Insulinresistens under klimakteriet: vilka signaler tyder på det och vilka åtgärder kan man vidta?

Många kvinnor drabbas av insulinresistens under klimakteriet: kroppens celler blir mindre känsliga för hormonet insulin. Vad är insulin egentligen? Varför ökar risken för insulinresistens under klimakteriet? Och vilka signaler tyder på det? Menopausexperten Suzanne Rouhard förklarar vad du ska vara uppmärksam på. 

Oroa dig inte: om du har blivit insulinresistent, finns det många åtgärder att vidta. 

Vad är insulin?

Varje gång du äter, stiger blodsockret (glukos i blodet) och bukspottkörteln producerar hormonet insulin. Insulin spelar en nyckelroll i reglerandet av blodsockret eftersom det transporterar glukoset från blodet till kroppens celler, där det används som energikälla. 

Insulin ansvarar alltså för omvandlandet av de sockerarter (kolhydrater) du får i dig genom maten till energi. 

Vad är insulinresistens?

Att vara insulinresistent innebär att cellerna i kroppen reagerar sämre på insulin. Det behövs därför mer insulin för att glukos ska kunna transporteras till cellerna. Detta resulterar i förhöjda insulinnivåer i blodet. Och om cellerna blir mindre känsliga för insulin, påverkar det i sin tur blodsockret. Insulinresistens kan leda till olika hälsoproblem, såsom typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och fetma, men även värmevallningar. 

Vilka signaler tyder på insulinresistens?

Följande signaler kan tyda på insulinresistens:: 

1. Har du brist på energi (särskilt i form av eftermiddagsdippar)? 
2. Känner du ett sug efter sötsaker? 
3. Äter du gärna något sött efter maten? 
4. Har du alltid något ätbart till hands, t.ex. en müslisnack, ett kex eller något annat som innehåller kolhydrater? 
5. Har du svårt för att gå ned i vikt?
6. Känner du dig deprimerad? 
7. Har du hudflikar i nacken och/eller runt bh-bandet? 
8. Är du ofta törstig eller torr i munnen? 
9. Har du förhöjt kolesterol och/eller triglycerider? 
10. Har du högt blodtryck? 
11. Hetsäter du regelbundet? 
12. Känner du dig yr/dålig om du hoppar över en måltid? 
13. Har du fettinlagring framtill på magen? 
14. Är förhållandet mellan ditt midje- och höftmått mer än 0,8? 

Varför känsligheten för insulinresistens ökar under klimakteriet

Könshormonet östrogen spelar en viktig roll för ämnesomsättningen. När hormonnivåerna börjar fluktuera under klimakteriet, kan det påverka hur kroppen reagerar på insulin. Kvinnor i klimakteriet löper därför större risk att drabbas av insulinresistens. 

Ävan andra faktorer – vilka inte behöver vara klimakterierelaterade – kan bidra till ökad risk för insulinresistens, t.ex. avtagande muskelmassa (muskler förbrukar mycket glukos), viktökning och ökad mängd bukfett, stress (stresshormonet kortisol kan rubba glukosmetabolismen) och kronisk inflammation i kroppen. 

→ Studier har visat att kvinnor med insulinresistens löper större risk att utveckla leptinresistens, och tvärtom. Följande signaler tyder på leptinresistens. 

Går det att åtgärda?

Lyckligtvis finns det många sätt att åtgärda insulinresistens, och enligt vissa experter kan tillståndet elimineras helt och hållet. Vad man bör lägga fokus på? Kosten och motion. 

• Ät fiberrik kost. Fibrer bidrar till att stabilisera blodsockret. Ät mer grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och baljväxter. 
• Undvik socker och snabba kolhydrater. Dessa produkter orsakar blodsockertoppar. Exempel är bl.a. vitt bröd, vit pasta, vitt ris, kakor och müslisnacks. 
• Välj nyttiga fetter och proteinrik kost. Minskar du ditt intag av kolhydrater, får du cellerna i kroppen att återigen bli känsliga för insulin. Välj nyttiga fetter, som bl.a. finns i nötter, frön, avokado och olivolja, samt proteinrika produkter, såsom tofu, fisk, nötter och baljväxter. 
• Begränsa antalet måltider till tre per dag. Ju mer sällan du äter, desto färre blodsockertoppar utsätts du för. 
• Pröva på periodisk fasta. Undersökningar visar att periodisk fasta bidrar till reglerandet av blodsockret och skyddar mot insulinresistens. 
• Motionera dagligen och gör styrketräning för stora muskelgrupper två gånger i veckan. Gör t.ex. 7-minutersträning på fastande mage. Detta befrämjar din känslighet för insulin. 

Misstänker du att du är insulinresistent? Rådfråga en läkare. Läkaren kan ställa diagnosen och hjälpa dig att vidta lämpliga åtgärder. 

FAQ

Mer intressant information för dig