Artros och klimakteriet

Efter det att du fått din sista mens, vilket hos de flesta kvinnor inträffar i 50-årsåldern, ökar risken för artros. En möjlig orsak till detta är sjunkande östrogennivåer i kroppen. Östrogenet håller nämligen ditt ledbrosk och skelett friskt, starkt och smidigt. Hur detta ger sig tillkänna och hur processen fortskrider är olika från kvinna till kvinna. Eventuella besvär förvärras dock ofta med tiden. Genom att ändra din livsstil och dina kostvanor kan du begränsa besvären till ett minimum. Hur ska man göra för att hålla kroppen i trim?

Just som man tror att klimakteriet är överstökat får man artros. Jag trodde att det var något som bara gamla människor fick. – Annette (60 år)

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) levde omkring 528 miljoner människor världen över med artros år 2019. Av dessa personer var 73% över 55 år, varav majoriteten var kvinnor. En möjlig orsak till detta skulle kunna vara låga nivåer av östrogen under klimakteriet.

Vad händer i kroppen?

Vid artros försämras ledbrosket, vilket gör att lederna kan göra ont och bli stela. Även benet vid leden kan förändras. Det är alltså inte själva lederna som slits ut, utan det som finns runt lederna, vilket gör att de rör sig mindre smidigt.

När de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron sjunker under klimakteriet kan ledbrosket påverkas. Östrogenet håller ledbrosket friskt och starkt och ser till att slemhinnorna är fuktiga. När östrogennivån i kroppen sjunker kan ledbrosket bli tunnare och slemhinnorna torrare (det kan du till exempel även märka på ögonen, underlivet eller munnen).

Detta påverkar dina leder. Ledbrosket mellan benen försämras – det blir tunnare och mindre slätt – och lederna skaver mot varandra. Det orsakar smärta, irritation eller inflammation. Även om vetenskapen ännu inte är helt säker på könshormonernas betydelse för uppkomsten av artros, förefaller klimakteriet nog spela en roll. Det är bevisat att östrogen bidrar till att hålla ben, leder och brosk friska och följaktligen är det efter menopausen som många kvinnor utvecklar artros eller får ledvärk.

Dessutom kan andra faktorer, eventuellt i kombination, ge upphov till artros. Det kan röra sig om skador, övervikt, idrotter som belastar lederna, tungt kroppsarbete, ett benbrott, en medfödd avvikelse i leden samt ärftlighet.

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Hur vet du om du har artros?

Under klimakteriet kan du bland annat besväras av smärtor i höfterna, fingrarna eller knäna. Dessa fysiska smärtor tyder inte nödvändigtvis på att du har artros, men de kan ge en indikation om att något är på tok. Du känner igen artros på följande symtom:

Ledvärk (främst i nacke, ländrygg, knän, höfter, händer/fingrar och stortårna). Värken ökar ofta ju mer leden belastas.
Stela leder, i synnerhet när du ställer dig upp efter att ha suttit stilla
Nedsatt rörelseförmåga
Nedsatt flexibilitet
Om leden är inflammerad kan den bli röd, svullen, öm och/eller varm.

Led- och muskelvärken innebär inte nödvändigtvis att du har artros, men den kan vara ett tecken på att något inte stämmer. Om värken håller i sig bör du fråga en läkare om råd.

Andra orsaker

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Vad kan du göra själv?

Artros går inte att bota, men med rätt anpassningar kan du minska dina besvär (eller, om du ännu inte har några, förebygga dem).

