Yrsel och klimakteriet

Vad det precis är som orsakar yrsel under klimakteriet är dessvärre ännu inte känt. Man antar att det är de fluktuerande östrogen- och progesteronnivåerna som orsakar yrseln och det illamående som (ibland) åtföljer den.  

Hormonerna östrogen och progesteron påverkar viktiga kroppsfunktioner, däribland det kardiovaskulära systemet. Hormonella förändringar kan göra att blodtrycket fluktuerar, vilket i sin tur kan göra att du känner dig yr. Östrogenets och progesteronets fluktuationer kan även påverka blodcirkulationen i innerörat, vilket också kan ge yrsel. 

Många kvinnor lider av olika symtom under klimakteriet, till exempel vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.

Många kvinnor anger att de känner sig yra i huvudet ibland under klimakteriet. Det är alltså ett vanligt förekommande och normalt besvär i den här livsfasen. Besväret är mest framträdande under perimenopausen, eftersom hormonsvängningarna är som intensivast då. 

Alla upplever det inte på samma sätt. Vissa kvinnor säger att det känns som om de åker karusell, medan andra säger att benen känns skakiga, att de blir illamående eller känner sig ”dimmiga” i huvudet. Vissa får till och med (tillfälliga) synsvårigheter. 

Den goda nyheten är att så snart din kropp efter den sista mesen börjar anpassa sig till de förändrade hormonnivåerna försvagas yrseln, dimman och illamåendet eller förekommer de i varje fall mindre ofta. 

Även andra faktorer kan göra att du känner dig yr. Vallningar kan orsaka yrsel, eftersom du förlorar elektrolyter när du svettas, vilket får kroppen i obalans. Denna obalans kan påverka blodtrycket och utlösa eller förvärra yrseln.  

Dessutom kan de hormonförändringar som äger rum under klimakteriet påverka blodsockerhalten och göra det svårare att hålla den stabil. Dessa fluktuationer kan ge yrsel.  

Vidare kan rikliga menstruationsblödningar under menopausen ge yrsel hos vissa kvinnor. Alla de förändringar som sker i den här fasen lämnar dessutom inte kvinnor oberörda. Klimakteriet kan medföra osäkerhet, stress och sömnsvårigheter, vilket kan leda till spänningar och ångest, andningssvårigheter och yrsel. 

Man vet att vissa saker kan lindra yrseln, som att få i sig tillräckligt med järn och att vila mer. Här är några saker du kan göra: 

• För en yrseldagbok. Skriv upp när och under vilka omständigheter du känner dig yr. Då blir det lättare att ta reda på varför du blir yr och därmed att hitta ett sätt att minska yrseln.  
• Stressa mindre. Stress kan förvärra yrseln. Försök att göra avslappningsövningar varje dag och se till att du får tillräckligt med kvalitativt god sömn. Ta reda på hur du kan förbättra sömnkvaliteten.  
• Stabilisera din blodsockerhalt. Fokusera bland annat på en balanserad diet med mycket frukt och grönsaker (fibrer) och se till att dina måltider består av tillräckligt mycket protein, sunda fetter och långsamma kolhydrater. Undvik bearbetade livsmedel, alkohol, rökning och för mycket kaffe. 
• Drick tillräckligt med vatten för att inte förlora elektrolyter. Det är särskilt viktigt om du också får vallningar och nattsvettningar.  
• Ät tillräckligt med järn. Järnbrist, till exempel på grund av rikliga menstruationer under klimakteriet, kan förvärra yrseln och illamåendet. Ett kosttillskott kan ge lindring. 
• Motionera tillräckligt. Genom att motionera och styrketräna får du starkare muskler och bättre balans. Motion lindrar dessutom vallningar och stress och gör att du kan sova bättre. 
• En hormonsubstitutionsbehandling kan hjälpa. Hindrar yrseln dig i vardagen och blir du inte tillräckligt hjälp av att anpassa din kost och livsstil? Du kan du överväga en hormonbehandling. Prata med en läkare för att ta reda på möjligheterna.