Vaginala flytningar och klimakteriet
Alla kvinnor får flytningar från underlivet någon gång i sitt vuxna liv. Och tur är väl det, för flytningarna skyddar slidans slemhinna och håller slidan ren, fuktig och frisk. När hormonbalansen förändras under klimakteriet, kan detta även påverka dina flytningar. Kanske blir de rikligare, mer vattniga eller tvärtom: tjockare i konsistensen. Är det normalt? Och hur vårdar du slidan på bästa sätt?
De senaste sex veckorna har mina flytningar blivit rikligare än vanligt. De är klara och mjölkvita och luktlösa. Nu när jag vet att det är normalt, oroar jag mig inte längre. – Mina (46)
En studie av vaginala besvär visar att omkring två tredjedelar av alla kvinnor får slidrelaterade besvär under klimakteriet. Vaginal torrhet är det besvär som förekommer oftast, men vissa kvinnor upplever det motsatta: rikligare och klibbigare flytningar från slidan.
En fjärdedel av alla kvinnor besväras av rikliga eller onormala flytningar. Efter klimakteriet, när nivåerna av östrogen ständigt är låga, brukar besvären dock gå över.
Vad händer i kroppen?
Under klimakteriet sker olika hormonella förändringar i kvinnokroppen, bl.a. sjunker nivåerna av könshormonet östrogen. Fluktuerande och sjunkande könshormonnivåer kan leda till olika klimakteriebesvär, t.ex. värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar.
Östrogenet håller bl.a. slidan i gott skick: det håller slidan fuktig och ren och optimerar dess bakterieflora (där balans råder mellan sunda och s.k. patogena bakterier) för att motverka överväxt av oönskade bakterier och jästsvampar.
Under förklimakteriet sjunker kroppens nivåer av progesteron snabbare än dess nivåer av östrogen. Detta leder till ett överskott av östrogen. Östrogendominans kan i sin tur orsaka rikligare flytningar.
När nivån av östrogen sjunker ytterligare under klimakteriet, kan jämvikten i slidans bakterieflora rubbas. Låga östrogennivåer medför ofta att slidväggens slemhinna blir tunnare och torrare och att mängden nyttiga bakterier och svampar i slidan avtar. Rubbad balans i slidans mikrobiom och ökad torrhet resulterar i irritation, vilket kan påverka flytningarnas färg, doft, konsistens och mängd.
Jämför det med din menstruationscykel. Direkt efter mensen (när livmoderslemhinnan börjar byggas upp på nytt) är flytningarna ofta genomskinliga och mindre rikliga. Omkring ägglossningen (när östrogennivån ökar) blir flytningarna rikligare och får en segare, tunnare och glattare konsistens, ungefär som äggvita. Efter ägglossningen förändras konsistensen igen. Flytningarnas konsistens blir tjockare, klibbigare och vitare eller ljusgula till färgen.
Andra orsaker tilll (o-)normala flytningar
Det finns många faktorer som kan påverka dina flytningar. Samlag kan t.ex. påverka flytningarna; om irritation uppstår i slidan, kan mängden flytningar öka. Stress och vaginal atrofi (förändringar i slidans slemhinna) är andra faktorer som kan öka mängden flytningar.
Dessutom kan vissa läkemedel, hälsoproblem (t.ex. diabetes) och intimvårdsprodukter orsaka förändrade flytningar. Och sist men inte minst: infektion i slidan eller en STI kan orsaka onormala flytningar.
Vad är (o-)normalt?
Flytningar från slidan kan se väldigt olika ut (från vattniga till trögflytande och från genomskinliga till brunaktiga), och många av dessa varianter är helt normala. Det är också normalt att dina flytningar förändras allteftersom du genomgår olika levnadsfaser. Dessutom kan något som är normalt för dig, vara onormalt för någon annan. Varje slida är unik.
Hur ser normala flytningar ut?
- Färg? Vita, genomskinliga eller klara i färgen
- Konsistens? Vattniga, klibbiga eller krämliknande
- Doft? Luktlösa eller svagt doftande (inte fränt eller obehagligt)
- Mängd? Vissa kvinnor får flytningar dagligen, andra bara under vissa dagar i menscykeln. Volymen är i genomsnitt en halv till en hel tesked per dag.
När bör man kontakta husläkaren?
- Färg? Gröna, mörkgula, gulgröna, bruna eller gråa flytningar
- Konsistens? Grynig eller varliknande substans
- Doft? En frän, obehaglig och/eller fiskaktig doft
- Mängd? Om du plötsligt får rikligare flytningar än vanligt
- Smärta? Vid klåda, sveda, svullnad i slidan, bäckenbottensmärta, smärta vid urinering och/eller feber
- Förändringarna ovan kan bl.a. tyda på (svamp-)infektion i slidan eller en STI.
Vad kan du göra själv?
Att flytningarna förändras under klimakteriet är normalt och ingår i denna levnadsfas. Följande tips kan hjälpa dig att vårda dig själv och din slida.
