Vilka hormoner spelar en roll under klimakteriet? En översikt

Under klimakteriet avtar kroppens produktion av könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron. Men även andra hormoner som påverkar ditt välbefinnande – t.ex. kortisol, melatonin och insulin – fyller en viktig funktion under denna levnadsfas; de inverkar t.ex. på din sömnkvalitet, ditt humör och din kroppsvikt. Hur beter sig dessa hormoner under klimakteriet? 

Vilken funktion har dina könshormoner?

Könshormonerna testosteron, östrogen och progesteron utövar ett nära samarbete för att de olika kroppsprocesserna ska fungera så bra som möjligt. Optimal balans mellan de olika hormonerna är då av största vikt. 

• Östrogenansvarar bl.a. för reglerandet av menscykeln och främjar även benhälsan. 
• Progesteronhar bl.a. i uppgift att förbereda livmodern inför en eventuell graviditet samt verkar lugnande på nervsystemet.  
• Testosteronbidrar till bibehållandet av kroppens muskelmassa. 

Detta är endast några exempel, för dessa hormoner fyller även andra viktiga funktioner i kvinnokroppen. Under klimakteriet sjunker nivåerna av dessa hormoner (olika snabbt och i varierande grad). De hormonsvängningar som då uppstår leder till klimakteriebesvär, t.ex.värmevallningar och ledsmärta, hos 80% av alla kvinnor. 

Läs mer hur de viktigaste hormonerna fungerar:östrogen, progesteron och testosteron. 

Vilken funktion harFSH och LH?

Förutom de könshormoner som nämns ovan, inverkar även andra hormoner på ditt välbefinnande under klimakteriet. Detta gäller framför allt LH (luteiniserande hormon) och FSH (follikelstimulerande hormon); hormoner som ansvarar för äggcellernas mognad och själva ägglossningen. 

Ju närmare en kvinna kommer sin sista mens(vilken i genomsnitt inträffar runt 51 års ålder), desto färre äggceller produceras i hennes kropp. Detta leder till nedsatt produktion av östrogen och progesteron. Hjärnan försöker då stimulera äggstockarna genom att öka produktionen av LH och FSH. Förhöjda nivåer av dessa två hormoner kan antyda att du närmar dig din sista mens (menopaus). Du märker detta genom att dina menstruationer blir mer oregelbundna. 

Vilka åtgärder kan hjälpa?

Även om minskande antal äggceller och sjunkande nivåer av könshormoner är en naturlig process, kan det orsaka besvär. Därför är det extra viktigt att leva sunt under denna levnadsfas; en sund livsstil kan motverka klimakteriebesvär. Vad kan du själv göra? 

• Välj livsmedel som är rika på protein, nyttiga fetter och långsamma kolhydrater. 
• Överväg kosttillskott som komplement.  
• Har du intensiva klimakteriebesvär? Då kan hormonbehandling vara ett lämpligt alternativ. 

Vilken funktion har kortisol och adrenalin under klimakteriet?

Kortisol och adrenalin – s.k. stresshormoner – hjälper kroppen att hantera stress. Bägge hormoner produceras i binjurarna. 

• Kortisolhjälper kroppen att hantera kronisk stress.  
• Adrenalinaktiverar en “fly-eller-fäkta”-reaktion vid akut stress. 

Kroppen producerar som mest kortisol på morgonen. Detta leder till att du vaknar och får en alert start på dagen. Senare under dagen avtar kortisolproduktionen successivt, så att hormonet melatonin kan börja verka för att du ska kunna somna gott på kvällen.  

Under klimakteriet kan fluktuerande östrogennivåer rubba kroppens naturliga stresshantering, vilket kan leda till förhöjda kortisolnivåer. Detta kan förvärra bestående besvär och även utlösa nya besvär. Det kan t.ex.rubba din nattsömn (ytterligare)(så att du får ännu svårare att somna eller känner dig klarvaken mitt i natten), påverka ditt humör och t.o.m. inverka på din kroppsvikt.  

Efter menopaus tar binjurarna över produktionen av små mängder östrogen och progesteron. Är du emellertid stressad under alltför lång tid, börjar binjurarna producera kortisol för att hjälpa kroppen att hantera stressen. Detta påverkar i sin tur bildandet av progesteron och östrogen, vilket kan rubba hormonbalansen under postmenopausen. 

