Kvalificerade läkare Certifierade läkemedel Onlinekonsultationer med eftervård
När kan hormonbehandling hjälpa?
Lästid: omkring. 8 minuter
Redaktionen SeeMe-nopause
Redaktionen SeeMe-nopause
Senaste uppdatering: 25-03-2025
Lästid: omkring. 8 minuter

10 vanliga frågor om hormonbehandling vid klimakteriebesvär

Får man besvär under klimakteriet, kan man överväga att använda sig av hormonbehandling. Hormonbehandling (HRT) går ut på att man tillfälligt tillför könshormoner (östrogen och progesteron). Detta kan stabilisera kroppens hormonnivåer och motverka hormonsvängningar, vilket kan ge lindring av besvär som värmevallningar, humörsvängningar och vaginal torrhet.  

Hur fungerar HRT? Kan vem som helst börja med HRT? Och vad är viktigt att känna till om HRT? Här följer 10 vanliga frågor om HRT vid klimakteriebesvär, samt svar på dessa frågor. 

1. När kan jag be läkaren skriva ut HRT?

En sund kropp gör det möjligt för dig att göra vad du vill, utan besvär eller begränsningar. Klimakteriet kan påverka din kropp och själ så pass mycket att din tillvaro upplevs som begränsad. Räcker inte sunda kostvanor och tillräckligt med motion och avkoppling för att lindra dina besvär? Då kan du prata med din läkare om HRT

Kvinnor som använder sig av HRT uppger att de sover bättre, slipper värmevallningar, har mindre ont i muskler och leder, har mindre problem med vaginal torrhet och har mer energi än innan. Med andra ord: HRT hjälper många kvinnor att slappna av under klimakteriet. 

2. Vilket administrationssätt bör jag välja?

Vid HRT tillförs kvinnliga könshormoner (oftast östrogen och progesteron). I vilka proportioner de olika hormonerna ges beror på vilka besvär du har, din sjukdomshistoria samt vilken klimakteriefas du befinner dig i. Det finns två administrationssätt: 

  • Transdermalt (via huden) – geler, salvor och plåster  
  • Oralt (via munnen) – tabletter och kapslar 
  • Vaginalt – krämer och vagitorier 

Vilket administrationssätt som är mest lämpligt för dig att använda beror på din situation och dina besvär. Östrogen kan ges via huden när man vill undvika att hormonet når mag-tarmkanalen och levern, eftersom risken för biverkningar då minskar. Vid användning av plåster och krämer uppnås vanligtvis stabilare hormonnivåer än vid användning av geler, men upptagningsförmågan av hormoner kan variera från kvinna till kvinna. Du kan alltid byta till ett annat administrationssätt om ditt förstahandsval inte har tillräcklig effekt. 

3. Vilka hormoner har jag behov av?

HRT-preparat innehåller oftast en kombination av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Östrogen (estradiol) kan ge lindring vid klimakteriebesvär. Progesteron (eller den syntetiska formen gestagen) håller livmoderslemhinnans tillväxt under kontroll och skyddar mot livmodercancer.  

Vissa undersökningar visar att progesteron eventuellt kan spela en roll för din sömn, din benhälsa och ditt humör, men hormonet ingår inte alltid i HRT för kvinnor som fått sin livmoder bortopererad. 

4. Är bioidentiska hormoner bättre än syntetiska?

Bioidentiska hormoner har samma molekylära struktur som kroppsegna hormoner, och fungerar därför ungefär på samma sätt i din kropp. De har liknande effekt och bryts ner på ungefär samma sätt. Syntetiska (konstgjorda) hormoner har en annan biokemisk struktur än kroppsegna hormoner.  

HRT kan ge biverkningar, t.ex. huvudvärk och illamående. Om och hur många biverkningar som kan uppstå vid HRT beror på preparatets innehåll och dosering, samt på hur du själv reagerar på läkemedlet i fråga.  

Hormonbehandling innehåller numera ofta bioidentiskt östrogen, men det går att välja mellan bioidentiskt progesteron och syntetiskt gestagen. Den ena varianten av progesteron är inte nödvändigtvis bättre än den andra. Vilken variant du väljer beror på din situation, och det går inte att förutse vilken variant som får störst effekt hos just dig. 

