Yrsel och klimakteriet
Många kvinnor anger att de känner sig yra i huvudet ibland under klimakteriet. Yrsel är ett vanligt förekommande och normalt symptom under denna nya levnadsfas. Det kan plötsligt börja snurra i huvudet på dig eller kännas som om du håller på att tappa balansen. Hormoner kan spela en roll vid yrsel under klimakteriet, något som de flesta kanske inte tänker på. Vad kan du göra åt det?
Sedan jag kom i klimakteriet känner jag mig ofta lite yr och ibland har jag riktig yrsel mot slutet av arbetsdagen. Vad kan jag göra för att slippa vara yr i huvudet jämt? - Monika (51 år)
Alla upplever det inte på samma sätt. Vissa kvinnor säger att det känns som om de åker karusell, medan andra säger att benen känns skakiga, att de blir illamående eller känner sig ”dimmiga” i huvudet. Vissa får till och med (tillfälliga) synsvårigheter.
Besväret är mest framträdande under perimenopausen, eftersom hormonsvängningarna är som intensivast då. Den goda nyheten är att så snart din kropp efter den sista mesen börjar anpassa sig till de förändrade hormonnivåerna försvagas yrseln, dimman och illamåendet eller förekommer de i varje fall mindre ofta.
Vad händer i kroppen?
Vad det precis är som orsakar yrsel under klimakteriet är dessvärre ännu inte känt. Man antar att det är de fluktuerande östrogen- och progesteronnivåerna som orsakar yrseln och det illamående som (ibland) åtföljer den.
Hormonerna östrogen och progesteron påverkar viktiga kroppsfunktioner, däribland det kardiovaskulära systemet. Hormonella förändringar kan göra att blodtrycket fluktuerar, vilket i sin tur kan göra att du känner dig yr. Östrogenets och progesteronets fluktuationer kan även påverka blodcirkulationen i innerörat, vilket också kan ge yrsel.
Andra orsaker
Även andra faktorer kan spela en roll, t.ex. andra slags klimakteriebesvär. Vallningar kan orsaka yrsel, eftersom du förlorar elektrolyter när du svettas, vilket får kroppen i obalans. Denna obalans kan påverka blodtrycket och utlösa eller förvärra yrseln.
Dessutom kan de hormonförändringar som äger rum under klimakteriet påverka blodsockerhalten och göra det svårare att hålla den stabil. Dessa fluktuationer kan ge yrsel.
Vidare kan rikliga menstruationsblödningar under menopausen ge yrsel hos vissa kvinnor. Alla de förändringar som sker i den här fasen lämnar dessutom inte kvinnor oberörda. Klimakteriet kan medföra osäkerhet, stress och sömnsvårigheter, vilket kan leda till spänningar och ångest, andningssvårigheter och yrsel.
Vad kan du göra själv?
Man vet att vissa saker kan lindra yrseln, som att få i sig tillräckligt med järn och att vila mer. Här är några saker du kan göra:
- För en yrseldagbok. Skriv upp när och under vilka omständigheter du känner dig yr. Då blir det lättare att ta reda på varför du blir yr och därmed att hitta ett sätt att minska yrseln.
- Stressa mindre. Stress kan förvärra yrseln. Försök att göra avslappningsövningar varje dag och se till att du får tillräckligt med kvalitativt god sömn. Ta reda på hur du kan förbättra sömnkvaliteten.
- Stabilisera din blodsockerhalt. Fokusera bland annat på en balanserad diet med mycket frukt och grönsaker (fibrer) och se till att dina måltider består av tillräckligt mycket protein, sunda fetter och långsamma kolhydrater. Undvik bearbetade livsmedel, alkohol, rökning och för mycket kaffe.
- Drick tillräckligt med vatten för att inte förlora elektrolyter. Det är särskilt viktigt om du också får vallningar och nattsvettningar.
- Ät tillräckligt med järn. Järnbrist, till exempel på grund av rikliga menstruationer under klimakteriet, kan förvärra yrseln och illamåendet.
- Motionera tillräckligt. Genom att motionera och styrketräna får du starkare muskler och bättre balans. Motion lindrar dessutom vallningar och stress och gör att du kan sova bättre.
Ta kontrollen över dina besvär
Kosttillskott kan ha en stödjande funktion under klimakteriet, t.ex. vid näringsbrist eller när du vill uppnå vissa hälsomål.
Vilken sorts behandling kan hjälpa?
Kosttillskott kan ge lindring vid mindre intensiva besvär. De kan påverka bildandet, omvandlandet och nedbrytandet av hormoner och förbättra hormonbalansen*. Har du även andra besvär, förutom yrsel? Då kan hormonbehandling vara ett lämpligt alternativ.
Kosttillskott
Kosttillskott kan ha en stödjande funktion vid näringsbrist eller när du vill uppnå vissa hälsomål. Ett tips: Herbal Female Complex har utvecklats särskilt för kvinnor med hormonella besvär – det bidrar till optimal hormonbalans och lindring av klimakteriebesvär*. Kosttillskottet Ultimate Calm har dessutom en stödjande funktion vid humörsvängningar, ångest och irritabilitet, samt inverkar positivt på din energinivå och ditt humör*.
*Hälsopåstående(n) i avvaktan på godkännande från EU-kommissionen.
Kan hormonbehandling hjälpa?
Har du även andra klimakteriebesvär, förutom yrsel? Då kan du överväga att börja med hormonbehandling (HRT). HRT går ut på att tillfälligt kompensera för den naturliga brist på vissa hormoner som uppstår under klimakteriet, och kan ge lindring vid intensiva besvär som värmevallningar, försämrad nattsömn och humörsvängningar.
Källor
- Popkirov, S., Staab, J. P., & Stone, J. (2017). Persistent postural-perceptual dizziness (PPPD): a common, characteristic and treatable cause of chronic dizziness. https://pn.bmj.com/content/practneurol/18/1/5.full.pdf
- Popkirov, S., Staab, J. P., & Stone, J. (2020). Persistent postural-perceptual dizziness (PPPD): A common, characteristic and treatable cause of chronic dizziness. . https://pn.bmj.com/content/18/1/5
- Singer, D., Camargo, C. A., Birkhahn, R., Pallin, D. J., & Sullivan, A. F. (2019). Multicenter RCT of flare-ups in asthma using albuterol vs. triple therapy. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6291970/
Ett avspänt klimakterium börjar här
Få de verktyg du behöver för en mer avspänd upplevelse av klimakteriet och ökad kunskap om vad som sker i kroppen. Med tips och rön från experter och igenkännbara berättelser skrivna av andra kvinnor. Press play, not pause.
Tips och råd
Hur stress påverkar ditt klimakterium (effekten är större än du tror)
Stress påverkar dina klimakteriebesvär. Så fungerar det.
Gabi (59): “Flera år efter menopaus plågas jag fortfarande av nattliga svettningar”
Gabi hade få besvär under förklimakteriet. Men ända sedan menopaus plågas hon av nattliga svettningar. “Mina symptom kom ovanligt sent.”
Xeno-östrogener: vad du bör veta om dessa hormonstörande ämnen
Xenoöstrogene sind Hormonstörer, denen Sie täglich ausgesetzt sind und die Ihre Wechseljahresbeschwerden verschlimmern können. Was können Sie tun?
FAQ
Vad kan jag göra när jag känner mig yr?
Om du känner dig yr kan det hjälpa att fästa blicken på en punkt. Sätt eller lägg dig ner om det är möjligt. Om du förutom yrseln också har kraftig huvudvärk, svårt att höra och/eller prata, ser dubbelt, känner dig illamående eller svimfärdig bör du kontakta läkare.
