En hormonterapeut berättar: varför tillräckligt med fett i kosten kan lindra klimakteriebesvär

På 1990-talet förändrades vår syn på fett. Vetenskapliga studier om transfetters negativa effekter på hälsan gav fett ett dåligt rykte – helt i onödan. Fett ersattes av kolhydrater och butikshyllorna fylldes av lightprodukter. Under många år trodde vi att fett var dåligt och magert var bra.

Än idag undviker många fett. Jag märker till exempel att många kvinnor blir förvånade när jag rekommenderar att de ska äta mer fett för att gå ner i vikt. Fett och viktnedgång – går det verkligen ihop? När jag sedan förklarar att vi behöver kolesterol för att producera könshormoner och hur det faktiskt kan bidra till viktnedgång, förstår de varför det fungerar. Rätt sorts fett och kolhydrater visar att vi verkligen behöver fett, medan ett överskott av kolhydrater oftare är boven i dramat. Kolhydrater stimulerar insulinproduktionen, och ett överskott leder till för mycket insulin. Detta gör oss mindre känsliga för insulin; många är insulinresistenta och allt fler drabbas av diabetes. Om din kropp reagerar sämre på insulin kan klimakteriebesvär förvärras.

Det är dags att återställa balansen mellan fett och kolhydrater. Både fett och kolhydrater kan ingå i kosten utan problem, så länge det är i rätt proportioner och vi väljer rätt sorts fett och kolhydrater.

Så vilka fetter behöver vi, särskilt under klimakteriet? Jag brukar säga: alla fetter utom transfetter. Även mättat fett? Ja, även mättat fett. Så länge förhållandet mellan mättade och omättade fetter är rätt.

Låt oss prata om de omättade fettsyrorna: omega 3, 6 och 9. Framför allt är förhållandet mellan omega 3 och 6 avgörande för hormonbalansen och cellernas genomsläpplighet (permeabilitet).

Generellt sett får vi i oss för mycket omega 6 i förhållande till omega 3. Detta beror främst på användningen av vegetabiliska oljor, som solrosolja.

För mycket omega 6 gör cellerna mindre flexibla, vilket försämrar deras funktion. Kroppen tar till exempel upp näringsämnen sämre och har svårare att avgifta sig, vilket är viktigt för att göra sig av med använda hormoner.

En obalans mellan omega 3 och 6 påverkar också immunsystemet. Om du skär dig i fingret när du lagar mat behöver du omega 6 för att bekämpa bakterier. När omega 6 har gjort sitt jobb måste immunsystemet stängas av igen – och det är här omega 3 kommer in i bilden.

Balansen mellan dessa två omättade fettsyror är alltså viktig för att både immunsystemet och cellerna (och därmed hormonbalansen) ska fungera optimalt. För att vara exakt bör förhållandet i dina celler vara tre delar omega 6 till en del omega 3.

Fettsyrasammansättningen kan testas med ett blodprov från fingertoppen. Denna analys visar vilka fetter du fått i dig nyligen och hur din kropp hanterar dem. Utifrån detta kan du se vad som behöver göras för att återställa balansen.

Jag analyserar dessa värden dagligen hos kvinnor och blir ofta förvånad över resultaten. Förhållandena kan variera från 1:15 till så mycket som 1:80. Men det finns goda nyheter: det finns mycket du kan göra för att återställa balansen, med alla positiva effekter det medför. Du går lättare ner i vikt, ditt minne förbättras, ditt tålamod blir bättre (förutom om du har en trotsig tonåring hemma) och dina humörsvängningar minskar.

Efter fyra månader förnyas de röda blodkropparna i kroppen. Då mäter vi värdena igen, och resultaten är alltid glädjande. Du märker inte bara skillnaden i vardagen, utan även värdena visar förbättringar! Detta är en extra motivation att fortsätta med de förändringar du gjort i din livsstil och kost.

Och om du undrar vilka förändringar? Det förklarar vi nedan i detalj, så att du kan börja själv.

• Kosten spelar en huvudroll eftersom den innehåller de nödvändiga omega 3- och 6-fettsyrorna. Var därför noga med vad du äter. Se till att få i dig tillräckligt med produkter med omättade fetter i rätt proportioner:
• Omega 3 (alfalinolensyra) finns i valnötter, linfröolja, chiafrön och gröna bladgrönsaker.
• Omega 6 (linolsyra) finns i valnötter, solrosfrön, paranötter, sesamfrön, linfrön och cashewnötter. Omega 6 finns också i solrosolja, majsolja, sojaolja, margarin och matlagningsprodukter, men dessa bör undvikas eftersom de snabbt ger oss för mycket omega 6.

Din kropp måste först omvandla omega 3- och 6-fettsyrorna från kosten. Under denna process bildas prostaglandiner, som spelar en viktig roll i hormonregleringen. För denna process behövs olika vitaminer och mineraler (grönsaker och frukt!).

Omega 3 hamnar ofta i underläge i denna process. Kroppen måste först omvandla denna fettsyra till DHA och EPA innan den kan användas. För detta krävs, förutom vitaminer och mineraler, även ett specifikt enzym. Problemet är att våra kroppar idag producerar mindre av detta enzym.

Varför? För flera hundra år sedan började vi äta mer fisk, som innehåller mycket DHA och EPA. Våra kroppar behövde därför inte längre omvandla omega 3 själva och anpassade sig enligt principen "use it or lose it".

Fler faktorer hindrar omvandlingen av omega 3 och 6:

• Brist på vitaminer som B6, C, E och biotin, samt mineraler som krom, magnesium och zink.
• Intag av transfetter från kakor, godis, kex och mejeriprodukter.
• För mycket mättat fett.
• För mycket socker och snabba kolhydrater.
• Insulinresistens.
• Vissa mediciner.

• Se till att få i dig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Ät 300–500 gram grönsaker och frukt dagligen.
• Byt ut vegetabiliska oljor mot extra jungfruolivolja, ekologiskt smör och ghee.
• Ät oftare mat som innehåller omega 3. Även om omvandlingen inte är optimal bidrar det ändå.
• Ät fet fisk två gånger i veckan, som sill, makrill eller sardiner (välj små fiskarter eftersom de innehåller mindre tungmetaller och bekämpningsmedel).
• Äter du nötkött? Välj gräsuppfött kött.
• Äter du inte fisk? Använd ett algtillskott.

En bra balans av fettsyror är viktig för dina hormoner och för att bibehålla god hjärt- och kärlhälsa. Med små förändringar i kosten hjälper du din kropp på rätt väg.