Kvalificerade läkare Certifierade läkemedel Onlinekonsultationer med eftervård
Tarmbesvär

Tarmbesvär och klimakteriet

Sedan jag kom i klimakteriet får jag ofta diarré. Jag undviker all möjlig mat, men det verkar inte ha med det att göra. Vad beror det då på? - Thea (49)

Det finns ett nära samspel mellan dina hormoner och tarmar. Under klimakteriet kan det alltså hända att din matsmältning eller tarmfunktion inte fungerar som du är van vid, med förstoppning, diarré eller t.o.m. tarminflammation som följd. Många kvinnor får besvär med tarmen under denna levnadsfas. Vad är det egentligen som händer i kroppen? Och vad kan du göra åt besvären?

Vad är det som händer i kroppen?

Tarmen är ett komplext organ som bl.a. påverkas av dina hormoner. När progesteronnivåerna avtar snabbare än östrogennivåerna under perimenopausen, och östrogendominans uppstår, besväras många kvinnor av vätskeansamling i kroppen och hårdare avföring. Följden av detta blir förstås förstoppning, vilket brukar åtföljas av ökad mättnadskänsla och gasbildning. 

När nivåerna av könshormoner ytterligare avtar senare under klimakteriet, kan detta även påverka musklerna i tarmen. Avtagande nivåer av könshormoner kan fördröja eller påskynda ämnesomsättningen, vilket kan leda till förstoppning eller diarré.

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Tarmens mikrobiota under klimakteriet

Tarmfloran är avgörande för din matsmältning och förtjänar särskild uppmärksamhet. I tarmen lever flera miljarder bakterier: tarmens mikrobiota. Ju fler och ju mer varierande bakteriestammar tarmen innehåller, desto bättre. Dessa bakterier bryter ner födan och absorberar de näringsämnen din kropp behöver.  

Såväl hormonförändringar under klimakteriet som stress och osunda kostvanor kan inverka negativt på tarmens mikrobiota. Ofta avtar antalet gynnsamma bakteriestammar, medan antalet skadliga ökar. Och vad händer då? Du får tarmbesvär, din ämnesomsättning fungerar sämre och risken för inflammation i tarmen ökar. 

Andra orsaker

Tarm- och matsmältningsbesvär har dock inte alltid hormonella orsaker. Kanske har du utvecklat en intolerans eller allergi, t.ex. laktos- eller glutenintolerans. Förhöjda nivåer av kortisol (när du går på högvarv och är stressad) kan också fördröja eller påskynda din matsmältningsprocess, vilket kan orsaka trög mage, diarré eller inflammation i tarmen. Slutligen kan även användning av läkemedel och andra underliggande sjukdomstillstånd leda till tarmbesvär.

Främja din hälsa under klimakteriet

Den som lever sunt har mindre risk att drabbas av besvär under klimakteriet. Kosttillskott kan vara ett bra komplement till din sunda livsstil. Vilken sorts tillskott behöver du?

Tarmbesvär under klimakteriet

Tarm- och matsmältningsproblem är vanligt förekommande klimakteriebesvär som kan göra vardagslivet nog så irriterande. Vissa kvinnor får inte bara förändrad avföring (förstoppning eller diarré), utan även buksmärta, uppblåst mage eller kramptillstånd i magen. 

De flesta kvinnor får ökade tarm- och matsmältningsbesvär under de två sista åren innan mensen upphör (menopaus). Hur det kommer sig? Under denna fas är hormonsvängningarna som kraftigast. Längre fram under postmenopausen, när kroppen vant sig vid nya, lägre hormonnivåer, brukar besvären avta.  

Observera: varje människa är unik – i ditt fall kan det hända att besvären ser annorlunda ut eller håller i sig längre. Men tänk på att det finns åtgärder att vidta mot de allra flesta besvär. 

Vill du främja din hälsa?

Vad kan du själv göra?

