Hur påverkar blodsockernivån din hormonbalans under klimakteriet?

Under klimakteriet sker omfattande hormonella förändringar i kvinnokroppen. Under denna period kan blodsockrets stabilitet vara avgörande för ditt välbefinnande och även för uppkomsten av eventuella klimakteriebesvär. Men hur kommer det sig att blodsockernivån påverkar hormonbalansen under klimakteriet? Och vad kan du göra för att hålla blodsockret stabilt? 

Blodsocker och insulin har du säkert hört talas om, men vet du egentligen vilken funktion insulin har i kroppen? Och hur insulinet kan påverka såväl hormonbalansen som hur du upplever klimakteriet? 

Bukspottkörteln reglerar din blodsockernivå

Bukspottkörteln är det organ som har till uppgift att stabilisera din blodsockernivå. När blodsockernivån stiger (t.ex. när du äter något som innehåller mycket socker eller kolhydrater, såsom en smörgås eller ett müslikex) bildar bukspottkörteln hormonet insulin för att sänka nivån igen. Insulinet får glukos (socker) i blodbanan att transporteras till kroppens celler, där det sedan t.ex. kan omvandlas till energi. Ett snillrikt system! 

Vad händer när du äter stora mängder kolhydrater?

Låt oss säga att du dagligen får i dig flera socker- och kolhydratrika måltider. Här i västvärlden är det ju knappast någon otänkbar situation: frukost med granola, en skål yoghurt med banan, ett müslikex som mellanmål, smörgåsar till lunch, några riskakor som mellanmål och en tallrik pasta till kvällsmat. 

Det låter kanske nyttigt, men varje gång du äter något som framför allt består av kolhydrater, stiger ditt blodsocker. Varpå bukspottkörteln aktiveras för att stabilisera blodsockernivån. Vad kan detta leda till? Cellerna i din kropp kan bli insulinresistenta: insulinet får minskad effekt, glukosen stannar kvar i blodet och blodsockernivån förblir förhöjd.  

Undersökningar har visat att insulinresistens är vanligt hos kvinnor i klimakteriet.

Insulinets effekt på dina hormoner

Glukosen (eller rättare sagt de fettceller som bildats av överskott av glukos i kroppen) stimulerar dessutom produktionen av östrogen, och påverkar därmed östrogennivån i kroppen. Ju mer insulin bukspottkörteln producerar, desto större mängd östrogen bildas i kroppen. Och detta kan leda till rubbad hormonbalans under klimakteriet. 

Och tvärtom påverkar könshormonerna hur kroppens celler reagerar på insulin. Hormonsvängningar under klimakteriet kan få blodsockernivån att fluktuera, även om du aldrig besvärats av detta före klimakteriet. 

Insulinresistens kan även påverka levern

För övrigt får insulin sockerarter att lagras som fett i levern och musklerna (och efter det i form av underhudsfett). Denna process är evolutionärt betingad för att fungera som en tillfällig reservförsörjning. Fettreserverna hjälpte urtidsmänniskan att överleva under perioder av hungersnöd. Inget fel med det, alltså! 

Vår fettreserv är numera av underordnad betydelse eftersom maten ständigt är nära till hands. Det överskott av fett som lagrats i levern förbrukas inte, utan stannar kvar. Detta kan till slut leda till fettlever (och därmed nedsatt leverfunktion), medan en bra leverfunktion ju är avgörande för omvandlandet och nedbrytandet av hormoner. 

Om du ständigt äter kolhydratrik mat, kan du bli insulinresistent. Undersökningar har visat att 1 av 3 vuxna är insulinresistent, ofta utan att vara medveten om det.

Med hjälp av en sund, varierad kosthållning, ökad motion och eventuellt användning av kosttillskott som tillägg till din kost, kan du bli av med eller minska din insulinresistens. Du kommer dessutom att märka att denna livsstil inte bara har positiv effekt på din kroppsvikt, utan även på andra klimakteriebesvär, såsom värmevallningar, dåligt humör, nedsatt energi och försämrad nattsömn. 

Hur kan man få blodsockret i balans?

Hur bär man sig åt för att hålla blodsockervärdet stabilt? Vi rekommenderar följande steg: 

1. Ät endast en kolhydratrik måltid om dagen. Trappa ner långsamt genom att först bara undvika kolhydrater när du äter frukost. Ät t.ex. en skål kokosyoghurt eller fet kvarg med frukt, kärnor och frön (eller, om du har tid: ett stekt ägg med avokado och sparris). Och när du har vant dig vid detta? Försök då att även minska på kolhydrater när du äter lunch eller kvällsmat. Fokusera på en tallrik full med grönsaker (fibrer!) tillsammans med produkter rika på protein, nyttigt fett och eventuellt långsamma kolhydrater. 
2. Undvik socker och snabba kolhydrater. Minska intaget av produkter med tillsatt socker och välj alltid långsamma kolhydrater (t.ex. fullkornsprodukter, råris eller quinoa) eftersom de har mindre påverkan på blodsockernivån. Välj alltid färsk frukt före fruktjuice och smoothies och byt ut läskedrycker mot (mineral-)vatten med lime. 
3. Ät tre gånger om dagen. Minska successivt antalet måltider per dag till endast frukost, lunch och kvällsmat. Ju färre gånger du äter under dagen, desto mer avlastar du matsmältningsprocessen. På så sätt ökar du kroppens känslighet för insulin. 

Tips och råd