Allra viktigast är att du motionerar varje dag. Det är bevisat att motion har stor betydelse för att hålla kroppen stark och smidig och det gäller även skelettet och lederna. Även om det känns jobbigt eller stelt i början så hjälper det att röra på sig. Framför allt sporter med låg impact, som pilates eller yoga, cykling, simning eller vattengympa är bra för kroppen.
Ställ dig upp en gång i timmen. Många av oss, särskilt om vi arbetar på kontor, har den dåliga vanan att sitta en stor del av dagen. Men det blir kroppen allt annat än glad av. Ställ dig därför upp oftare (om möjligt en gång i halvtimmen), boka möten där ni promenerar och gör det till en vana att gå en kort promenad efter lunch.
Ät hälsosamt och varierat. Ledbrosket behöver näringsämnen för att förbli friskt och starkt. Om du har brist på näringsämnen är det ofta brosket som får lida, eftersom kroppen inte prioriterar att hålla det friskt. Se därför till att du får i dig tillräckligt med näringsämnen och fyll eventuellt på genom att ta ett multivitamin- och mineralkomplex.
Omega 3 är särskilt viktigt eftersom fettsyror har en inflammationshämmande funktion.
Är du överviktigt? Försök att gå ned i vikt. En hälsosam vikt innebär mindre belastning på leder och skelett.

Läkemedel för behandling av artros

Artros kan förebyggas genom regelbunden motion och sunda kostvanor. Men ibland har detta inte tillräckligt lindrande effekt vid ledbesvär. I sådana fall finns det läkemedel som kan lindra besvären.

Visa produkter

Vilken sorts behandling kan hjälpa?

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som Celebrex, Celecoxib en Arcoxia har större effekt än vanliga smärtstillande medel. Dessa läkemedel är inte bara effektiva mot ledsmärta, utan motverkar även inflammation och svullnad.

Se läkemedel

Kosttillskott vid artros

Kosttillskott kan bidra till ökad smärtlindring och motverkande av inflammation vid artros. Magnesium Citrate från Solgar® verkar muskelavslappnande och hämmar inflammation. Ultimate Bone Support innehåller essentiella byggstenar som vitamin D3 och K2, calcium, magnesium och zink – ämnen som främjar benhälsan och kan lindra och förebygga ledbesvär.

*Hälsopåstående(n) i avvaktan på godkännande från EU-kommissionen.

Se kosttillskott

Kan hormonbehandling hjälpa?

Hormonbehandling (HRT) kompenserar tillfälligt för sjunkande nivåer av könshormoner under klimakteriet och kan lindra intensiva besvär som vallningar och psykiska symptom. Har du även andra klimakteriebesvär utöver artros? Då kan hormonbehandling vara ett lämpligt alternativ.

Mer om hormonbehandling

Genom att kombinera rätt kosttillskott och antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel kan jag äntligen röra mig smärtfritt. Ibland behöver man mer hjälp än man tror. - Laura (53)

Källor

de Klerk BM, Schiphof D, Groeneveld FP, Koes BW, van Osch GJ, van Meurs JB, Bierma-Zeinstra SM. (2009). No clear association between female hormonal aspects and osteoarthritis of the hand, hip and knee: a systematic review. PMID: 19608726.
Karsdal MA, Bay-Jensen AC, Henriksen K, Christiansen C. (2012). The pathogenesis of osteoarthritis involves bone, cartilage and synovial inflammation: may estrogen be a magic bullet? PMID: 23024184.
Molendijk E, Schiphof D, Oei EHG, de Vos RJ, Bos PK, van Meurs JBJ, Lubberts E, Zillikens MC, van der Eerden BCJ, Kavousi M, Schouten BWV, de Rooij-Duran MIB, Bierma-Zeinstra SMA. (2022). Accelerated menopausal changes as human disease model 'FOCUM' for the development of osteoarthritis and other degenerative disorders: protocol for a prospective cohort study. PMID: 36375984.
Centers for Disease Control and Prevention. (2020). Osteoarthritis (OA). https://www.cdc.gov
Kemmler W, Shojaa M, Kohl M, von Stengel S. (2020). Effects of Different Types of Exercise on Bone Mineral Density in Postmenopausal Women: A Systematic Review and Meta-analysis. PMID: 32785775.
Waller B, Munukka M, Rantalainen T, Lammentausta E, Nieminen MT, Kiviranta I, Kautiainen H, Häkkinen A, Kujala UM, Heinonen A. (2017). Effects of high intensity resistance aquatic training on body composition and walking speed in women with mild knee osteoarthritis: a 4-month RCT with 12-month follow-up. PMID: 28263901.