Artros och klimakteriet

Just som man tror att klimakteriet är överstökat får man artros. Jag trodde att det var något som bara gamla människor fick. – Annette (60 år)

Efter menopausen får många kvinnor ledbesvär och risken för artros ökar. Det beror på att östrogennivån i kroppen är låg. Det är nämligen östrogenet som håller brosk och ben friska, starka och smidiga. Hur kan du hålla kroppen och framför allt lederna i god kondition? 

Vad händer i kroppen?

Vid artros försämras ledbrosket, vilket gör att lederna kan göra ont och bli stela. Även benet vid leden kan förändras. Det är alltså inte själva lederna som slits ut, utan det som finns runt lederna, vilket gör att de rör sig mindre smidigt. 

När de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron sjunker under klimakteriet kan ledbrosket påverkas. Östrogenet håller ledbrosket friskt och starkt och ser till att slemhinnorna är fuktiga. När östrogennivån i kroppen sjunker kan ledbrosket bli tunnare och slemhinnorna torrare (det kan du till exempel även märka på ögonen, underlivet eller munnen). 

Detta påverkar dina leder. Ledbrosket mellan benen försämras – det blir tunnare och mindre slätt – och lederna skaver mot varandra. Det orsakar smärta, irritation eller inflammation. Även om vetenskapen ännu inte är helt säker på könshormonernas betydelse för uppkomsten av artros, förefaller klimakteriet nog spela en roll. Det är bevisat att östrogen bidrar till att hålla ben, leder och brosk friska och följaktligen är det efter menopausen som många kvinnor utvecklar artros eller får ledvärk

Dessutom kan andra faktorer, eventuellt i kombination, ge upphov till artros. Det kan röra sig om skador, övervikt, idrotter som belastar lederna, tungt kroppsarbete, ett benbrott, en medfödd avvikelse i leden samt ärftlighet. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Produkter vid smärtsam artros

Välj den behandling du helst vill ha, fyll i det medicinska frågeformuläret och få medicinskt råd och ett recept inom 48 timmar. Apoteket levererar din beställning inom 3–5 arbetsdagar. 

Hur vet du om du har artros?

Under klimakteriet kan du bland annat besväras av smärtor i höfterna, fingrarna eller knäna. Dessa fysiska smärtor tyder inte nödvändigtvis på att du har artros, men de kan ge en indikation om att något är på tok. Du känner igen artros på följande symtom: 

  • Ledvärk (främst i nacke, ländrygg, knän, höfter, händer/fingrar och stortårna). Värken ökar ofta ju mer leden belastas. 
  • Stela leder, i synnerhet när du ställer dig upp efter att ha suttit stilla 
  • Nedsatt rörelseförmåga 
  • Nedsatt flexibilitet 
  • Om leden är inflammerad kan den bli röd, svullen, öm och/eller varm. 

Led- och muskelvärken innebär inte nödvändigtvis att du har artros, men den kan vara ett tecken på att något inte stämmer. Om värken håller i sig bör du fråga en läkare om råd. 

Artros under klimakteriet

I Sverige har nästan en miljon människor dagligen besvär av artros. Det flesta är kvinnor, vilket möjligen kan bero på en låg östrogennivå under klimakteriet. 

När kvinnor har haft sin sista menstruation och är runt 50 år ökar risken för artros. Hur det känns att ha artros och hur den utvecklar sig varierar från person till person. Ofta förvärras artrosen med tiden, men genom att anpassa din livsstil och dina matvanor kan du se till att dina besvär är så begränsade som möjligt.

Förutom bra kost finns det olika kosttillskott som kan minska värken och inflammationerna vid artros.

Bouchards artros under klimakteriet

Kanske har du märkt av värk i händer och fingrar. Bouchards artros är en särskild form av fingerartros som framför allt förekommer hos kvinnor i klimakteriet. Vid denna åkomma blir fingrarnas mellanleder stela och smärtsamma. Du kan emellertid själv vidta åtgärder för att minska symtomen och förbättra din livskvalitet.

Vad hjälper vid artros

Vad kan du göra själv?