Vilka åtgärder kan hjälpa?

Vill du hålla kortisolnivåerna i schack, är god stresshantering av största vikt. Vad kan du själv göra? 

• Prioritera god nattsömn. 
• Rör på dig i minst 30 minuter dagligen, helst utomhus. 
• Pröva på mindfulness, meditation eller andra avslappningsmetoder. 
• Minska intaget av koffein och socker (bägge kan höja kortisolnivåerna). 
• Inför en fast dygnsrytm genom att stiga upp och gå till sängs på fasta tider, om möjligt även under helger. 

Läs mer:Så påverkar stress ditt klimakterium (och hur du hanterar det) 

Vilken funktion har melatonin under klimakteriet?

Melatonin brukar kallas för ”sömnhormon”. Det bildas i hjärnan och reglerar vår dygnsrytm. När melatonin bildas i kroppen känner du dig sömnig. Många kvinnor får problem med nattsömnen under klimakteriet. Du kan få svårt för att somna och/eller vakna oftare under natten. En av orsakerna till detta är minskad produktion av melatonin. 

Melatonin tillverkas av serotonin, men när östrogennivåerna sjunker under klimakteriet minskar även nivåerna av serotonin. Och vad leder det till? Minskad produktion av melatonin. Dessutom är du extra mottaglig för stress under denna levnadsfas (vilket förklaras i texten ovan), och förhöjda kortisolnivåer under kvällen hämmar bildandet av melatonin. 

Vilka åtgärder kan hjälpa?

• Tillräckligt med avkoppling under kvällen (men även under dagen) sänker dina kortisolnivåer och stimulerar bildandet av melatonin. Koppla av kan du t.ex. göra genom att läsa en bok, göra rogivande yoga eller ta en kvällspromenad. 
• Mängden ljus inverkar på bildandet av melatonin. Du kan t.ex. dämpa belysningen under kvällen, både vad gäller starka lampor och bildskärmar. Detta uppfattas av hjärnan som ett tecken på att det är dags att sova. 

Vilken funktion har insulin under klimakteriet?

Hormonet insulin bildas i bukspottkörteln och ansvarar för att glukos tas upp ur blodet för att omvandlas till energi. 

Under klimakteriet kan sjunkande östrogennivåer påverka kroppens nivåer av insulin. Cellerna kan bli mindre känsliga för insulin, vilket ökar risken för insulinresistens(och därmed förhöjt blodsocker). Detta kan bl.a. leda till trötthet, viktökning och ökad risk för typ 2-diabetes. 

Vilka åtgärder kan hjälpa?

Stabilisering av blodsockret kan lindra besvär orsakade av rubbad insulinbalans. Du kan själv vidta följande åtgärder: 

• Ät proteinrik kost och begränsa ditt intag av (snabba) kolhydrater. Mer protein och mindre kolhydrater främjar uppbyggandet av muskelmassa och ökar din mättnadskänsla. 
• Rör på dig regelbundet för att förbättra cellernas förmåga att ta upp glukos och öka känsligheten för insulin. 

Läs vidare:Hur yttrar sig insulinresistens och vad kan du göra åt det? 

Vilken funktion har sköldkörtelhormoner?

Sköldkörteln producerar bl.a. hormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4). Dessa hormoner spelar en viktig roll för din ämnesomsättning, energinivå, temperaturreglering och hårväxt. T4 är ett inaktivt hormon som omvandlas till aktivt T3 i kroppen. 

Progesteron spelar en nyckelroll i denna process. Sjunkande progesteronnivåer under klimakteriet kan leda till minskad produktion av T3. Detta kan orsaka besvär som tyder på en långsamt verkande sköldkörtel (med symptom som trötthet, viktökning ,håravfall och torr hud).  

Dessutom drabbas många kvinnor av östrogendominansunder perimenopausen, eftersom nivåerna av progesteron då sjunker snabbare än östrogennivåerna. Detta kan påverka sköldkörtelfunktionen ytterligare eftersom förhöjda östrogennivåer kan hämma omvandlandet av T4 till T3. Därför får många kvinnor problem med sköldkörteln under klimakteriet. 

Vilka åtgärder kan hjälpa?

