Michaela (58): om värmevallningar, känslor och att hitta balans

"Så här i efterhand började det nog redan när jag var runt 45," berättar Michaela. "Men då förstod jag det inte. Min mens hade alltid varit oregelbunden, så det märkte jag inget på. När jag plötsligt började få värmevallningar vid de mest oväntade tillfällen, sov sämre och blev allt mer känslosam, började det långsamt gå upp för mig."

På jobbet märkte hon att hennes kropp förändrades. "Under möten satt jag och viftade med ett papper. Och så fort jag kom hem åkte lager efter lager av kläder av i jakten på svalka. Jag blev lättare irriterad och hade humörsvängningar. Ibland var min entusiasm bara helt borta."

För ungefär ett år sedan märkte Michaela att hennes koncentration försämrades. "Jag kunde inte riktigt hålla ihop mina tankar. Och hemma var jag ofta kort i tonen mot min partner, trots att jag inte ville det. Det var då jag tänkte: det här måste förändras."

Hon sökte hjälp hos sin husläkare och började med hormonterapi: en kombination av plåster och tabletter. "Värmevallningarna försvann och jag sov bättre. Men andra besvär dök upp: ömma bröst, huvudvärk, illamående. Jag kände mig inte bekväm. Efter några veckor bestämde jag tillsammans med min husläkare att sluta, eftersom biverkningarna vägde för tungt för mig."

Michaela vill visa hur viktigt det är att prata om klimakteriet. "Om jag får en värmevallning under ett möte tar jag bara ett papper och viftar. Varför skulle vi göra det till något svårt? Det är helt normalt."

Även om hormonterapi inte passade henne, tycker hon att det är viktigt att kvinnor vet att det finns alternativ. "Det som inte fungerade för mig kan vara en lösning för någon annan. Se till att få bra information och ge dig själv tid att upptäcka vad som passar dig."

Efter att hon slutade med HRT har hennes besvär inte försvunnit helt. "Värmevallningarna har kommit tillbaka lite, men de är mindre intensiva än tidigare. Dessutom kan jag hantera dem bättre, till exempel genom att bära lager-på-lager-kläder och ta pauser i tid. Jag försöker vara snäll mot mig själv. Om jag är lite mindre trevlig ibland, påminner jag mig själv om att det är okej. Utan att döma."

Michaela rekommenderar andra kvinnor att ge HRT en chans om de har besvär, men hon betonar också hur viktigt det är att vara uppmärksam på möjliga biverkningar. Se till att få bra rådgivning av en specialist och rådfråga alltid vid ihållande eller besvärliga biverkningar, så att ni tillsammans kan hitta det som passar dig bäst.

Hon understryker hur viktigt det är att vara mild mot sig själv; allt behöver inte — och kan inte — lösas. Ibland räcker det med att bara erkänna situationen. Hon uppmuntrar också till att prata om det: med din (hus)läkare, din partner eller personer i din omgivning. Du behöver inte bära detta ensam. Slutligen förespråkar hon nyfikenhet, för det som inte fungerar idag kan mycket väl hjälpa imorgon.