5. Kan vem som helst använda sig av HRT?

Nej – vissa kvinnor bör inte använda HRT. Hormonbehandling rekommenderas inte för kvinnor som har (eller har haft) bröstcancer, hormonberoende cancer, blodpropp, leversjukdom, hjärninfarkt, hjärtbesvär eller onormala blödningar från slidan.  

Dessutom spelar din ålder en roll. Kvinnor som är 60 år eller äldre, eller som inte haft mens på över tio år, löper större risk att drabbas av olika tillstånd (t.ex. ökad risk för bröst- och livmodercancer och lätt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och hjärninfarkt). För kvinnor över 60 väger nackdelarna med HRT ofta tyngre än eventuella positiva effekter. 

Är HRT inget lämpligt alternativ för dig? I så fall finns det alternativ (hormonfri) medicinering för lindring av besvär. 

6. Hjälper HRT mot humörsvängningar?

Ja, HRT kan lindra besvär med humörsvängningar, stresskänslor och nedstämdhet.  

Humörsvängningar uppstår p.g.a. fluktuerande hormonnivåer. När nivåerna av östrogen fluktuerar, gör även nivåerna av serotonin det. Detta kan orsaka besvär med humöret. 

Vidare har progesteron en rogivande effekt. När nivåerna av progesteron sjunker, kan du alltså (plötsligt) känna dig stressad eller nedstämd.  

HRT kan stabilisera östrogen- och progesteronnivåerna, vilket motverkar humörsvängningar och främjar din sinnesfrid. I vissa fall kan kompletterande behandling behövas, t.ex. terapi eller antidepressiva.  

7. Leder HRT till viktökning?

Viktökning under klimakteriet anses ofta vara en följd av hormonförändringar i kroppen. Upp till 70 procent av alla kvinnor går upp i vikt under klimakteriet – i genomsnitt ett halv till ett helt kilo årligen mellan 50 och 60 års ålder.  

HRT leder sällan till viktökning. När man får hormonbehandling är det dock viktigt att fortsätta att äta sunt och få tillräckligt med motion. En sund livsstil förblir grundläggande för en frisk kropp.  

Vill du gå ner i vikt under klimakteriet? En klimakterieexpert förklarar hur du ska göra för att hålla vikten 

8. Skyddar HRT mot hjärt- och kärlsjukdomar?

Låga östrogennivåer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. HRT kan minska denna risk hos kvinnor som befinner sig i perimenopausen eller på ett tidigt stadium i postmenopausen, men hos kvinnor över 60 kan risken för hjärt- och kärlsjukdomar däremot öka. Andra faktorer som inverkar på graden av risk är ärftlighet (förekommer hjärt- och kärlsjukdomar i din släkt?) och vilken typ av hormon som används. 

9. Kan jag sluta med HRT hur som helst?

Det finns inga fasta riktlinjer för hur man ska sluta med HRT. Om du bör sluta tvärt eller successivt beror på vilka besvär du har, om du får biverkningar och vad du själv föredrar. Vid HRT rekommenderar läkare i regel en långsam nedtrappningsperiod på några månader. Risken för att dina besvär tillfälligt kommer tillbaka är då förhållandevis liten.  

10. Leder HRT till ökad risk för cancer?

Riskerna med HRT har undersökts och diskuterats under många år. I en undersökning som utfördes av Women’s Health Initiative för drygt 20 år sedan visade sig HRT öka risken för bröstcancer och ha negativ hälsopåverkan. 

Numera uppvisar forskningen en annan (mer positiv) bild. Senare studier visar att HRT kan anses vara ett säkert och effektivt behandlingsalternativ för de flesta kvinnor. De risker som konstaterades i WHI:s undersökning gällde framför allt kvinnor som börjat med HRT på ett senare stadium (efter 60 års ålder). Vill man använda sig av HRT är det viktigt att börja snabbt efter menopaus (i alla fall inom tio år). Ålder och sammanhang är alltså avgörande för riskerna. 

Överväger du att börja med HRT?

Hormonbehandling innebär en lättnad för många kvinnor. Besvären lindras, vilket ökar välbefinnandet. Ta reda på om det är ett lämpligt alternativ för dig.

Tips och råd

Why pause? Press play!