- Ta (extra) probiotika. Trots brist på bevis inom forskningen, visar undersökningar av probiotika att dessa ämnen verkar stimulera tillväxt av nyttiga bakterier. Detta bidrar i sin tur till en sund bakterieflora i slidan. Probiotika finns bl.a. i yoghurt, kefir, surkål, kimchi och kombucha (fermenterade produkter). Överväg annars att använda ett kosttillskott.
- Undvik rengöringsprodukter för intimhygien. Använd inga vaginalduschar, tvålar eller andra produkter för rengöring av slidan. Sådana produkter orsakar bara (ytterligare) irritation. Slidan rengör sig själv, och mer än en tvättlapp med ljummet vatten behöver du inte.
- Använd underkläder av bomull. Bomull är mjukt, genomsläppligt och fuktabsorberande (i motsats till syntetiska tyger såsom nylon och lycra). Det kan också hjälpa att undvika åtsittande klädsel.
- Vid uttalade besvär kan vaginaltabletter eller -kräm hjälpa. Ta en titt på de produkter som kan lindra vaginala besvär.
Främja bakteriefloran i slidan
Rubbad bakterieflora i slidan och andra vaginala besvär kan lindras eller förebyggas med rätt kost och självvård. Kosttillskott kan bidra till att främja din hälsa.
Vilken sorts behandling kan hjälpa?
Vilken behandling som är mest lämplig beror på vilka besvär du har och hur intensiva de är. Det är viktigt att vara medveten om att flytningar från slidan kan se väldigt olika ut och att det är helt normalt att de ändrar karaktär under klimakteriet. Men får du plötsligt gröna, gryniga och starkt doftande flytningar som tilltar i intensitet och eventuellt även orsakar smärta eller klåda? Kontakta i så fall omedelbart din husläkare för vidare undersökningar och lämplig behandling.
Kosttillskott för allmänt välbefinnande
Kost rik på vitaminer och mineraler är grundläggande för en frisk kropp och kan bidra till ett mer angenämt klimakterium. Ibland kan kroppen dock behöva lite extra stöd. Överväg i sådana fall att ta kosttillskott som särskilt framställts för kvinnor under klimakteriet.
Kan hormonbehandling hjälpa?
Hormonbehandling (HRT) går ut på att tillfälligt kompensera för den brist på könshormoner som uppstår under klimakteriet. HRT kan bidra till lindring av intensiva besvär, t.ex. vaginal torrhet, värmevallningar och sömnproblem. Detta innebär en lättnad för många kvinnor. Har du, förutom (förändrade) flytningar från slidan, även andra klimakteriebesvär? I så fall kan hormonbehandling vara ett lämpligt alternativ för dig.
Källor
- Healthdirect. (2021). Vaginal discharge. https://www.healthdirect.gov.au/vaginal-discharge
- Harvard Health Publishing. Dr. Hung K. (2021). Is This Normal? https://www.health.harvard.edu/womens-health/is-this-normal
- Cleveland Clinic. (2022). Vaginal discharge. https://my.clevelandclinic.org/health/symptoms/4719-vaginal-discharge
- Gupta N, Aggarwal M, Sinha R, Varun N. (2018). Study on Prevalence and Severity of Urogenital Complaints in Postmenopausal Women at a Tertiary Care Hospital. PMID: 30294184.
- Institute for Quality and Efficiency in Health Care. (2019). Vaginal yeast infection (thrush): Overview. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK543220/
Ett avspänt klimakterium börjar här
Få de verktyg du behöver för en mer avspänd upplevelse av klimakteriet och ökad kunskap om vad som sker i kroppen. Med tips och rön från experter och igenkännbara berättelser skrivna av andra kvinnor. Press play, not pause.
Tips och råd
Vad kännetecknar östrogendominans (och vad kan man göra åt det)?
En av de vanligaste orsakerna till klimakteriebesvär före menopaus.
Hur stress påverkar ditt klimakterium (effekten är större än du tror)
Stress påverkar dina klimakteriebesvär. Så fungerar det.
Wies: “Ju mer du vet, desto lättare blir det.”
Smarta tjejer förbereder sig inför klimakteriet.
FAQ
Fortsätter jag att få flytningar efter klimakteriet?
Efter menopaus, när en ny hormonbalans har stabiliserats i kroppen och östrogennivåerna förblir låga, kommer du att märka att slidan blir torrare. Det är normalt. I denna levnadsfas producerar kroppen endast en liten mängd flytningar. Får du problem med (ljus-)gula eller onormala flytningar efter menopaus? Det kan tyda på infektion. Rådgör med din husläkare.
Varför får jag brunfärgade flytningar?
Om du får brunfärgade flytningar, har det oftast att göra med att du har oregelbunden menstruation (vilket är vanligt under klimakteriet). Flytningarna färgas bruna (eller mörkröda) om de innehåller lite blod. Det är alltså inte konstigt att få bruna flytningar precis innan eller efter mens. Får du liknande flytningar när du inte (längre) har mens, kan det bero på underliggande orsaker. Kontakta i så fall din husläkare.