Först och främst: misstänker du att du har problem med sköldkörteln? Detta kan påvisas med hjälp av ett blodprov. Gå och testa dig hos din husläkare. Följande åtgärder kan hjälpa: 

• Ät livsmedel som är rika på jod (alger och fisk), selen (paranötter) och zink (nötter och frön). 
• Stressa mindre; bildandet av kortisol kan förvärra problem med sköldkörtelhormoner ytterligare. 
• Undvik hormonstörande ämnen, t.ex.xeno-östrogener. Dessa driver upp östrogennivåerna, vilket kan leda till östrogendominans och nedsatt sköldkörtelfunktion. 

Vilken funktion har leptin och ghrelin?

Leptin och ghrelin påverkar din aptit. Leptin bildas i dina fettceller och reglerar din mättnadskänsla. Ghrelin (som ibland kallas för hungerhormon) stimulerar din aptit och utsöndras framför allt i magsäcken och hypotalamus. 

Under klimakteriet kan hormonförändringar rubba denna jämvikt, vilket leder till att du får ökad aptit och måste äta mer än vanligt för att bli mätt. Även insulinresistens kan bidra till att leptinresistens uppstår. Och vad händer då? Du går lättare (och snabbare) upp i vikt. 

Vilka åtgärder kan hjälpa?

Framför allt att förändra din diet:  

• Ät obearbetade livsmedelsprodukter, rika på protein, nyttiga fetter och fibrer. Detta främjar balansen mellan leptin och ghrelin. 
• Se till att få tillräckligt med sömn. Sömnbrist ökar bildandet av ghrelin, vilket sänker dina leptinnivåer. 
• Inför en fast dygnsrytm. Detta främjar balansen mellan kortisol och melatonin, vilket förbättrar din nattsömn. 

Vilken funktion har signalsubstanser (serotonin och dopamin)?

Serotonin (som bildas i neuroner i hjärnan, tarmarna och blodkärlen) påverkar ditt humör, din nattsömn och din aptit. Dopamin (som också bildas i hjärnan, och i viss mån även i binjurarna) inverkar på känslor som har att göra med motivation och belöning. 

När östrogennivåerna sjunker under klimakteriet kan även nivåerna av signalsubstanserna ovan sjunka, vilket kan påverka ditt humör och din energinivå. Du kan t.ex. känna dig nedstämd, drabbas av humörsvängningar eller känna dig tömd på energi. Serotonin är dessutom ett förstadium till melatonin. Nedsatt serotoninproduktion kan därmed också leda till sömnproblem. 

Vilka åtgärder kan hjälpa?

Hur kan man främja bildandet av serotonin och dopamin? 

• Rör på dig i minst 30 minuter dagligen (men gärna längre än så!). 
• Ät livsmedelsprodukter som är rika på tryptofan (t.ex. bananer, kalkonkött, frön) och tyrosin (t.ex. nötter, frön, fisk och ägg) och omega-3-fettsyror. 
• Vårda dina tarmar väl. En varierad kosthållning och tillräckligt med avkoppling främjar ämnesomsättningen och tarmhälsan. 

Främja din hälsa med kosttillskott

Vitaminer och mineraler är avgörande för god hälsa. Framför allt under klimakteriet. Kosttillskott, t.ex. Solgar® MenoPrime, kan lindra besvär som orsakas av hormonförändringar och öka ditt välbefinnande.

Se kosttillskott

FAQ

Vilka kosttillskott kan lindra klimakteriebesvär?

Även om varierad kost och sund livsstil är grundläggande för god hälsa, kan kosttillskott användas som ett hälsofrämjande komplement. Särskilt under klimakteriet, när din kropp går på högvarv för ditt bästa. Ett exempel är kosttillskottet Solgar® Herbal Female Complex, som är välgörande för kvinnors allmänna hälsa under klimakteriet*. Läs mer om användning av kosttillskott. 

*Hälsopåstående(n) i avvaktan på godkännande från EU-kommissionen. 

Vilka hormonella besvär kan uppstå under klimakteriet?

Hormonella förändringar kan orsaka en rad olika symptom. Vilka symptom som uppstår varierar från kvinna till kvinna, men vanliga besvär är värmevallningar, nattliga svettningar, sömnproblem, stresskänslor och viktökning.

Kan hormonbehandling ge lindring vid klimakteriebesvär?

Beroende på hur intensiva dina besvär är och hur din sjukdomshistoria ser ut kan hormonbehandling eventuellt vara ett lämpligt alternativ. Läs mer om hur hormonbehandling fungerar.

Tips och råd