Muntorrhet och förändrad smakupplevelse under klimakteriet

Klimakteriet kännetecknas av hormonella förändringar, och särskilt kroppens nivåer av östrogen kan fluktuera avsevärt. Dessa hormonsvängningar kan rubba olika processer i kroppen och leda till besvär. Östrogen är t.ex. viktigt för salivproduktionen och bibehållandet av friska slemhinnor i munhålan. På ungefär samma sätt som det spelar en roll för bibehållandet av en sund och fuktig slida.  

När östrogennivåerna avtar under klimakteriet, kan salivproduktionen påverkas. Med andra ord: man blir torr i munnen. Dessutom leder de sjunkande östrogennivåerna till minskad produktion av kollagen. Detta påverkar också slemhinnorna i munhålan; de blir tunnare, torrare och känsligare. Inom läkarkonsten kallas muntorrhet orsakad av minskad salivproduktion för xerostomi.  

Under klimakteriet är det inte bara hormoner som orsakar förändringar i munhålan. Stress, ångest och nedstämdhet är också betydande utlösande faktorer för muntorrhet, eftersom dessa tillstånd kan påverka nervsystemets funktion och därmed leda till minskad salivproduktion. Torrhet i munhålan och halsen kan dessutom vara biverkningar av vissa läkemedel, som t.ex. antidepressiva, eller orsakas av rökning.  

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Minskad salivproduktion kan i sin tur leda till förändrad smakupplevelse. Många kvinnor anger att de under tiden innan och efter menopaus haft en salt, besk eller metallaktig smak i munnen som fick maten att smaka konstigt.  

Det beror på följande: saliven hjälper till att bryta ner födan till enskilda kemiska beståndsdelar. Dina smaklökar uppfattar dessa kemiska ämnen som olika smaker. Om du blir torrare i munnen, kan din smakupplevelse alltså förändras. Dessutom verkar själva åldrandeprocessen spela en roll: ju äldre du blir, desto mer försämras smaklökarnas funktion. 

Utöver muntorrhet och en obehaglig eller besk smak i munnen kan även följande förändringar uppstå i munhålan: 

• Sveda i munnen: Avtagande salivproduktion och torrare munslemhinna kan leda till en svidande känsla i munnen. 
• Inflammationer i munhålan: När munslemhinnan blir torrare ökar risken för inflammation. Saliven har en skyddande effekt; ju mindre saliv som bildas, desto lättare uppstår irritation i munslemhinnan.  
• Blödande tandkött: Hormonella förändringar kan även göra tandköttet känsligare, vilket kan leda till blödningar. 

Varje kvinna upplever klimakteriet på sitt unika sätt. Vissa klimakteriesymptom är allmänt förekommande, såsom värmevallningar och viktökning, men även mindre uppenbara besvär kan uppstå, såsom muntorrhet, förändrad smakupplevelse (en metallaktig, besk eller rent ut sagt motbjudande smak i munnen) och sveda i munhålan. 

Även om omfattande forskning saknas, visar en studie som utförts av den amerikanska nutritionisten Emma Bardwell i samarbete med Pink Lady (äppelsorten, du vet) att över 40 procent av alla kvinnor i klimakteriet upplever förändringar i munhålan. Över 2 000 kvinnor deltog i studien. 90 procent hade ingen aning om att hormonella förändringar kunde ha denna effekt. 

En annan småskalig studie visar att smakfunktionen försämras ytterligare efter menopaus. En obehaglig smak i munnen och muntorrhet är alltså vanliga besvär efter menopaus. Även om klimakteriet kan påverka munhälsan, verkar själva åldrandeprocessen också ha negativ inverkan – för såväl kvinnor som för män. Ju äldre du blir, desto mer försämras smaklökarnas funktion, vilket gör att du upplever smaker mindre intensivt än innan. 

Lyckligtvis finns det åtgärder du kan vidta för att skydda din munhåla och lindra eventuella besvär under klimakteriet: 

• Vårda din munhåla väl. Genom att borsta tänderna två gånger om dagen förebygger du muntorrhet och håller munhålan sund. Muntorrhet ökar även risken för tandplack. Det är inte nödvändigt att skölja med munvatten. Vill du ändå göra det? Välj i så fall ett milt munvatten utan alkohol. Använd tandpetare för att avlägsna matrester och bakterier som annars kan orsaka en obehaglig smak i munnen. Du kan även använda en tungskrapa för att avlägsna tandplack på tungan, vilket annars kan påverka din smakupplevelse. Se dessutom till att gå till tandläkaren två gånger om året och boka tid hos en tandhygienist. Slutligen finns det särskilda vårdprodukter mot muntorrhet att använda sig av. 
• Undvik cigaretter och alkohol. Dessa påverkar smaklökarna på tungan och kan göra munnen ännu torrare. Även koffein kan få munhålan att torka ut. 
• Drick tillräckligt med vatten. Det låter kanske självklart, men när du förlorar mycket vätska (t.ex. på grund av värmevallningar eller nattliga svettningar) blir du torrare i munnen. 
• Ät fler produkter som är rika på probiotika. Probiotika främjar de nyttiga bakterier som finns i tarmarna och munhålan. Probiotika finns t.ex. i fermenterade produkter såsom kimchi, kombucha, surkål och tempeh, men även i kefir, yoghurt, filmjölk och surdegsprodukter. Välj dessutom livsmedel som innehåller mycket vätska och undvik kryddstarka, syrliga och salta produkter.  
• Pröva på oljeutdragning. Innan du borstar tänderna på morgonen tar du en matsked (högkvalitativ) vegetabilisk olja i munnen och låter sedan oljan skölja runt i munnen under några minuter innan du spottar ut den (den ska alltså inte sväljas) och borstar tänderna. Syftet med oljeutdragning är att låta oljan binda till bakterier i munnen. Gör du det regelbundet, har oljeutdragning även en vårdande effekt på munslemhinnan. 
• Rör på dig i minst 30 minuter dagligen, utöver dina normala sysslor. Fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen i hela kroppen, även i munslemhinnan. Detta stimulerar salivproduktionen. 
• Använd högkvalitativa kosttillskott. Brist på vissa ämnen kan leda till muntorrhet eller en egendomlig smak i munnen; bl.a. brist på zink. Zink bidrar till bildandet av ett protein som medverkar i produktionen av nya smaklökar. Metallaktig smak i munnen kan uppstå vid brist på B-vitamin, järn, koppar och folsyra. 
• Hormonbehandling kan vara till hjälp. Muntorrhet verkar vara mindre vanligt hos kvinnor som använder HRT. Om du har flera klimakteriebesvär som påverkar ditt vardagsliv och inte tycker att metoderna ovan hjälper, tala med läkare för att utforska adekvata medicinska alternativ. Läs mer om hormonbehandling.