Kvalificerade läkare Certifierade läkemedel Onlinekonsultationer med eftervård
Vaginala flytningar

Vaginala flytningar och klimakteriet

De senaste sex veckorna har mina flytningar blivit rikligare än vanligt. De är klara och mjölkvita och luktlösa. Nu när jag vet att det är normalt, oroar jag mig inte längre. – Mina (46)

Alla kvinnor får flytningar från underlivet någon gång i sitt vuxna liv. Och tur är väl det, för flytningarna skyddar slidans slemhinna och håller slidan ren, fuktig och frisk. När hormonbalansen förändras under klimakteriet, kan detta även påverka dina flytningar. Kanske blir de rikligare, mer vattniga eller tvärtom: tjockare i konsistensen. Är det normalt? Och hur vårdar du slidan på bästa sätt?

Vad händer i kroppen?

Under klimakteriet sker olika hormonella förändringar i kvinnokroppen – bl.a. avtar produktionen av könshormonet östrogen. Östrogenet håller bl.a. slidan i gott skick: det håller slidan fuktig och ren och optimerar dess bakterieflora (där balans råder mellan sunda och s.k. patogena bakterier) för att motverka överväxt av oönskade bakterier och jästsvampar.  

Under förklimakteriet sjunker kroppens nivåer av progesteron snabbare än dess nivåer av östrogen. Detta leder till ett överskott av östrogen. Östrogendominans kan i sin tur orsaka rikligare flytningar.  

När nivån av östrogen sjunker ytterligare under klimakteriet, kan jämvikten i slidans bakterieflora rubbas. Låga östrogennivåer medför ofta att slidväggens slemhinna blir tunnare och torrare och att mängden nyttiga bakterier och svampar i slidan avtar. Rubbad balans i slidans mikrobiom och ökad torrhet resulterar i irritation, vilket kan påverka flytningarnas färg, doft, konsistens och mängd. 

Jämför det med din menstruationscykel. Direkt efter mensen (när livmoderslemhinnan börjar byggas upp på nytt) är flytningarna ofta genomskinliga och mindre rikliga. Omkring ägglossningen (när östrogennivån ökar) blir flytningarna rikligare och får en segare, tunnare och glattare konsistens, ungefär som äggvita. Efter ägglossningen förändras konsistensen igen. Flytningarnas konsistens blir tjockare, klibbigare och vitare eller ljusgula till färgen.

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Lindra och förebygg klimakteriebesvär

Andra orsaker tilll (o-)normala flytningar

Det finns många faktorer som kan påverka dina flytningar. Samlag kan t.ex. påverka flytningarna; om irritation uppstår i slidan, kan mängden flytningar öka. Stress och vaginal atrofi (förändringar i slidans slemhinna) är andra faktorer som kan öka mängden flytningar.

Dessutom kan vissa läkemedel, hälsoproblem (t.ex. diabetes) och intimvårdsprodukter orsaka förändrade flytningar. Och sist men inte minst: infektion i slidan eller en STI kan orsaka onormala flytningar. 

När jag kom i förklimakteriet ökade plötsligt antalet flytningar. Något sådant var jag absolut inte förberedd på! Besvären lindrades när jag började vårda min hälsa, probiotika fungerade t.ex. bra.

Vad är (o-)normalt?

Flytningar från slidan kan se väldigt olika ut (från vattniga till trögflytande och från genomskinliga till brunaktiga), och många av dessa varianter är helt normala. Det är också normalt att dina flytningar förändras allteftersom du genomgår olika levnadsfaser. Dessutom kan något som är normalt för dig, vara onormalt för någon annan. Varje slida är unik.

Hur ser normala flytningar ut?

  • Färg? Vita, genomskinliga eller klara i färgen 
  • Konsistens? Vattniga, klibbiga eller krämliknande 
  • Doft? Luktlösa eller svagt doftande (inte fränt eller obehagligt)  
  • Mängd? Vissa kvinnor får flytningar dagligen, andra bara under vissa dagar i menscykeln. Volymen är i genomsnitt en halv till en hel tesked per dag. 

När bör man kontakta husläkaren?  

  • Färg? Gröna, mörkgula, gulgröna, bruna eller gråa flytningar 
  • Konsistens? Grynig eller varliknande substans 
  • Doft? En frän, obehaglig och/eller fiskaktig doft 
  • Mängd? Om du plötsligt får rikligare flytningar än vanligt 
  • Smärta? Vid klåda, sveda, svullnad i slidan, bäckenbottensmärta, smärta vid urinering och/eller feber 

Förändringarna ovan kan bl.a. tyda på (svamp-)infektion i slidan eller en STI.   

Flytningar under och efter klimakteriet

En studie av vaginala besvär visar att omkring två tredjedelar av alla kvinnor får slidrelaterade besvär under klimakteriet. Vaginal torrhet är det besvär som förekommer oftast, men vissa kvinnor upplever det motsatta: rikligare och klibbigare flytningar från slidan.

En fjärdedel av alla kvinnor besväras av rikliga eller onormala flytningar. Efter klimakteriet, när nivåerna av östrogen ständigt är låga, brukar besvären dock gå över.

Slidan har en naturligt självrenande förmåga, och kvinnans normala och sunda flytningar spelar en viktig roll för denna.

Vad kan du göra själv?

Att flytningarna förändras under klimakteriet är normalt och ingår i denna levnadsfas. Följande tips kan hjälpa dig att vårda dig själv och din slida. 

  • Ta (extra) probiotika. Trots brist på bevis inom forskningen, visar undersökningar av probiotika att dessa ämnen verkar stimulera tillväxt av nyttiga bakterier. Detta bidrar i sin tur till en sund bakterieflora i slidan. Probiotika finns bl.a. i yoghurt, kefir, surkål, kimchi och kombucha (fermenterade produkter). Överväg annars att använda ett kosttillskott. 
  • Undvik rengöringsprodukter för intimhygien. Använd inga vaginalduschar, tvålar eller andra produkter för rengöring av slidan. Sådana produkter orsakar bara (ytterligare) irritation. Slidan rengör sig själv, och mer än en tvättlapp med ljummet vatten behöver du inte.  
  • Använd underkläder av bomull. Bomull är mjukt, genomsläppligt och fuktabsorberande (i motsats till syntetiska tyger såsom nylon och lycra). Det kan också hjälpa att undvika åtsittande klädsel. 
  • Vid uttalade besvär kan vaginaltabletter eller -kräm hjälpa. Ta en titt på de produkter som kan lindra vaginala besvär. 

Skapa balans i din kropp

Stärk bakteriefloran i slidan

Rubbad bakterieflora i slidan och andra vaginala besvär kan behandlas eller förebyggas med rätt kost och vård. Kosttillskott kan stärka din hälsa ytterligare.

FAQ

Källor

  • Healthdirect. (2021). Vaginal discharge. https://www.healthdirect.gov.au/vaginal-discharge 
  • Harvard Health Publishing. Dr. Hung K. (2021). Is This Normal? https://www.health.harvard.edu/womens-health/is-this-normal 
  • Cleveland Clinic. (2022). Vaginal discharge. https://my.clevelandclinic.org/health/symptoms/4719-vaginal-discharge 
  • Gupta N, Aggarwal M, Sinha R, Varun N. (2018). Study on Prevalence and Severity of Urogenital Complaints in Postmenopausal Women at a Tertiary Care Hospital. PMID: 30294184. 
  • Institute for Quality and Efficiency in Health Care. (2019). Vaginal yeast infection (thrush): Overview. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK543220/  

Tips och råd

Why pause? Press play!