Uppblåst mage och buksmärta under klimakteriet

Uppblåst mage och buksmärta – oftast oskyldiga besvär – är typiska klimakteriesymptom. Magen blir svullen och spänd och ibland tillkommer även ökad gasbildning, mullrande buk, förstoppning, buksmärta eller kramper. Även om dessa besvär inte alltid beror på klimakteriet, spelar dina hormoner dock ofta en nyckelroll. 

Följande sker i kroppen: under klimakteriet avtar nivåerna av östrogen och progesteron, vilket kan leda till östrogendominans. Överskott av östrogen kan hämma bildandet av galla, en vätska som är viktig för att matsmältningen ska fungera normalt. Mindre galla kan leda till ökad känslighet i tarmarna, försämrad matsmältning och ansamling av gas; du får uppblåst mage, förstoppning eller buksmärta, vilken kan yttra sig som stickningar eller kramp. 

Hormonförändringar kan även påverka kroppens vätskebalans. Östrogensdominans kan orsaka vätskeansamling i kroppen och svullen buk. Du känner dig uppblåst och får kanske även problem med förstoppning eller ökad gasbildning. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

En känsla av uppblåsthet och buksmärta har dock inte alltid med klimakteriets hormonförändringar att göra. Andra möjliga orsaker kan vara: sväljande av luft under måltider, livsmedelsallergi eller -intolerans (allergi kan även utvecklas under ett senare skede i livet) och stress. Förhöjda nivåer av kortisol (stresshormonet) kan få matsmältningen att sakta ned samt inverka på tarmrörelserna. Detta kan leda till förstoppning, svullen buk och/eller buksmärta. Dessutom kan användning av läkemedel och andra underliggande sjukdomstillstånd orsaka eller förvärra besvär som har med magen/buken att göra.

Uppblåsthet och svullen buk, ofta med buksmärta som följd, är typiska klimakteriebesvär. I vardagslivet kan besvären innebära att du mår dåligt eller inte längre får på dig dina vanliga kläder. 

Från och med två år innan och fram till två år efter det att mensen upphör, får de flesta kvinnor ökade besvär i form av ökad gasbildning, förstoppning, uppblåsthet och buksmärta. Det är under denna period som humörsvängningarna är som kraftigast. Under postmenopausen, då kroppen successivt vänjer sig vid nya, lägre hormonnivåer, brukar besvären klinga av. Observera: besvärens förlopp är något högst individuellt – det kan t.ex. hända att dina besvär håller i sig längre eller blir mindre intensiva. Hur besvären än yttrar sig för dig, finns det i de flesta fall åtgärder som du själv kan vidta. 

Det förvånar dig säkert inte att många besvär kan lindras genom att du är extra uppmärksam på vad du väljer att stoppa i dig: din kost. Följande åtgärder kan ge lindring vid uppblåsthet och buksmärta: 

• Ät långsamt. Koncentrera dig på din måltid och låt dig inte distraheras, t.ex. av din mobil eller tv:n. Då blir risken mindre att du sväljer luft, vilket kan ge ökad gasbildning. 
• Välj obearbetade livsmedelsprodukter och undvik kartonger och påsar med färdiga blandningar. Socker och salt i bearbetade livsmedelsprodukter ökar risken för uppblåsthet. 
• Ät mer fibrer. Fibrer främjar matsmältningen. Fokusera på att få i dig tillräckligt med grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, nötter och frön. 
• Se till att få i dig tillräckligt med nyttiga fetter. Dessa stimulerar bildandet av galla, vilket främjar matsmältningen. Nyttiga fetter finns t.ex. i avokado, ghee och nötter. 
• Drick mindre kaffe och alkohol. Bägge drycker irriterar magen och tarmarna och har vätskedrivande effekt, vilket kan leda till förstoppning och förvärrade besvär. Drick i stället rikligt med vatten eller örtte. 
• Misstänker du att du är allergisk för något? Gör en allergitest. Märker du att vissa livsmedel orsakar buksmärta och ökad gasbildning, gör du klokt i att uppsöka läkare för att testa dig.  
• Överväg användning av kosttillskott. Högkvalitativa kosttillskott kan fungera bra som komplement för främjande av din hälsa under klimakteriet. Dessa kosttillskott är t.ex. oumbärliga under klimakteriet. 

Dessutom kan följande livsstilsråd vara till hjälp:

• Sitter du mycket? Ställ dig upp en gång i timmen. Eller använd ett skrivbord där du även kan jobba i stående ställning. Mycket sittande får matsmältningen att sakta ned. Genom att ställa dig upp och sträcka på dig en gång i timmen, stimulerar du tarmarna.  

• Fysisk aktivitet stimulerar matsmältningen. Rör på dig i minst 30 minuter dagligen, utöver dina vanliga aktiviteter. Efter maten kan du t.ex. ta en kort promenad för att hjälpa tarmarna att smälta maten. Detta har även andra fördelar, eftersom en promenad efter maten också har visat sig ha positiv effekt på stabiliserandet av blodsockret – och dessutom får det dig på bättre humör.