För att kunna tackla dina tarmbesvär på bästa sätt, gäller det att ta reda på den underliggande orsaken. Beror besvären på klimakteriet, eller spelar andra faktorer en roll (det kan även röra sig om en kombination av flera faktorer)? Följande åtgärder kan du själv vidta: 

  • Berika din tarmmikrobiota med nyttiga bakterier. Ät livsmedelsprodukter som innehåller probiotiska bakterier, t.ex. yoghurt, filmjölk, kefir, fermenterade drycker och surkål. Du kan även överväga att använda dig av kosttillskott. 
  • Ät mer fiberrik kost. Fibrer främjar matsmältningen och stödjer tarmhälsan. Fiberrika livsmedel är bl.a. fullkornsprodukter, baljväxter, frukt och grönsaker. 
  • Begränsa ditt sockerintag. Sockerrika produkter (t.ex. godis, kakor och läskedrycker) kan försämra din matsmältning och ha negativ inverkan på din tarmflora. 
  • Drick tillräckligt med vätska, framför allt om du har besvär med förstoppning. Sträva efter att dricka 1,5 till 2 liter vätska dagligen, helst filtrerat kranvatten eller örtte. Ett glas ljummet vatten på fastande mage varje morgon kan stimulera tarmrörelserna och få fart på din ämnesomsättning.  
  • Sätt kroppen (och tarmarna) i rörelse. Regelmatig, lågintensiv fysisk aktivitet (t.ex. i form av cykling, yoga eller promenader) främjar god tarmfunktion. Undersökningar visat att en promenad efter varje måltid stabiliserar ditt blodsocker och förbättrar ditt humör. 
  • Drick mindre kaffe och alkohol. Bägge drycker retar magens och tarmarnas slemhinnor och stimulerar urinproduktionen. Detta kan leda till uttorkning och därmed även förstoppning. 
  • Överväg användning av kosttillskott för att stödja tarmfloran. Till exempel pre- eller probiotika och psylliumfibrer. Psylliumfibrer kan förbättra avföringens konsistens och frekvens, samt motverka förstoppning (psylliumfibrer räknas också till prebiotika). 
  • Sök extra hjälp vid behov. Besväras du av flera klimakteriesymptom och lindras de inte tillräckligt av att du ändrat din livsstil? I så fall kan behandling med (bioindentiska) hormoner hjälpa. 

Hormonbehandling vid klimakteriebesvär

Välj önskad behandling, fyll i den medicinska frågelistan och få råd av en läkare samt ett läkemedelsrecept inom 48 timmar. Apoteket ordnar med hemleverans av din beställning inom 2 till 5 arbetsdagar.

FAQ

Källor

Colberg SR, Zarrabi L, Bennington L, Nakave A, Thomas Somma C, Swain DP, Sechrist SR. (2009). Postprandial walking is better for lowering the glycemic effect of dinner than pre-dinner exercise in type 2 diabetic individuals. PMID: 19560716. 

Peters, B. A., Santoro, N., Kaplan, R. C., & Qi, Q. (2022). Spotlight on the Gut Microbiome in Menopause: Current Insights. International journal of women's health, 14, 1059–1072. https://doi.org/10.2147/IJWH.S340491 

Peters, B. A., Lin, J., Qi, Q., Usyk, M., Isasi, C. R., Mossavar-Rahmani, Y., Derby, C. A., Santoro, N., Perreira, K. M., Daviglus, M. L., Kominiarek, M. A., Cai, J., Knight, R., Burk, R. D., & Kaplan, R. C. (2022). Menopause Is Associated with an Altered Gut Microbiome and Estrobolome, with Implications for Adverse Cardiometabolic Risk in the Hispanic Community Health Study/Study of Latinos. mSystems, 7(3), e0027322. https://doi.org/10.1128/msystems.00273-22 

Stachenfeld N. S. (2014). Hormonal changes during menopause and the impact on fluid regulation. Reproductive sciences (Thousand Oaks, Calif.), 21(5), 555–561. https://doi.org/10.1177/1933719113518992 

Zhang, S., Wang, R., Li, D., Zhao, L., & Zhu, L. (2021). Role of gut microbiota in functional constipation. Gastroenterology report, 9(5), 392–401. https://doi.org/10.1093/gastro/goab035 

Jalanka J, Major G, Murray K, Singh G, Nowak A, Kurtz C, Silos-Santiago I, Johnston JM, de Vos WM, Spiller R. (2019). The Effect of Psyllium Husk on Intestinal Microbiota in Constipated Patients and Healthy Controls. PMID: 30669509. 

Tips och råd

Why pause? Press play!