Artros går inte att bota, men med rätt anpassningar kan du minska dina besvär (eller, om du ännu inte har några, förebygga dem).  

  • Allra viktigast är att du motionerar varje dag. Det är bevisat att motion har stor betydelse för att hålla kroppen stark och smidig och det gäller även skelettet och lederna. Även om det känns jobbigt eller stelt i början så hjälper det att röra på sig. Framför allt sporter med låg impact, som pilates eller yoga, cykling, simning eller vattengympa är bra för kroppen.  

  • Ställ dig upp en gång i timmen. Många av oss, särskilt om vi arbetar på kontor, har den dåliga vanan att sitta en stor del av dagen. Men det blir kroppen allt annat än glad av. Ställ dig därför upp oftare (om möjligt en gång i halvtimmen), boka möten där ni promenerar och gör det till en vana att gå en kort promenad efter lunch. 

  • Ät hälsosamt och varierat. Ledbrosket behöver näringsämnen för att förbli friskt och starkt. Om du har brist på näringsämnen är det ofta brosket som får lida, eftersom kroppen inte prioriterar att hålla det friskt. Se därför till att du får i dig tillräckligt med näringsämnen och fyll eventuellt på genom att ta ett multivitamin- och mineralkomplex. 

  • Omega 3 är särskilt viktigt eftersom fettsyror har en inflammationshämmande funktion. 

  • Är du överviktigt? Försök att gå ned i vikt. En hälsosam vikt innebär mindre belastning på leder och skelett. 

  • En hormonbehandling kan bromsa artrosen. Forskningen har visat att en hormonsubstitutionsbehandling kan ha en positiv effekt på (inflammerade) leder.

Ge din kropp hjälp

Det går att förebygga artros, främst genom motion och sund kost. Kosttillskott kan främja din hälsa. Se vilka tillskott som kan lindra eller förebygga värk och stelhet.

Källor

  • de Klerk BM, Schiphof D, Groeneveld FP, Koes BW, van Osch GJ, van Meurs JB, Bierma-Zeinstra SM. (2009). No clear association between female hormonal aspects and osteoarthritis of the hand, hip and knee: a systematic review. PMID: 19608726. 

  • Karsdal MA, Bay-Jensen AC, Henriksen K, Christiansen C. (2012). The pathogenesis of osteoarthritis involves bone, cartilage and synovial inflammation: may estrogen be a magic bullet? PMID: 23024184. 

  • Molendijk E, Schiphof D, Oei EHG, de Vos RJ, Bos PK, van Meurs JBJ, Lubberts E, Zillikens MC, van der Eerden BCJ, Kavousi M, Schouten BWV, de Rooij-Duran MIB, Bierma-Zeinstra SMA. (2022). Accelerated menopausal changes as human disease model 'FOCUM' for the development of osteoarthritis and other degenerative disorders: protocol for a prospective cohort study. PMID: 36375984. 

  • Centers for Disease Control and Prevention. (2020). Osteoarthritis (OA). https://www.cdc.gov

  • Kemmler W, Shojaa M, Kohl M, von Stengel S. (2020). Effects of Different Types of Exercise on Bone Mineral Density in Postmenopausal Women: A Systematic Review and Meta-analysis. PMID: 32785775. 

  • Spies, C. K., Langer, M., Hahn, P., Müller, L. P., & Unglaub, F. (2018). Übersichtsarbeit Therapie der primären Finger und Daumengelenkarthrose. Deutsches Ärzteblatt, 115(16), 269.

  • Waller B, Munukka M, Rantalainen T, Lammentausta E, Nieminen MT, Kiviranta I, Kautiainen H, Häkkinen A, Kujala UM, Heinonen A. (2017). Effects of high intensity resistance aquatic training on body composition and walking speed in women with mild knee osteoarthritis: a 4-month RCT with 12-month follow-up. PMID: 28263901. 

FAQ

Tips och råd

Bedömd av
Arco Verhoog, Apotekare
Registreringsnummer:
19065378617
gäller fortfarande
Why pause? Press play!