand om dig själv (och därmed din hormonbalans) på bästa sätt.
Kosttillskott kan öka kvinnors välbefinnande under klimakteriet. Det är till exempel extra viktigt att hålla koll på intaget av D-vitamin, magnesium och omega-3-fettsyror. Högkvalitativa multivitamin- och mineralkomplex ger bra resultat för många kvinnor. Vill du börja ta näringstillskott? Räkna med att det kan ta tre månader innan effekt uppnås.
Myom som orsakar stora besvär kan opereras bort. Många besvär försvinner helt eller lindras kraftigt efter operationen. En enorm lättnad! Att ha opererat bort ett myom är dock ingen garanti för att slippa bildandet av nya myom (som också kan orsaka besvär). Det är alltså klokt att fortsätta att leva sunt.
Främja din hormonbalans
Under klimakteriet går din kropp på högvarv för din skull. Unna kroppen den uppmärksamhet den behöver. Kosttillskott kan främja din hälsa under denna levnadsfas.
Vilken sorts behandling kan hjälpa?
Eftersom orsaken till att myom uppstår fortfarande är okänd, finns det ingen specifik behandling mot detta tillstånd. Något du själv kan göra för att lindra dina besvär är att främja din hormonbalans. Sunda kostvanor har välgörande effekt, och kosttillskott kan med fördel användas som ett komplement. Har du intensiva klimakteriebesvär? Då kan hormonbehandling eventuellt vara ett lämpligt alternativ.
Kan hormonbehandling hjälpa?
Många kvinnor upplever att hormonbehandling (HRT) har en lindrande effekt på deras klimakteriebesvär. Behandlingen går ut på att tillfälligt kompensera för den naturliga brist på vissa hormoner som uppstår under klimakteriet, och kan ge lindring vid intensiva besvär, t.ex. värmevallningar, humörsvängningar och vaginal torrhet. Besväras du av intensiva klimakteriesymptom? Kanske är hormonbehandling ett lämpligt alternativ för dig.
Kan kosttillskott hjälpa?
Under klimakteriet kan kosttillskott med fördel användas som komplement till en sund livsstil. Det är särskilt viktigt att få i sig tillräckligt med D-vitamin, magnesium och omega-3-fettsyror under denna levnadsfas. Ett välbalanserat kostmönster är allra viktigast, men kosttillskott kan bidra med det där lilla extra. Ta en titt på vårt utbud och välj ut lämpliga kosttillskott för just dig.
Källor
- The Johns Hopkins University. Fibroids. https://www.hopkinsmedicine.org/health/conditions-and-diseases/uterine-fibroids
- Cleveland Clinic (2022). What To Know About Uterine Fibroids After Menopause. https://health.clevelandclinic.org/uterine-fibroids-after-menopause
- Ulin M, Ali M, Chaudhry ZT, Al-Hendy A, Yang Q. (2020> Uterine fibroids in menopause and perimenopause. Menopause. PMID: 31834160.
- Cleveland Clinic (2023). Uterine Fibroids. https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/9130-uterine-fibroids
- TL Edwards et al. (2019). A Trans-Ethnic Genome-Wide Association Study of Uterine Fibroids. https://www.frontiersin.org/journals/genetics/articles/10.3389/fgene.2019.00511/full
Ett avspänt klimakterium börjar här
Få de verktyg du behöver för en mer avspänd upplevelse av klimakteriet och ökad kunskap om vad som sker i kroppen. Med tips och rön från experter och igenkännbara berättelser skrivna av andra kvinnor. Press play, not pause.
Tips och råd
Problem med värmevallningar under klimakteriet? Detta kan du själv göra
Åtta av tio kvinnor får värmevallningar under klimakteriet. Vårt råd?
Sabine (62): ”Efter alla år med PMS var jag plötsligt smärtfri.”
När klimakteriet började förvärrades Sabines PMS-besvär. ”Ju mer mensen närmade sig, desto mer nedstämd blev jag.”
Dessa 4 näringstillskott är oumbärliga under klimakteriet (enligt en menopausexpert)
Ett antal näringstillskott jag skulle råda varenda kvinna att ta.
FAQ
Är ett myom farligt?
Nej, ett myom är nästan alltid ofarligt och kan inte orsaka någon skada. I mycket sällsynta fall (en på 1.000) är tillväxten elakartad och ett myom kan öka risken för livmodercancer. Men återigen: den risken är mycket liten.
Kan ett myom försvinna av sig självt?
I mycket sällsynta fall (i 10 procent av fallen) krymper myomen av sig själva. Ofta förblir de i samma storlek eller växer. Det har dock studerats att myom ofta minskar i storlek efter klimakteriet (när hormonnivåerna har nått en konstant låg balans).
Kan du känna ett myom?
Nej, du kan inte känna dem för hand själv. Ofta är myom så små (jämför med ett riskorn) att en läkare inte ens kan känna dem. För att kontrollera om det finns ett myom gör läkaren en bäckenundersökning. Med ett eller två fingrar känner läkaren i slidan och trycker samtidigt på din mage för att känna livmoderns omkrets. Ett myom kan ge symtom som rikliga menstruationer, smärta vid sex, bäckensmärta eller en stickande smärta i buken.
